Kampen om betalningar

I en värld där kontanter minskar så växer marknaden för betalningslösningar. Affärsmodellen för aktörer som kortföretag, amerikanska och kinesiska teknikjättar, banker och digitala uppstickare bygger på att det flyttas pengar genom olika system, alltifrån näthandel till olika varianter av mobilbetalningar.

Transaktionsvolymerna ökar i takt med tilltagande digitalisering, och på en digitaliserad betalmarknad blir den användardata som rinner genom transaktionerna mer lättillgänglig. Betalningarna blir till ett slags teknikguld som öppnar dörren för nya typer av intäkter, då datan kan användas för att utveckla nya tjänster för exempelvis bankkunder.

Det finns flera pågående trender på den globala betalmarknaden som även återspeglas på den nordiska marknaden. Vid sidan av en fusionsvåg där en mellanstor aktör inom betalindustrin typiskt sett slukar uppstickare för att senare själv slukas av en ännu större aktör, så har amerikanska it-bjässar som Google, Apple, Amazon samt Facebook gjort entré på betalmarknaden. Den här typen av företag har en konkurrensfördel i att de redan har stora och väletablerade nätverk av data då deras användare redan är digitala.

Globalt sett, med Kina i spetsen, finns också en tilltagande trend där sociala medier kopplas till betalningar till bolag eller transaktioner mellan privatpersoner. Att kunna ta emot och betala inom olika typer av nätverk har fått de kinesiska teknikjättarna Wechat (som ingår i Tencent-koncernen) och Alipays betalningsappar att växa kraftigt. Även om de är långt mer vanliga som betalningsalternativ på hemmaplan, särskilt jämfört med amerikanska motsvarigheter på sin hemmamarknad, är frågan om andra länder utanför Kina kommer att bli lika mottagliga för förflyttning av pengar genom sociala medier då frågor kring integritet har tilltagit i styrka. Samtidigt väntas exempelvis Facebook, genom sin egen kryptovaluta Libra, ge olika varianter av swishtjänster en ordentlig match, enligt Henrik Milton, fondförvaltare för Coeli Global Select, som har investerat i betalningsbolag under många år.

– Jag tror att denna betalningsmöjlighet med Libra kommer bli populär, kanske framför allt gällande mindre transaktioner. Och i synnerhet i lite fattigare länder där man inte har någon bankrelation, säger han.

Trenden med att techjättar på betalmarknaden nådde Sverige för ett par år sedan, men enligt Bengt Nilervall, näringspolitisk expert vad gäller betalfrågor på branschorganisationen Svensk Handel, har varken de amerikanska eller kinesiska teknikjättarna gjort några större avtryck på vare sig den svenska eller den europeiska marknaden, åtminstone inte ännu. Samtidigt finns exempelvis Alipay på relativt många flygplatser i Europa, samt på en rad prestigefulla varuhus. De kinesiska betaltjänsterna efterfrågas inte minst av de kinesiska turister som besöker Europa. I Norden kan man betala med Alipay eller Tencents Wechat Pay i affärer som ingår i den finländska koncernen Stockmann och varuhus med nordisk design, exempelvis Illum i Köpenhamn, eller NK i Stockholm. På andra ställen i Europa kan man använda de kinesiska betaltjänsterna på exempelvis den franska varuhuskedjan Printemps, eller Kadewe i Berlin och Harrods i London. Vad gäller dessa kinesiska betalningsalternativ var det bolaget Cimple Marketing som tillsammans med Wirecard lanserade både kinesiska Alipay och Wechat Pay på den skandinaviska marknaden 2016.

– Vid den tidpunkten så var både kunskapen och intresset för kinesiska betallösningar väldigt låg. Det man kände till var på sin höjd det kinesiska betalkortet Union Pay. Men nu, fyra år senare, ser läget helt annorlunda ut. Kunskapen inom retail- och turismbranschen om Alipay och Wechat Pay är betydligt större. I dag har de flesta hört talats om dem. Intresset och viljan att ansluta sig till betallösningarna har ökat, säger Thomas Wecke, medgrundare av Cimple Marketing.

– Vi tror att det delvis beror på att kunskapen om kinesisk turism och det faktum att de står för cirka 50 procent av den totala taxfree-handeln har nått fram. Vilket gör att man i en hårt pressad retailbransh inte längre kan ignorera en så köpstark konsumentgrupp som kinesiska turister faktiskt utgör. I dagsläget accepterar cirka 400 köpställen Alipay och Wechat Pay, men siffran växer. I Europa talar man i stället om tiotusentals köpställen och Alipay finns representerat på 29 europeiska marknader, säger han.

Enligt Thomas Wecke har de ett flertal kunder inom lyxsegmentet som berättar att de måste acceptera Alipay alternativt Wechat Pay för att inte gå miste om köp.

– Vissa kinesiska kunder ställer helt enkelt detta som krav och utgår från att kunna handla i Europa på samma sätt som de gör i Kina. Samtidigt är Alipay och Wechat Pay det överlägset mest fördelaktiga sättet för kinesiska konsumenter att betala på när de befinner sig utomlands, säger Thomas Wecke.

Det här året har börjat med att Swedbank breder ut sin reklam i Stockholms tunnelbanenät om sitt samarbete med amerikanska Apple Pay. ”Det går lika snabbt att använda Apple Pay med Iphone eller Apple Watch som att använda ett kredit- eller bankkort. Spendera pengar – inte tid – vid kassan”, hälsar Apple själva på sin hemsida. En del av Apple Pays reklam trycker på att de inte kommer att spåra data från användarna. Under vinjetten ”Håll dina köp privata” står det att Apple Pay inte sparar någon transaktionsinformation när man handlar med ett betalkort och ”därför kan inget spåras tillbaka till dig”. Det är inte alla nordiska storbanker som har kopplat ihop sina kort med amerikanska techjätten, exempelvis inte SEB som skriver på sin hemsida att de ”tycker det är väldigt intressant att Apple Pay har lanserats i Norden, men vi är inte anslutna till tjänsten. Det finns flera satsningar på digitala plånböcker på marknaden för tillfället och vi fortsätter såklart att följa utvecklingen.”

– En av anledningarna till att Apple Pay inte har lyckats bättre beror på att de vill ha betalt av kortutgivarna för varje transaktion. Intresset från bankerna har därför varit svalt. Av storbankerna var det endast Nordea som klev på för några år sedan, säger Bengt Nilervall på Svensk Handel.

– Nu kommer Swedbank kliva på och då får vi se hur många andra som gör likadant. Inte heller Google Pay eller Samsung Pay, aktörer som inte tar betalt per transaktion, har några transaktioner att skryta med. Vår bedömning är att dagens betalningar via mobiltelefoner i detaljhandeln står för knappt en procent i dagsläget, säger han.

På senare år har det gått väldigt bra för kortföretag som Visa och Mastercard, eftersom mobila plånböcker som Apple Pay, Samsung Pay eller Google Pay är kopplade till ett kort i grunden. Efter det att den som använder tjänsten lagt in sina kontouppgifter (vanligen från sitt Visa- eller Mastercardkort) i appen används betalkortet automatiskt vid köp via denna. Både Visa och Mastercard har därmed fått ett uppsving i ökat antal transaktioner, eftersom många nya betalningslösningar/appar kopplas till korten, vilket har lett till stigande omsättning för de äldre kortbolagen tack vare den nya teknik och den utveckling som den nya tidens betalningar för med sig.

För aktörer som vill in på nya marknader krävs samarbeten och fusioner. För två år sedan, i april 2018, stod det klart att Alipay inledde ett samarbete med det danska betalningsbolaget och tillika Klarna-konkurrenten – Nets. I ett slag fick Alipay omkring en halv miljard registrerade användare som fått möjlighet att genomföra betalningar via sin mobiltelefon i Sverige och övriga Norden. I jakten på betalsystemen pågår en konsolidering av betalmarknaden på flera håll i världen. I augusti förra året stod det klart att det gigantiska betalkortsbolaget Mastercard köper det danska betaltjänstebolaget Nets företagstjänstedel för 2,85 miljarder euro, motsvarande 30,6 miljarder kronor – ett förvärv som ska stängas under första halvåret 2020. Orsaken till köpet var att Mastercard sa sig vilja stärka sitt erbjudande inom realtidsbetalningar. Att internationella drakar slukar mindre nationella förmågor inom betalbranschen har vi även sett i Sverige där amerikanska Paypal slukade Izettle sommaren 2018 till en prislapp på 19 miljarder kronor. Men trenden av samgåenden pågår på flera håll. I USA tog det amerikanska kreditkortsföretaget Vantiv över den största brittiska aktören på marknaden, World Pay, 2017. Prislappen landade på nästan 85 miljarder kronor. Bara två år efter att Vantiv gick ihop med Word Pay blev de i sin tur uppköpta av Fidelity National Information Services. Under fjolåret förvärvades även Total System Services av Global Payment. Och Fiserv, som har gett sig in i betalningsbranschen på allvar i och med köpet av First Data. Efter den amerikanska marknadens konsolidering finns det i princip bara tre stora betalningsbolag, så kallade processorer, kvar på den amerikanska marknaden. Alla med liknande verksamhet och liknande namn: Global Payment, Fidelity National Information Services och Fiserv.

Färre stora aktörer på den amerikanska betalmarknaden får fondförvaltare som Henrik Milton på Coeli att tro på ökad lönsamhet för de växande, kvarvarande bolagen.

– Det kommer gynna de aktörer som är kvar, eftersom konkurrensen har blir mindre vilket mest sannolikt kommer påverka bolagens omsättning och vinst positivt, säger han.

Även i Europa pågår konsolideringen inom betalbranschen. Inte minst blev det tydligt i början av februari i år då franska Ingenico – som i Sverige kanske är mest känt för köpet av det svenska betalbolaget Bambora för 14 miljarder kronor 2017 – i sin tur förvärvades av rivalen Worldline för drygt 80 miljarder kronor. När franska Worldline köper sin inhemska konkurrent är syftet att ta upp kampen med globala jättar och bli en spelare att räkna med i betalbranschen. I och med förvärvet blir Worldline världens fjärde största bolag i betalbranschen samt störst i Europa, med en årlig omsättning på drygt 50 miljarder kronor och ett börsvärde på cirka 100 miljarder kronor.

– Transaktionen kommer vid en tidpunkt av snabbare konsolidering av branschen, sa Ingenicos ordförande Bernard Bourigeaud i ett uttalande när affären offentliggjordes den 2 februari i år.

Även om det tillkommer många nya aktörer kan man vänta sig en konsolidering av aktörerna på betalmarknaden även i Sverige. Sophia Wikander är chef för Nordeas betallösningstjänst, Nordea Connect:

– Antalet aktörer kommer gradvis att minska kommande år, främst på grund av effektivitetsskäl. Såväl företagskunder som betalplattformar, som P27, kommer vilja minimera antalet aktörer att vara uppkopplade mot, säger hon.

Den gängse uppfattningen är att den aktör som lyckas bygga det bästa digitala gränssnittet mot kund blir vinnare. På SEB är det Mika Burman-Götz som har till uppgift att styra storbanken genom det digitala paradigmskiftet.

– Jag tror att många kommer att satsa på en användarupplevelse som slår allt. Det är så Apple och Klarna vunnit mark. Att på riktigt sätta användaren i centrum är en vinnande strategi, säger Mika Burman-Götz.

Det som lockar på lågmarginalmarknaden för betalningar är bland annat användardatan och de kringtjänster som kan skapas utifrån datan: specifika och relevanta tjänster utifrån specifika kundbehov, oberoende av vilken plattform man använder.

År 2020 blir ett intressant år både avseende olika betalmetoder och andra värdeskapande tjänster som är kopplade till själva betalningen. För bankerna är det, enligt Sophia Wikander på Nordea Connect, en balansgång för hur mycket som ska erbjudas på en plattform eller på flera. Nyckeln är att bygga produkter som kan levereras på flera olika plattformar. Vinnaren på den nordiska betalmarknaden kommer inte att vara en enskild aktör, eftersom det är svårt att vara bra på allt, utan det handlar snarare om ett ekosystemtänk med bra partnerskap. Vilka aktörer som de svenska bankerna kopplar till sig varierar, som tidigare nämnt. Nordea har exempelvis Apple Pay, Samsung Pay, Google Pay och mobilbetalningar som Swish och de olika lokala nordiska motsvarigheterna, medan SEB ännu bara lagt till Samsung Pay vid sidan av det helt dominerande Swish.

– Hela betalmarknaden har länge varit under hård konkurrens. Vi tittar på olika alternativ. Det viktiga är vad kunderna vill ha, säger Mika Burman-Götz, och berättar att de testar sig fram precis som hon tror att kunderna själva gör.

SEB har arbetat på att utveckla sin egen infrastruktur, vilket krävs för att kunna koppla upp sig till olika plattformar.

– Vi måste erbjuda snabba, enkla användarlösningar både för privatpersoner och företag. Mobilt ser vi fortsatt stor tillväxt i Swish, som funkar oavsett mobil och både i butik och webb. Det gör att vi inte räds konkurrensen, säger Mika Burman-Götz.

– Neobankerna är inget hot utan en nyttig gamechanger. Google, Amazon, med flera bjässar, lyckas om de vill men vi har inte sett dem här. Jag tror Swish är förklaringen både till det och att tjänster som kinesiska Wechat inte kommer hit, fortsätter hon.

När det gäller amerikanska techjättar som Google eller Apple Pay har de inte något särintresse av Sverige, utan vill förstås in på alla marknader de kan komma in på. Klarna var bland de första aktörer som erbjöd dessa tjänster i Sverige.

– Om man tittar på Google så konkurrerar de inte med oss. Google vill få så många som möjligt att koppla upp sig till deras plattform, och de vill framför allt förbättra deras egna ekosystem än att göra allt själva inom just betallösningar. Vad gäller Apple har de en mer finansiell modell, de har en intäkt på transaktionen men kundupplevelsen är fantastisk. Att de flesta banker har integrerat Apple till sina kort beror helt enkelt på att det är smidigt att betala, säger David Fock, produktchef på Klarna.

Att Kina ligger så långt fram vad gäller mobila betalningar med exempelvis Wechat och Alipay är inte så konstigt utan ett bra exempel på vad man kan förvänta sig på nya marknader där inte kortbolagen har fått samma typ av fästen. Kina hann inte bygga köpcentrum utan gick direkt till e-handel och skapade digitala betallösningar själva. De kinesiska techbolagen är otroligt stora. Wechat och Alipay har byggt gigantiska ekosystem. En svensk jämförelse som haltar är Swish som är den enda lösningen av peer-to-peer-betalningar i Sverige. Liknande tjänster finns i övriga nordiska länder men det saknas exempelvis en enhetlig nordisk variant. Man kan kortfattat säga att kineserna hoppade över korten, de gick från konto direkt till betalning med smartphone. Betalningsupplevelsen är central här. Om det tidigare var så att kunder kunde uppnå en viss tillfredsställelse av att betala med ett känt svart kreditkort så är det inte den prestigen av kundupplevelse, utan snarare smidighet och effektivitet, som betalbolagen konkurrerar om nu.

– Historiskt har det varit ganska tufft att betala med olika kort, men just den typen av kundupplevelser är nu på väg att försvinna, säger David Fock.

På sikt tror han att både Apple Pay, Google Pay eller Samsung Pay tar andelar på betalmarknaden.

– Även om man startar från små volymer så växer den andelen och det kommer inte att ändras. För oss är det viktigt att erbjuda kunden den bästa upplevelsen och för oss är det just Google eller Apple Pay. Och där tror jag att bankerna fastnar i att tänka på strategi och affär i stället för kundnyttan.

På Klarna är den här typen av betalningar förstås viktiga men fokus för dem just nu är annars att fortsätta växa i USA och på andra marknader där det inte handlar om direkta betalningar utan snarare uppskjutna betalningar eller krediter – marknader med en tydlig buy now pay later-trend.

Men att samarbeten har blivit allt viktigare är också någonting som Sophia Wikander på Nordea Connect lyfter fram:

– Vi samarbetar med alltifrån neo- till finans- och techaktörer för att komplettera med tjänster som vi inte har. Vi ska erbjuda betalmetoder som privatkunderna efterfrågar men med maximal enkelhet för företagskunderna, säger hon.

Det rör tjänster för återrapportering och logistiken kring varuleveransen, med mera.

– Jag har inte sett någon neobank som kunnat hjälpa till med det fullt ut, men det kommer kanske, fortsätter hon.

Eftersom konsumentsidan nästan är mättad för mobilbetalningar fokuserar Nordea på företagsmarknaden och jobbar på att få företagen att gå från offline till online. I blickfånget ligger handlare men även företag som kan erbjuda ett omniperspektiv, såsom telekom, försäkringsbolag och energibolag, där tjänsterna inte bara kopplas till ett köp utan hur människor bland annat kan göra medvetna val.

Både Visa och Mastercard jobbar med business to business-tjänster där företagen kan utnyttja Visas och Mastercards egna nätverk för att göra betalningar och runda bankernas egna system. För nätbankerna är kort och mobilappar ett sätt att komma in på marknaden och övrig bankverksamhet. Den svenska tech-banken Northmill lanserar till exempel Rebilla-kortet med 2 procent cash back utan avgifter, som kan sättas in på kundernas konto, som en viktig del i sitt bankerbjudande. Och på kortområdet händer det saker inte minst med nya blippfunktioner.

– All vår statistik pekar på att kort finns lång tid framöver även om det flyttar in i mobilen eller klockan. Kort är det enda globala betalsättet som finns, säger Linus Singelman, Head of Swedbank Pay, som nu också fokuserar på att få ut fakturalösningar eftersom det är ett populärt betalsätt för många konsumenter.

Nordiska bankers motdrag

Bankerna kraftsamlar i ett stort nordiskt projekt för att öka konkurrenskraften. I början av nästa år släpps den första tjänsten.

År 2018 lanserade det nordiska projektet P27 för att dra i gång en gemensam nordisk betalplattform för kontobetalningar i olika valutor för alla aktörer med banklicens och finansinstitut. I april samma år bildades bolaget och i juni var ett kontrakt klart med Mastercard. I oktober förband sig de sex ägarna – Danske Bank, SEB, Swedbank, Nordea, Handelsbanken och finländska OP Finance – att finansiera projektet tills det var i gång.

– Vi är i absolut framkant på det som sker i dag. Vi kommer att erbjuda världens första realtidsclearingstruktur i flera länder. På det sättet är det fantastiskt, säger vd Lars Sjögren.

Han har en bakgrund som bland annat chef för transactions banking i Danske Bank och vice vd för Danske Bank Sverige. Från bankernas sida räknar de med att den nya plattformen kommer mer än halvera kostnaderna för de anslutna kunderna, det vill säga banker eller finansinstitut. Swedbank, Handelsbanken, Danske Bank och Klarna är pilotbanker avseende konto-konto-betalning mellan företag och privatpersoner. Senare under nästa år är det dags för betalningar i euro och danska kronor.

– Även i EU pågår projekt för en standardiserad europeisk plattform för direktbetalningar, men utan erbjudande om gränsöverskridande betalningar i olika valutor. Bankernas slutsats är dock att den inte passar de nordiska aktörerna då vi inte bara saknar euro som gemensam valuta utan dessutom har ett annat beteende med mindre kontanter och mer kort. I och med att vi på ett annat sätt är på väg mot ett kontantlöst samhälle och ligger långt före euroområdet i den resan ställs helt andra krav, säger Lars Sjögren.

I Norden med 27 miljoner invånare finns det ett behov av en realtidslösning för företag till företag och crossborder, inte minst för att stärka den nordiska fintechindustrin. I steg två är det tänkt att P27 ska lansera andra typer av nordiska betallösningar för betalningar av räkningar med autogiro och e-faktura.

Swish och P27 bygger på konto till kontobetalningar medan Apple Pay, Samsung Pay och Google Pay bygger på kortinfrastrukturen. Än så länge må betaltjänsterna från Apple, Samsung och Google vara marginella i Sverige, likväl utgör de ett hot mot Swish, samt existerande banker och deras betalformer. Om teknikjättar skulle ta över så riskerar bankerna betalaffären – som är en viktig del av relationen mellan dem och deras kunder. Inte minst eftersom bankerna kan använda informationen från betalningarna för att utveckla olika tjänster. Har man inte betalningarna är det helt enkelt svårt att veta vad kunderna vill ha. Än så länge ingår inte Norge i P27, då DNB valt att stå utanför.

Utvecklingen har gått enormt snabbt de senaste 5–6 åren för mobilbetalningar på grund av den tilltagande näthandeln och nya användningsområden för mobilerna genom Alipay, Wechat och Google Pay.

Bakgrunden till P27 var en bedömning om att den bakomliggande infrastrukturen inte håller måttet och att det därför krävdes en uppdatering och förenkling. Kraven på plattformen har ökat, och det gäller på flera plan: från att vara kundvänlig, driftsäker, kostnadseffektiv, säker och innovationsrik till att kunna identifiera bedrägliga transaktioner. Genom det gemensamma betalnätverket P27 hoppas bankerna stå sig starkare. Tanken är också att de gränsöverskridande betalningarna ska bli lika snabba och kosta lika mycket som en inhemsk betalning. Den fulla effekten väntas dock uppnås först när alla valutor är uppe och alla banker i Norden är med och kör. Det beräknas ta ytterligare 1–1,5 år.