Staten och välfärdsnotan

Den kommunala inkomstskattebasen utgör en bra intäktskälla för välfärden, eftersom den över tid växer någotsånär i takt med löner och priser och täcker en del av kostnadsökningarna för välfärden. Men grundproblemet är att det var länge sedan antalet arbetade timmar gav tillräckliga skatteintäkter för att täcka kommunsektorns nettokostnader, ens under högkonjunktur.

Kommunsektorn, med Sveriges 290 kommuner och 21 landsting, drivs därför med strukturella och växande intäktsunderskott. År 2017 summerade underskotten till runt 10 000 kronor per invånare och år.

Det beror främst på en växande meny av välfärdsuppdrag, både helt nya tjänster och de som tillkommit genom decentralisering av tidigare statliga uppgifter, såsom skolan. Att låta välfärden växa i takt med skattebasen är en sak, men i många år har man ökat välfärdsambitionerna mer än man kunnat finansiera.

I dag finns inga egentliga förslag på hur man ska göra för att komma till rätta med de underskotten. Varken kommunsektorns intresseorganisation SKL eller finansminister Magdalena Andersson ser kommunala inkomstskattehöjningar som en framkomlig väg.

En möjlighet vore att återinföra fastighetsskatten, en skattebas som är lokal, förutsägbar och som inte kan flyttas.

– Alla ekonomer ser stora poänger med fastighetsskatten, men jag kan också notera att svenska folket inte gör det. Just fastighetsskatten var på sin tid så impopulär att den riskerade legitimiteten för hela skattesystemet, säger Magdalena Andersson och upprepar tidigare besked om att Socialdemokraterna inte går till val 2018 på en återinförd fastighetsskatt.

Inte heller övriga riksdagspartier går till val på återinförd fastighetsskatt, enligt Dagens Arenas intervjuenkätserie i sommar. Om ekonomerna kan övervinna folkmotståndet efter valet är en annan fråga.

HOPPAS PENGARNA KOMMER

Kommunsektorns växande underskott lappas därför ihop med höjda statsbidrag. Visserligen räknar SKL med höjd kommunalskattesats med 20 öre för 2019, vilket ger cirka 5 miljarder kronor i ökad skatteintäkt år 2021. Men det är statsbidragshöjningar på mellan 5 och 10 miljarder per år som ska säkra huvuddelen av de ökade finansieringsbehoven, enligt SKL totalt 37 miljarder kronor fram till 2021.

I maj 2017 deklarerade regeringen att man inför nästa mandatperiod vill tillföra kommunsektorn ”minst” 20 miljarder kronor under åren 2019–2022, utbetalt i en stegvis trappa. Hälften av denna planerade statsbidragsökning, 5 miljarder 2019 och 5 miljarder 2020, är inlagd i statsbudgeten via 2018 års budgetproposition. SKL:s 37 miljarder är utöver dessa 10 miljarder.

Bland de borgerliga allianspartierna så gick även moderaterna i förra veckan ut med vallöftet ”minst” 20 miljarder i statsbidragsökningar under mandatperioden, inklusive de 10 miljarderna i statens budget. Moderaterna matchar därmed regeringen med skillnaden att den andra halvan, de 10 miljarder som inte ligger i budgeten, villkoras, säger Elisabeth Svantesson, moderaternas ekonomisk-politiska talesperson.

För att kommunerna ska få ta del av dessa 10 miljarder kräver en moderatledd regering motprestationer från kommunerna.

– För att ta del av de 10 miljarderna ska man jobba aktivt med försörjningsstöd (socialbidrag) och att höja kvaliteten i sfi, säger Elisabeth Svantesson.

Det innebär att SKL:s och politikernas prognoser kring statsbidragen endast möts om regeringens utfästelse blir mångdubbelt mer än ”minsta”-nivån.

– SKL har sina beräkningar och vi på finansdepartementet har våra. Det här är vår bedömning av hur mycket som behöver föras över, för att kommunsektorn ska kunna leverera ”samma kvalitet” som i dag, motiverar Magdalena Andersson vallöftet.

Viktigt att påpeka är att SKL:s kalkyl för 2020–2021 inte tar höjd för en lågkonjunktur, vilket skulle kunna öka underskottet ytterligare.

Det är därmed lätt att begripa varför nuvarande statsbidragsberoende är en obekväm budgetsits för kommunekonomerna.

– Det är besvärande att kommunerna blir väldigt beroende av statens välvilja. Att planera för framtiden blir svårt när man inte vet om man får, eller inte får, ökade statsbidrag kommande år. Statsbidragen kommer ofta in i sista sekund, som någon sorts vallöften eller utspel i samband med budgeten, och då är det bara tre månader kvar innan nästa år börjar, säger SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog.

Det här är ett utdrag ur analysreportaget ”Köttberget” i Affärsvärlden 33/2018