Bra uppbackning av Bioarctic men risken är hög

Bioarctic är ett stort biopharma-bolag som nu går till börsen. Forskningen är i tidig fas, inriktad på svåra områden och börsvärdet på dryga 2 miljarder är högt. Men uppbackningen är god. Både från partners som Abbvie inom forskningen och från tunga ankarinvesterare vid noteringen. Institutionernas intresse talar för att aktien kan bli okej att teckna i alla fall kortsiktigt. Men det är tveksamt om det kompenserar för de höga riskerna.
Bra uppbackning av Bioarctic men risken är hög - 97bfdf33-43c5-4b56-aff3-51242f05a52cfitcroph450q80upscaletruew800s4dbe6dccd8bc3f6850340ff799633a5928bfce39

Bioarctic utvecklar behandlingar mot neurodegenerativa sjukdomar som till exempel Alzheimers och Parkinsons baserade på antikroppar. Bolaget jobbar också med ett behandlingskoncept för ryggmärgsskador där ryggmärgen gått helt av.

Bioarctic har forskningssamarbeten med flera forskargrupper vid bland andra Uppsala, Göteborgs, Linköpings och Lunds universitet. Forskningen inom Alzheimers sker i partnerskap med japanska Eisai och i egen regi. Samarbetet har pågått sedan 2005. Läkemedelskandidaten BAN2401 är en monoklonal antikropp som genomgår en klinisk Fas 2b-studie. En uppföljare, BAN2401 backup, är i preklinisk utveckling. Båda dessa kandidater är utlicensierade till Eisai.

Forskningen om Parkinsons bedrivs sedan hösten 2016 i samarbete med Abbvie. Läkemedelskandidaten BAN0805 är en monoklonal antikropp i preklinisk utveckling. Abbvie har option på att teckna en exklusiv licens. Bioartic jobbar också med diagnostik och biomarkörer för både Alzheimers och Parkinsons. Alzheimers- och Parkinsons-projekten är fullt finansierade genom de strategiska samarbetena.

Behandlingskonceptet för ryggmärgsskador bedrivs i egen regi. SC0806 kallas konceptet och är en kombination av medicinteknisk produkt och läkemedel. Produktkandidaten befinner sig i klinisk Fas 1/2-studie. Projektet har särläkemedelsstatus vilket bland annat ger marknadsexklusivitet under flera år i både USA och EU. Bioarctic har utöver det ett flertal läkemedelskandidater i tidig forskningsfas. Bland annat två ej offentliggjorda projekt inom Alzheimers.

Bioarctic genomför en nyemission som kan inbringa 600 Mkr. Efter kostnader ökar bolagets kassa med 550 Mkr. Pengarna ska bland annat användas till ett flertal initiativ:

  • Utveckla nya behandlingar inom Alzheimers.
  • Indikationsbreddning av BAN2401
  • Slutföra den kliniska Fas 1/2-studien SC0806
  • Vidareutveckla diagnostiska metoder för Alzheimers
  • Vidareutveckla en teknologi för att förbättra passagen av antikroppar över blod-hjärnbarriären.
BioArctic Oktober 2017
VD: Gunilla Osswald
Styrelseordförande: Wenche Rolfsen
Antal anställda: 27
Nyckelpersoners ägande: Cirka 68 %
Nettokassa: 1180 Mkr
Resultatnivå, årstakt: Cirka -200 Mkr
Börsnoteringen
Lista OMX Mid
Teckningskurs 24,00 kronor
Rådgivare Carnegie, DNB
Storlek på erbjudande 600 Mkr (varav 100% nyemission)
Börsvärde efter IPO Cirka 2113 Mkr
Emissionskostnad Cirka 50 Mkr (8,3% av erbjudandet)
Säkrad andel av IPO* 44%
Investerare som ska teckna i IPO Tredje AP, HBM Healthcare, SHB Fonder, Andra AP, J.Wattin (44% i åtagande)
Garanter
Sista teckningsdag 2017-10-10
Beräknad första handelsdag** 2017-10-12 (2 dagars väntetid)
Varningsflaggor?*** Nej
* Andelen av antalet aktier i erbjudandet som på förhand är säkrade via förbindelser (garantiåtagande/teckningsåtaganden).
** Väntetiden är beräknad som perioden från sista teckningsdag för allmänheten och första beräknade handelsdag.
*** Särskild metodik. Se faktaruta nedan.
Källa: SvD Börsplus / bolaget Räknat på max antal aktier.

Varningsflaggor enligt Börsplus IPO-guide

Börsplus granskar flertalet börsnoteringar (IPO-er) och söker då bland annat efter ett tjugotal olika så kallade varningsflaggor, varav några beskrivs i krönikan här. Börsplus har granskat nästan 100 IPO-er enligt denna metodik och de allra flesta bolag får någon eller några varningsflaggor. En varningsflagga är alltså inte så allvarligt i sig utan mer en signal om att man som investerare bör fundera ett extra varv kring vissa aspekter. Däremot bör man vara väldigt försiktig med bolag som drar på sig många eller allvarliga varningsflaggor.

Börsplus hittar ingen varningsflagga i Bioarctic

Börsplus syn på Bioarctic

Det här är en förhoppningsaktie, alltså ett entreprenörsdrivet utvecklingsbolag med minimala intäkter och högtflygande planer. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier (se faktaruta längst ner). Plus insikten att det vanligaste utfallet är att investerarna förlorar nästan hela insatsen.

———

1. Incitament nyckelpersoner

Det är främst grundarna Lars Lannfelt och Pär Gellerfors som har betydande aktieinnehav bland nyckelpersonerna. BioArctics huvudägare Demban AB äger före emission drygt 56 procent av kapitalet och kontrolleras av styrelseledamot Lars Lannfelt. Den andra huvudägaren är Ackelsta AB som äger knappt 38 procent av bolaget och kontrolleras av styrelseledamot Pär Gellerfors. I övrigt äger Karolinska Development cirka 3 procent av aktierna och Uppsala universitet Holding 1,6 procent av aktierna.

Flera så kallade ankarinvesterare deltar i nyemissionen vilket ger bolaget en god institutionell ägarbas. Dessa agerar teckningsåtagare motsvarande cirka 33 procent av erbjudandet, cirka 265 Mkr. Det är Tredje AP-fonden, HBM Healthcare Investments, Handelsbanken Fonder, Andra AP-fonden och John Wattin/Inbox Capital.

De bägge huvudägarna säljer aktier vid noteringen, ungefär 7 procent av sina respektive innehav. Vi noterar även att bolaget har två aktieslag (A och B) som ger dem kontroll över bolaget i kraft av sina röststarka A-aktier. Inget av detta betraktar vi som positivt.

2. Track record nyckelpersoner

Vd Gunilla Osswald kommer från ledande befattningar inom AstraZeneca. Hon är styrelseledamot i PledPharma. Lars Lannfelt är styrelseledamot och grundare. Lannfelt är seniorprofessor vid Uppsala universitet och medlem i Kungliga Vetenskapsakademin. Pär Gellerfors är också styrelseledamot och grundare. Han är docent i biokemi vid Stockholms universitet. Styrelseordförande Wenche Rolfsen har en lång historik från Pharmacia. Hon sitter idag i styrelsen för Swedish Match och Recipharm.

3. Trovärdighet för produkt och strategi

Bioarctic siktar brett och vill bli en ledande aktör inom sjukdomar och skador relaterade till det centrala nervsystemet. Det gäller både läkemedelskandidater, diagnostik och teknologi. De mest intressanta projekten är inom Alzheimers och Parkinsons. Det finns idag inga läkemedel som kan bota Alzheimers eller Parkinsons. Det finns flera behandlingar mot symtomen, men inga sjukdomsmodifierande behandlingar som stoppar eller fördröjer sjukdomsförloppet.

Marknaden är stor och för den aktör som når framgång kommer uppsidan att vara betydande. Det innebär att många vill vara med och slåss om kakan. Stora läkemedelsjättar som Biogen, Lilly och Merck bedriver forskning på området. Ett par projekt befinner sig i klinisk Fas 3 och är således längre komna än Bioarctic.

Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen med debut i vuxen ålder. 13 miljoner människor har diagnosen på världens nio största marknader. I djurstudier har Bioarctic visat att BAN2401 väsentligt kan minska oligomerer/protofibriller av Aβ vilket enligt en hypotes kan vara anledningen till sjukdomen.

Parkinsons är den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen hos äldre. 2,2 miljoner människor har diagnosen på världens åtta största marknader.

Projekten inom Alzheimers och Parkinsons drivs idag tillsammans med strategiska partners, Eisai respektive AbbVie. Normalt är den här typen av avtal utformade så att Bioarctic får intäkter i form av milstolpsbetalningar när definierade mål nås. När dessa faller ut är svårt att prognostisera.

Projektet inom kompletta ryggmärgsskador har i jämförelse med Alzheimers och Parkinsons en liten marknad även om det medicinska behovet är stort. Enligt BioArctic är incidensen av betydande ryggmärgsskador mellan 12,7 till 44,3 personer per miljon beroende på vilket land som studeras. Cirka 40 procent av dessa har kompletta ryggmärgsskador. Konkurrensen inom det här området är begränsat. Hur långt man kan komma i att återställa skadan verkar osäkert men Bioarctic har i prekliniska studier kunnat visa regeneration av nerver, överföring av elektriska impulser och viss åtkomst av motoriska funktioner i djur. Fas 1/2-studien pågår sedan januari 2016. Hittills har 8 patienter rekryterats av totalt 27 som ska ingå. Det är svårt att bedöma när studien blir klar.

Patentportföljen är betydande med fler än 80 beviljade patent och 50 patentansökningar. Inom de tre ledande kandidaterna BAN2401, BAN0805 och SC0806 sträcker sig patenten till år 2032, 2036 respektive 2032.

I strategin ligger ytterligare strategiska samarbeten för andra läkemedelskandidater i portföljen. På sikt är tanken att etablera en egen försäljningsorganisation. På det hela taget verkar ambitionen vara att bli ett Big Pharma-bolag.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

  • Framgång i Fas 2b-studien inom Alzheimers
  • Parkinsons-projektet vidare in i kliniska studier
  • Nya läkemedelskandidater och strategiska samarbetspartners
  • Framgångar inom komplett ryggmärgsskada

Bioarctic har många järn i elden och det kommer inte att krävas framgång i alla pågående och kommande projekt för framgång för bolaget och aktien.

Här följer Börsplus syn på potentialen i ett optimistiskt scenario. Värdedrivaren är att sänka risken i sina projekt genom att ta dessa vidare i studier. Detta genererar milstolpsbetalningar och ökar oddsen för produktintäkter.

BioArctic Idag Tänkbart 2020
Värdedrivare (i) Partneravtal, nya kandidater Fas 3-studier, ytterligare studier
Uppnådd nivå Värdedrivare Partneravtal, POC i djur Framgång i Fas 2b, milstolpsbetalningar
Värderingsmodell (ii) e.m e.m
Resultatnivå, årstakt Cirka -200 Mkr neg
Börsvärde, Mkr (iii) 2114 Mkr 3 000
Optimistisk vinstchans (iv) 40%

Tabellförklaring

Tabellen visar bolaget i dag samt ett tänkbart framtida optimistiskt scenario. Detta är alltså inte Börsplus huvudscenario. Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det som regel slutar med en stor förlust för investerarna.

(i) Värdedrivare är de enligt Börsplus enskilt viktigaste aktiviteterna och målen för att förstå bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i ”förhoppningsbolag” är genombrottsorder, kundintag, nya marknader, licensavtal, regulatoriska godkännanden eller nya produktlanseringar.

(ii) Värderingsmodell avser börsvärde i förhållande till värdedrivaren. Idag är värderingen implicit, alltså vad börsvärdet ger för värdering jämfört med den uppnådda nivån av värdedrivaren. I en tänkbar framtid bedömer Börsplus vad som kan vara en rimlig värdering givet att värdedrivaren utvecklats till en högre uppnådd nivå.

(iii) Börsvärde idag respektive ett tänkbart framtida börsvärde givet optimistiska antaganden om utvecklingen för värdedrivaren samt en rimlig värdering av bolaget i en sådan framtid.

(iv) Optimistisk vinstchans är är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finanseringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.

Optimistiskt scenario

Framför allt är det framgångar inom Alzheimers och specifikt i den pågående Fas 2b-studien som kommer att lyfta Bioarctic. Marknaden är gigantisk och det finns inga sjukdomsmodifierande läkemedel idag. Studien är ambitiös och inbegriper 100 kliniker och mer än 856 patienter är rekryterade. Slutliga resultat av studien förväntas under första halvåret 2019. En tydlig framgång kommer att vara en viktig värdedrivare för aktien.

Bioarctic har totalt tre forskningssamarbeten med partnern Eisai inom Alzheimers. Sammantaget kan dessa vara värda 218 miljoner euro i milstolpsersättningar och därutöver höga ensiffriga royalties vid framtida försäljning. Värdet av samarbetet med AbbVie inom Parkinsons uppges vara som mest 755 miljoner dollar utöver royalties. SC0806 för komplett ryggmärgsskada har fått ett forskningsbidrag från Horizon2020 på totalt 6,4 miljoner euro.

Att utifrån detta sätta ett värde på Bioarctic är inte möjligt. Antagandena blir helt enkelt för många. Börsvärdet efter genomförd nyemission kommer att vara 2 100 Mkr. Kassatillskottet är 550 Mkr och Bioartic hade vid halvårsskiftet en kassa på cirka 630 Mkr. Potentiella investorer får känna sig fram om i runda slängar en miljard kronor för teknologi, läkemedelskandidater, forskning och uppnådda samarbeten är billigt eller dyrt.

En möjlig jämförelse kan vara med Smallcap-noterade Saniona som har ett projekt i Fas 3, tre i Fas 2 och ytterligare sex prekliniska projekt. Sanionas börsvärde justerat för kassa är också cirka en miljard kronor. Saniona har också flera bra partners och de främsta indikationerna är fetma och typ 2-diabetes. Vilken portfölj som ska värderas högst är svårt att säga. Det enda renodlade Alzheimers-bolaget är Alzinova noterat på Aktietorget. Alzinova har ett börsvärde på cirka 75 Mkr. Alzinova befinner sig i preklinisk fas så en jämförelse är orimlig.

Generellt kan vi konstatera att bolag med stora institutioner som tagare sällan är felprissatta. Varken för högt eller för lågt. Riskviljan på marknaden talar dock för att allmänheten suktar efter spännande bolag. Där kvalificerar sig Bioarctic.

Pessimistiskt scenario

Bioarctic har lyckats få med sig flera prominenta institutioner i emissionen. Portföljen är bred och strategiska samarbeten med Eisai och Abbvie imponerar. Då är det lätt att glömma bort riskerna. De flesta projekten befinner sig i preklinisk fas. Alzheimer projektet som kommit längst befinner sig i Fas 2b. Fallerar det är det mycket som faller. SC0806 inom komplett ryggmärgsskada befinner sig i Fas 1/2. Det tar ett bra tag tills vi vet om det blir framgångsrikt. Precis som i mindre bioteknikbolag får man inte som investerare glömma bort att risken är hög inom läkemedelsutveckling och medicinteknik.

Det läkemedelsbolag som lyckas med ett sjukdomsmodifierande läkemedel inom Alzheimers och Parkinsons har en riktigt stor marknad att ta. Det innebär att konkurrensen är riktigt tuff. Nästan alla stora läkemedeljättar har projekt inom Alzheimers. Flera resultat från kliniska prövningar väntar de närmaste åren. Det finns färre för Parkinsons men det saknas inte konkurrenter. Det kommer alltid att finnas plats för mer än ett behandlingsalternativ på marknaden, men konkurrens är alltid konkurrens. Man ska heller inte glömma att ambitionerna inte är nya. Med andra ord är det ingen som lyckats ännu och det visar på svårigheten att nå framgång i att sjukdomsmodifiera Alzheimers och Parkinsons.

Börsplus slutsats

Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.

Med bra strategiska samarbetspartners, en bred portfölj och namnkunniga institutioner bland teckningsåtagarna är det troligt att Bioarctic får ett bra mottagande på börsen. Möjligheten till stabiliseringsåtgärder (som kan användas för att begränsa kursfall om aktien faller under emissionskurs de första 30 dagarna efter notering) och att Bioarctic har avsagt sig rätten att göra nyemission inom ett år från notering verkar för en stigande aktiekurs. Av dessa anledningar kan man teckna. Varken det ena eller andra garanterar dock framgång på sikt. Den som tecknar måste acceptera att risken är hög.

Så ser Börsplus på förhoppningsbolag

Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Börsplus åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.

1. Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.

2. Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.

3. Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.

En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:

  • Kundtillväxten ökar
  • Positiva forskningsresultat (Life Science)
  • Framgångsrik lansering utomlands
  • Lyckad prospektering (råvarubolag)
  • Inget priskrig från stark konkurrent
  • Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin

Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.

Börsplus slutsats

Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Börsplus sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:

1 eller 2 = Sälj

3 eller 4 = Neutral

5 eller 6 = Köp

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.