Debatt: Företag pressas av kriminaliteten – så kan de tryggas

Tyvärr finns det tydliga tecken på att svensk ekonomi tappar fart och det finns olika förklaringar till det. En faktor som framträder alltmera är den otrygghet som brottsligheten för med sig och som således utgör är ett av de stora hindren för ekonomins utveckling. En ny rapport från Småföretagarnas Riksförbund visar att kriminalitetens kostnad för näringslivet är 118 miljarder kronor.

På bara två år har denna kostnad ökat med 15 miljarder kronor. Den ökning av brottslighetens kostnad som har skett, är av samma storlek som om vattenskadorna som näringslivet drabbas av skulle ha ökat med 900 procent de senaste två åren.

Vi ser närmast en uppgivenhet i Sverige kring kriminaliteten. Detta märks bland de småföretagare som undrar om det ens är värt att rapportera brott då de upplever att anmälningarna rutinmässigt läggs ned av Polismyndigheten.

Många enskilda personer berörs eftersom det finns cirka 106 000 anställda i företag där den direkta kriminaliteten utgör ett stort hot mot verksamheten. Av dessa jobb finns drygt två femtedelar i småföretag med mindre än tjugo anställda, i företag som ofta drabbas av återkommande stölder av fordon eller inbrott.

Småföretagen pressas

Samtidigt finns dessutom en indirekt kriminalitet, i form av kriminell informell sektor.

Det är begrepp för den indirekta effekt som kriminella har genom att de driver egna företag med svart arbetskraft och vittvättade jobb åt gängmedlemmarna, samt urpressning och beskyddarverksamhet.

Även här är många berörda, nära 57 000 personer jobbar i företag där informell kriminell sektor utgör ett stort hot mot verksamheten, varav drygt fyra femtedelar i småföretagen. Det kan som exempel vara företag som drabbas av utpressning eller konkurrens med svart arbetskraft.

Siffran 118 miljarder kronor avser den direkta kriminaliteten, det är svårare att sätta en siffra på den informella kriminella sektorns påverkan.

Småföretagen pressas av båda formerna av brottslighet. Enkätundersökningar som Småföretagarnas Riksförbund har genomfört visar att en knapp tredjedel av medlemsföretagen är utsatta för någon form av brottslighet på årsbasis. Samtidigt är drygt en fjärdedel utsatta för osund konkurrens, en viktig aspekt av den informella sektorns indirekta kriminella påverkan.

Fem steg behövs för att trygga företagare

Uppgivenheten behöver ersättas av framtidstro. Fem enkla steg för mer trygga företagare är:

1: Fokusera kontroller mot företag som har illegal arbetskraft

Rikta kontroller mot företag som uppenbarligen har illegal arbetskraft, i stället för att betunga i grunden laglydiga företagare med kontrollerna.

2: Särskilda kontroller mot företag med befarad koppling till kriminella gäng

Särskilda kontroller behövs mot företagen med kopplingar till kriminella gäng, de tränger undan laglydiga aktörer genom osund konkurrens, hot och beskyddarverksamhet.

3: Särredovisa brott mot bolag

Polismyndigheten måste bli mycket bättre på att särredovisa brott mot företagen. Brå bör ges i uppdrag att i större utsträckning analysera denna data.

4: Öka förståelsen för hur otrygghet från kriminalitet hämmar företagande

Politiker och tjänstemän i kommuner, regioner och statlig verksamhet behöver större förståelse för den osäkerhet och risk som otrygghet från direkt brottslighet medför.

5: Öka förståelsen för hur informell kriminell sektor hämmar företagande

Kunskapsspridning kring informell kriminell sektor behövs. Offentlig sektor och större företag som upphandlar behöver bli mera medvetna om att inte upphandla från företagen som drivs av kriminella gäng.

Nima Sanandaji, utredare

Sten Lindgren, styrelseledamot Småföretagarnas Riksförbund

Caroline Szyber, vice ordförande Småföretagarnas Riksförbund