Börsgolvet: Suspekta svanar och VD:arnas pizza-index

Shervin Razani kanske noterar Jurek så småningom, sa han i Avanzapodden.

Det blir det enda ni får höra om drakar idag. För på börsgolvet plaskar mest svanar. “Den såg man inte komma!” utropade finansfolket när det blev tumult i Sydkorea.

Det är liksom de svarta-svanarnas USP. Att man inte ser dem.

Men att man dessutom ska behöva skåda vita svanar i munnen?

I veckan sprängde Dax för första gången 20 000-punktsvallen. Det gjorde tyskarna lite glada. Tills man kom på att Dax-svanen är rätt undeutsch: 80% av omsättningen i index-bolagen görs i utlandet.

“Men på importsidan väljer man ändå lite svensk kris: Efter Northvolts amerikanische Pleite riskerar tyska staten att förlora 620 miljoner euro på konvertibla lån till en planerad batterifabrik i Heide”, säger ett övervintrat Alphaville-fan.

Tritons svarta festsvan har dock pudrats med lite socker under veckan efter att de lyckades stänga en fond över målet på en miljard euro av att man lyckades stänga en fond över målet på en miljard euro.

“Debt Opportunities III – möjligheter på krita. Det är ju bra om Triton kan sånt, givet 7AP:s ben-på-ryggen efter alp-skandalen”, säger ett vitt glas torrt.

“Men han ligger rätt i tiden, Peder Pråhl. Nåt område är alltid the Wild West of Finance och nu rider cowboysen mot privata krediter, efter att PE-frossan gripit in på allvar. Den branschen borde förresten få nåt miljöpris för återvinning – av både tillgångar och investerare. Men nu verkar kreativiteten nått vägs ände”, säger en recyclad LP på Berns. Nyss hemkommen från Londons mest oväntade tronföljare, Paris.

“Mon Dieu, tur man inte bettade! Jag skulle satsat allt på Frankfurt. Eller Amsterdam. Tydligen uppväger UPPVÄGER?? god mat konstigt språk, byråkrati och kaospolitik”, säger LP:n.

“Men oväntat nog visste SAS vad de gjorde för sitt trognaste poängkollektiv när de slog sig ihop med Air France“, säger vita vinet.

En svart liten svan är väl också Embracers omvända split. En där när många blir färre för att mycket blivit mindre, eller hur blir det?

“Wingefors har pratat om att att en aktie ska kosta som en pizza och då blir det omvänd split när market cap har imploderat”, säger en saffransfri lussebulle på NK.

En kanelkonservativ mittemot spärrar upp ögonen:

“Vad ÄR det med svenska VD:ar och pizzor? Sa inte Hofbauer på Telia att ett mobilabonnemang måste kosta mer än en pizza. Är pizzorna Sveriges BigMac-index?”

Hos Nordea ska Pricer emittera en obligation. Det gick inte jättebra förra gången då de gav ut en junk-bond hos Ture Invest Partners och gjorde en emission till låg kurs något kvartal senare.

”De har bra operativt momentum och aktien handlas till runt 9x EV/Ebit på 2025E. Det ger tydlig rabatt mot största konkurrenten VusionGroup, som värderas till 14x på nästa år. Prisvärt!” säger en medsläpad till Fotografiska.

Intill, vid Slussen, drömmer en frusen Vicks Blå om att Apoteas IPO bådar varmare noteringsklimat 2025.

“Förhoppningsvis vågar sig Doktor.se ut under H1. De har varit på väg i flera år, med ett känt varumärke som borde gå hem i stugorna.”

Kryptobolaget Quickbit verkar på goda grunder vilja re-branda och byter namn till Valuno.

“Man ser uppköpsförhoppningar mellan raderna. Hoppas de bett en bön om att eventuella spekulanter inte kollar FI:s ärendekorg, där det droppat in anmälningar. Nån manipulation som visst gör det möjligt att spela på olicensierade nätcasinon”, säger en grogg i Götet. 

Förra veckans filosoferande om rika barns lämplighet är ständigt aktuell. Det blev uppenbart på ett event där Leo Nilsson var med i en panel. Han är son till Magnus Nilsson, som grundade Izettle tillsammans med Jacob De Geer och sålde till Paypal för 1,5 miljarder.

Magnus Nilssons dotter, artisten och producenten Tove Lo, har klarat sig bra med musik-fixelifix som landat 50 Mkr i egna bolaget.

“Men lille Leo, han har bara 2 mille i sitt och verkar inte räkna med att pappa bjussar. Han gör nåt slags pitch från scenen nu om att han är öppen för styrelseuppdrag”, messar en i publiken.

Även hos det Törnrosatrötta investmentbolaget Havsfrun springer det runt ungar. Storägare John Tengberg har skickat en hemställan till Aktiemarknadsnämnden att lämna över aktierna till sina tre.

“Finanserna är stabila i så motto att bolaget minskar substansvärdet i jämn takt varje år. Kanske kan barnen få ordning på den sjunkande jungfrun?” undrar ett glas rött på Trattoria dell’Isola.

“Eller inte. Enligt dokumentet ska barnen fortsätta agera i samråd med den andra storägaren, Claes Werkell. Det låter mer som en fortsatt stilla färd mot botten än nya idéer”, säger en vars skjorta ser ut att ha kostat som en barnpizza.