Skanska vill driva fängelse

Privata fängelser är billigare i drift än offentliga. Det visar utländska erfarenheter. Om de också är bättre är en annan fråga. Brittiska erfarenheter visar att de antagligen inte är sämre.

Den största marknaden i Europa för privata fängelser finns i Storbritannien. I Skottland finns ett, i Wales och England nio med planer för två till. En handfull olika företag sköter driften av dessa fängelser.

Ett av företagen i branschen är brittiska börsnoterade Securicor, som med en omsättning på 20 miljarder kronor är en av Securitas största konkurrenter. Till skillnad från Securitas har det brittiska bolaget nappat på privatiseringarna av kriminalvården och sköter inte, som sina svenska kolleger, bara bevakning och värdetransporter.

Bra affär

Så här säger den nye vd:n Nick Buckles i en intervju med Financial Times:

– Privatiseringen har blivit en stor framgång och priset per enhet har minskat avsevärt. Vi har tre huvudaffärer på fångområdet: transport av fångar, fängelser och övervakning av elektroniska fotbojor. Här ser vi stora förutsättningar för tillväxt.

Ett av bolagets partner-företag är svenska Skanska, som är delägare i fängelset Parc i Bridgend i Wales. Det svenska byggbolaget har byggt fängelset som efter 25 år gratis ska lämnas över till myndigheterna.

Skanska är dessutom indirekt inblandat i det skotska Kilmarnock samt i tre fängelser i England, byggda av ett tidigare Kvaernerföretag, som nu ingår i Skanska.

– För den brittiska staten är det här god ekonomi. Om det inte hade varit det hade man ju inte fortsatt att bygga nya, säger Gunnar Lundberg, investeringsansvarig i Europa för Skanska Bot AB (Build, operate, transfer).

Stora besparingar

Bedömningar från fängelsemyndigheten ger vid handen att besparingarna är betydande. En nuvärdesberäkning av ett projekt visar att staten sparar 750 miljoner kronor för ett större fängelse under perioden. Det motsvarar, som ett exempel, byggkostnaderna för två nya fängelser i samma storleksordning.

Också för Skanska är projektet en bra affär. Fler och fler döms till fängelse, så marknaden växer. För en företagsekonom är projektet en dröm. Avskrivningstiden är överblickbar, 25 år, intäkterna bestämda i förväg och kostnaderna möjliga att påverka.

– Som Bot-projekt är fängelseplatser en idealisk tjänst. Bättre än vägar och sjukhus bland annat eftersom vi har kontroll över hela flödet. Vi kan välja mest optimala design och utrustningslösning sett över lång tid. Vi bygger in mer tv-övervakning och fjärrstyrda dörrar, viket är dyrare initialt, men det betyder att vi kan spara på personalen utan att servicen försämras, säger Gunnar Lundberg.

Den naturliga följdfrågan: Är Skanska intresserat av att driva fängelser i Sverige också?

– Det skulle vi ju vara även om det politiska klimatet inte är detsamma. Man ser ju lite diskussioner kring privata sjukhus men i princip skulle vi ju vara intresserade. Fast jag tror att privatfinansierade vägar kommer till Sverige innan vi får fängelser.

Vad Skanska, eller andra fängelseoperatörer, får betalt avslöjar inte fångvårdsmyndigheten, HM Prison Service, i Storbritannien.

– I vårt fall betalar staten mindre än 1 500 kronor per dygn och fånge och då ingår ju även hela fängelset sett på 25 år. Ungefär hälften är löpande drift och hälften är underhåll, ränta och avskrivning på 25 år, säger Gunnar Lundberg.

Den genomsnittliga kostnaden för alla fångar i England och Wales är en offentlig uppgift och uppgår till knappt 1 000 kronor per dygn, att jämföra med cirka 2 000 kronor i Sverige.

Samtidigt är de flesta fängelser i Storbritannien fortfarande offentligt ägda. Det är just de nybyggda som i hög grad privatiseras, eftersom de har förutsättningar att drivas mest effektivt.

Det politiska klimatet är inte det förmånligaste för den som vill införa privata fängelser i Sverige. Ändå kan det knappast vara omöjligt. Så skilda grupper som moderaterna och påtryckarorganisationen Kris (Kriminellas revansch i samhället) ordförande Christer Karlsson ställer sig positiva. Kris vill för övrigt själva driva fängelser.

Christer Karlsson har ett bärande argument. Monopolet har till stor del misslyckats med återanpassningen av dömda till ett hederligt liv och därför måste privata alternativ få en chans. Hans metoder är både morötter och piskor. Högre löner, med avdrag för boendekostnader, ska kombineras med dagliga drogtester och ett system där städning och matlagning görs av fångarna.

Effektivare

En uppenbar fördel med ett privat fängelse är att det har ekonomiska förutsättningar att bli effektivare. Det beror delvis på att de företag som driver dem kan få betalt efter prestation. Är kvaliteten god, rymningarna få, missbruksvården god och utbildningen god kan den privata entreprenören belönas genom att få högre ersättning.

Den fängelsedirektör som drabbas av rymningar, upplopp eller självmördare, får i stället betala böter.

Erfarenheterna från Storbritannien är, enligt myndighetens årsrapport, överlag goda i olika kvalitetsmätningar. Meningsfull sysselsättning är ett av kvalitetsmåtten och här ligger de privata fängelserna högt på listan. Drogtesterna ger blandade resultat. Fyra av de privata fängelserna ligger i topp, två i botten. På rankningen av överfall på medfångar och/eller anställda ligger de privata överlag bra till.

– En fördel med införande av privata fängelser i England, har man berättat för mig, är att de satte press på effektiviteten. Det har gjort att man också inom den statliga sektorn har skärpt effektiviteten ordentligt. Den där pressen har jag satt på annat sätt i det svenska systemet. Så inget privat alternativ är nödvändigt, säger Bertel Österdahl, generaldirektör vid kriminalvårdsstyrelsen.

Halvprivat

Men delvis förekommer redan privat kriminalvård här i Sverige. Ungdomsbrottslingar skickas till fosterfamiljer, som får betalt, eller så hyr kriminalvården in professionell hjälp, till exempel för avgiftning, utbildning eller läkarvård.

Härifrån vore det enkelt att gå vidare med mer konkurrensutsättning. Som ett första steg kan myndigheten avreglera och lägga ut polisens och kriminalvårdens resetjänst med bas i Göteborg på entreprenad. Resetjänsten har en budget på cirka 100 miljoner kronor och sköter transporter inom Sverige liksom utvisningar. Under fjolåret gjorde resetjänsten en del dyra affärer som helt ställer i skuggan de resor som enskilda statsråd ibland kan göra. Bland annat chartrade kriminalvården ett flygplan för en (1) resa till

Chile för 900 000 kronor. Allt enligt årsredovisningen för 2000.

Övervakningscentralen för dömda med elektronisk fotboja är en annan privatiseringskandidat.

De nackdelar som brukar målas upp av svenska kriminalvårdsbyråkrater är generellt små eller oproblematiska.

Svårast, visar erfarenheter från privatiseringar inom till exempel sjukvård eller kollektivtrafik, är göra specifikationerna inför upphandlingen tillräckligt precisa. Det kan få effekten att de privata entreprenörerna under den första tiden gör ett sämre jobb än vad de offentliga organisationerna gjorde.

Myndighetskontroll

Därtill brukar en principiell nackdel nämnas: myndigheter ska inte släppa ifrån sig tvångs- och myndighetsutövning till det privata näringslivet. Delvis därför är polis och försvar en helt offentlig angelägenhet.

Men det vore konstigt om privata fängelser inte kan införas med hänvisning till det argumentet. Ta bara en sådan enkel sak som privata skolor som bland annat sätter betyg. Fängelser kan ses som den instans som verkställer myndighetsbeslut, det vill säga domstolarnas fängelsedomar. De myndighetsbeslut som fattas inne i fängelser gäller permissioner och eventuella extra bestraffningar (isolering). De besluten kan skötas av fängelseledningen med möjlighet till överklagan. En annan möjlighet är att göra som i det skotska privatdrivna Kilmarnock där en chef från myndigheten hela tiden finns på plats i fängelset för att avgöra frågor av myndighetskaraktär.

Lägre löner

Det svenska facket Sekos ombudsman Roal Nilsson befarar ett annat problem: att personalens villkor blir sämre. En erfarenhet från Skottland är att lönerna blir lägre.

Men skulle företag ta över svenska fängelser finns ingen naturlag som säger att villkoren blir sämre. Fängelseanställda har redan låg status, särskilt i storstäder, med stor personalomsättning som följd. Att som privat företagare ytterligare försämra villkoren är dömt att misslyckas. Troligare i så fall är att en privat entreprenör försöker bättra på yrkets status och höjer lönerna. Så gjorde Citymail när bolaget drog i gång postkonkurrensen för tio år sedan och så har bland annat Securitas gjort för att höja väktarnas status.