Debatt Grön omställning
Debatt: Grön omställning kräver transparens och utvärdering
Detta är en debattartikel. Analys och ställningstagande är skribenternas.
Stora offentligt finansierade projekt, särskilt inom transport och infrastruktur, är ofta förknippade med ekonomiska problem. I dessa problem finns det lärdomar avseende de gröna jättesatsningarna i Norrland.
Flera faktorer bidrar
Det finns flera faktorer som bidrar till att offentliga jätteprojekt blir besvikelser.
För det första är det vanligt med kostnadsöverskridanden, som ofta orsakas av optimistiska prognoser och selektions-bias i projektbeslut.
Exempel finns från flera europeiska projekt inom infrastruktur, exempelvis tunneln mellan England och Frankrike (1988–1994). För att säkra finansiering blåstes trafikprognoserna upp, dessa nedjusterades sedan efter färdigställandet. Insiders, med incitament att måla upp en positiv bild, styrde prognoserna.
För det andra påverkar politiska överväganden ofta användningen av samhällsekonomiska analyser, där resultaten ibland används selektivt.
För det tredje karakteriseras många av megaprojekten av bristfällig förankring i beslutande organ.
Sammanfattningsvis pekar forskningen på att stora satsningar medför stora risker att skattemedel slösas bort.
Den gröna omställningens dilemman
Den pågående gröna omställningen illustrerar flera av de dilemman som är typiska för megaprojekt.
Inte sällan vill förespråkare hänvisa misslyckanden till faktorer som ligger bortom en satsnings kontroll. Ett tydligt exempel är Northvolt, vars problem dock inte kan skyllas på externa faktorer såsom en vikande efterfrågan på elbilar eller subventioner i andra länder.
Trots bidrag, lån och investeringar på över 100 miljarder kronor, som i betydande utsträckning kommer från det offentliga, har Northvolt ännu inte lyckats producera batterier i stor skala. Förklaringen tycks i allt väsentligt vara interna problem och svagheter.
Löften om snabba resultat
Fallet Northvolt illustrerar ett större dilemma inom den gröna omställningen: projekt lockar till sig kapital med löften om snabba, storskaliga resultat, varpå dessa löften inte infrias. Konsekvenserna syns nu runt om i Europa där projekt släcks ned.
Vilka beslutsunderlag har använts för att bevilja bidrag, lån och investeringar? Vilka utvärderingar, riskanalyser och vilken due diligence har nyttjats som beslutsstöd?
Dessa underlag borde offentliggöras, så långt det är möjligt. Dels för att vi ska kunna lära oss av misstagen, dels för transparensens skull. Det är skattebetalarnas pengar som används och de som betalar har rätt till insyn.
Tänk efter före
Det borde inte vara möjligt att genomföra stora offentligt finansierade projekt utan transparenta risk- och konsekvensanalyser. Givetvis borde sådana analyser innehålla osäkerhet och därmed belysa omvärldsfaktorer såsom risker för pandemier och krig.
Vidare påverkar konjunkturella faktorer takten i omställningsarbetet. Det är fullt naturligt, konjunkturer växlar. Men behovet av att tänka efter före består.
Stegra blir förlustaffär
Oss veterligt har det inte gjorts några försök till samhällsekonomiska analyser av exempelvis Northvolt och Hybrit. Däremot har vi genomfört en sådan, om än skissartad, utvärdering av Stegras (tidigare H2 Green Steel) satsning på stålproduktion i Boden.
Vår analys tyder på att anläggningen ger åtminstone femton miljarder euro i samhällsekonomisk förlust över en 20-årsperiod (uttryckt som ett så kallat nuvärde).
Det utesluter inte att det företagsekonomiska resultatet kan vara positivt. Företaget kan exempelvis sluta förmånliga elkontrakt, som inte fullt ut reflekterar den samhällsekonomiska kostnaden.
Samhällsekonomiska utvärderingar krävs
Vidare kan slutkonsumenter av stålet, till exempel köpare av elfordon, önska ”gröntvätta” och därför vara villiga att betala extra för grönt stål. Om så är fallet återstår att se – givet att klimateffekterna redan beaktats i stålpriset via EU:s handel med utsläppsrätter och tariffer på import av vanligt stål.
Samhällsekonomisk utvärdering bör utföras för alla större satsningar som helt eller delvis finansieras med skattemedel.
Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi, SLU Umeå, seniorrådgivare vid CERE (Centrum för miljö- och naturresursekonomi).
Per-Olov Johansson, professor emeritus i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm, gästforskare vid CERE.
Fotnot
För referenser kring megaprojektens problem i samhällsekonomisk belysning, se: Johansson, P.- O. & B. Kriström (2015, sid 211–212) Cost-Benefit Analysis for Project Appraisal, Cambridge University Press och Flyvbjerg, B. & D. Garner (2023) How Big Things Get Done: The Surprising Factors That Determine the Fate of Every Project, from Home Renovations to Space Exploration and Everything In Between, Crown Currency.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.