Debatt: Lär av Danmark – Sverige kan bli stormakt inom elektrobränslen

Ørsteds beslut att lägga ner sin satsning på e-metanoltillverkning i Örnsköldsvik, FlagshipONE, ska inte ses som en diskvalificering av vare sig teknologin eller de ekonomiska förutsättningarna för e-bränslen i Sverige.

Just nu färdigställs världens första kommersiella produktionsanläggning för e-metanol i danska Kassø. Anläggningen kommer årligen att tillverka minst 32 000 ton e-metanol till kunder som Maersk, LEGO, Circle K och Novo Nordisk. Den första e-metanolen kommer att lämna produktionslinjen senare i år och användas som bränsle till fartyg, tunga landtransporter och i hållbar tillverkning av plast. E-metanol kan även omvandlas till flygbränslet e-SAF.

Transporter och industri står idag för mer än två tredjedelar av de svenska utsläppen av växthusgaser. Samtidigt har Sverige tagit globalt viktiga steg framåt, inte minst genom tillverkningen av grönt stål. En del transporter kan ske med elfordon men långt ifrån alla eftersom batterierna medför begränsningar i räckvidd och prestanda. Detta gäller inte minst inom sjöfarten.  Sjötransporter utgör 3–4% av EU:s totala koldioxidutsläpp, vilket 2021 motsvarade över 124 miljoner ton koldioxid.

Klimatmål för sjöfarten

I juli 2023 tog Internationella Sjöfartsorganisationen, IMO, ett viktigt steg genom att anta nya mål för minskade utsläpp av växthusgaser som ska börja gälla redan från 2025. EU har beslutat att sjöfarten ska bidra till att uppnå klimatneutralitet i Europa senast 2050. I januari 2024 kommer EU:s utsläppshandelssystem att utvidgas till att omfatta koldioxidutsläpp från alla stora fartyg (5 000 bruttoton eller mer) som anlöper EU:s hamnar, oavsett flagg.

Sverige har väldigt goda förutsättningar att ta en ledande roll i tillverkningen av e-metanol. Industrin och transportnäringen, både i Sverige och globalt, är i färd med att ställa om sina verksamheter. Sol- och vindkraft, både till sjöss och på land, kan utvecklas i mycket högre grad, och i mycket högre takt än nu, och tillgången på biogen koldioxid är god. Sverige har en lång kustlinje och flera stora hamnar, vilket möjliggör distributionen. Elpriserna är i en internationell jämförelse låga vilket också främjar en ökad produktion. Dessutom är i stort sett all elproduktion i norra Sverige förnybar. Många kommuner visar också intresse för etableringar.

Försörjningstrygghet för e-bränslen

En viktig aspekt av inhemsk produktion av e-bränslen är försörjningstrygghet och resiliens. En ökad produktion av fossilfri vätgas och elektrobränslen minskar Sveriges sårbarhet, genom att mer energi kan lagras och användas för lokal försörjningstrygghet och därmed ersätta importerade fossila bränslen.

Vikten av stora företag som är beredda att gå före och ställa om från fossila till gröna bränslen är en förutsättning för att tekniken ska få fäste och utvecklas även i Sverige. I Danmark har några av de största företagen redan tagit steget. Men det har inte skett i ett vakuum utan parallellt med en sammanhållen nationell strategi med målsättning om 4–6 GW elektrolyskapacitet 2030 (och därmed behov av mer förnybar energi) samt 1,25 miljarder danska kronor i en marknadsbaserad upphandling.

Strategi för vätgas behövs

Sverige är ett av få länder i EU som saknar en sammanhängande, politiskt beslutad strategi för vätgasens roll i omställningen till ett hållbart samhälle. Regeringen bör snabbt ta fram en sådan strategi, förankrad med näringslivet, med en tydlig handlingsplan.

Branschorganisationen Energiföretagen har redan tagit fram ett ramverk för vad en strategi borde innehålla, exempelvis tidplan, sektorssamverkan och nationell samordning. Med en strategi på plats stärker vi förutsättningarna för fler projekt i Sverige och en möjlighet att bli världsledande inom grön vätgas och elektrobränslen.

Peter Braun
Sverigechef European Energy