Guldet blev till sand

I februari i år sålde finansmannen och företagaren Mikael Fahlander merparten av sina aktier i fastighetsutvecklingsbolaget Concent, som bland annat äger miljardprojektet Barents Center, till nya storägare. De har fått se aktiepriset falla med närmare 90 procent under 2017. Börsvärdet har gått från cirka 200 miljoner till 21 miljoner kronor.

Samtidigt har Fahlanders ägarbolag som förhandlade och skrev avtal om Barents Center-projektet begärts i konkurs.

Våren 2016 skrev Affärsvärlden om Concent och de bekymmer som kringgärdade det enorma byggprojektet. Ännu är problemen inte lösta.

Vad är det som har hänt på ett år?

***

Barents Center i Haparanda är ett enormt projekt, med planer på sportarena, kontor, skola och hotell på uppemot 100 000 kvadratmeter. Köp- och handelscentret skulle bli stadens stolthet, vilket fick kommunen att teckna ett 20-årigt hyresavtal med idékläckaren, initiativtagaren och storägaren av projektet, Mikael Fahlander, värt en kvarts miljard.

Mikael Fahlander hade tjänat stora pengar på att bygga upp och sälja assistansbolaget Assistansia (senare Humana). På senare år har han profilerat sig med storslagna satsningar på idrottslag samt bygg- och fastighetsutveckling, bland annat via börsnoterade Concent, där han fram till nyligen var stor­ägare.

Det var också Fahlander som förhandlade fram det värdefulla hyresavtalet med ­Haparanda kommun. Men för att avtalet ska gälla måste Barents Center stå färdigt senast den 1 januari 2020.

Idén kläcktes redan 2010, men miljardprojektet har dragits i långbänk. Symboliska spadtag togs i december 2014, då hoppades man på invigning 2016. Så blev det inte. Men Mikael Fahlander lovade 2016 åter­igen en snar byggstart.

– Dokumentationen har lämnats in till kommunen. Efter ett tekniskt samråd kan det sätta i gång. Så det blir före semest­rarna i juni, sa han i en Affärsvärlden-intervju i början på juni 2016.

Men än är inget på gång.

Bygget tar enligt planerna närmare två år, vilket innebär att byggstart måste ske senast i början av 2018. Tiden är knapp om material­beställningar ska hinna läggas, byggpersonal ordnas och underleverantörer kontrakteras för projektet.

Kritiken vädras numera öppet i kommunhuset i Haparanda.

– Snart måste man titta på alternativ, sa kommunalrådet Peter Waara (S) nyligen till tidningen Norrländska Socialdemokraten.

Oppositionspolitikern Sven Tornberg (C) tillade:

– Utvecklingen i Haparanda stannar av, för alla går i väntans tider. Våra elever hamnar i ett vakuum, våra företag hamnar i vakuum.

Affärsvärlden har i tidigare reportage (nummer 23, 2016) skrivit om det försenade projektet. Artikeln behandlade även den komplexa redovisningsakrobatik som funnits kring Barents Center och Concent, samt andra bolag kring visionären Mikael Fahlander. Revisorer har i flera fall varit kritiska till hans redovisningsmetoder. Tillgångar i hans bolag har, enligt revisorerna, värderats upp på ett tveksamt sätt och revisorer har med jämna mellanrum lämnat sina uppdrag i bolagen.

I förra veckan visade även Uppdrag granskning ett program om Barents Center och projektet som inte blivit av.

Men även om Haparanda-bygget stått still under det senaste året så har det rört på sig på annat håll.

***

I februari 2017 meddelade Concent att huvudägandet övergår från Mikael Fahlander till Björn Sahlström och Gustaf Leijonhufvud. Bägge uppgavs ha fastighetsbakgrund och var sedan tidigare mindre aktieägare i bolaget. Björn Sahlström är numera också vd för Concent. ­Affärsvärlden har sökt honom utan framgång.

I affären eftergav Mikael Fahlander en fordran om 185 miljoner kronor, vars ursprung var ett ovillkorat aktieägartillskott. I mejl till Affärsvärlden förklarar Mikael Fahlander att han sålde hela sitt innehav för 1 krona.

– Det var en moralisk fråga att försöka ge bolaget en möjlighet att må bra, för övriga aktieägare, då det var mitt rykte som omöjliggjorde korrekt finansiering, skriver Fahlander i ett mejl till Affärsvärlden.

Blott en månad senare, i mars 2017, valde storägaren Gustaf Leijonhufvud att lämna bolagets styrelse. Beskedet var att han och Sahlström, vd och storägare, var oense om bolagets framtid. Snart efter det, i april, överlät Concent i princip hela sin projektportfölj till ett nybildat bolag, Grundingen Fastighets AB, kontrollerat av Jool, som tidigare lånat ut pengar till Concent.

Samtidigt skulle cirka 50 miljoner kronor i lån omvandlas till eget kapital i det nya bolaget. I förra veckan gick affären igenom.

Det som nu finns kvar i Concent är Barents Center-projektet och ett utvecklingsprojekt i Linköping. Bolaget har också en stor skuld upptagen för Haparandaprojektet. Det är ett utestående obligationslån på 200 miljoner kronor med slutligt förfall 12 september i år. En majoritet av obligationsinnehavarna gick med på att förlänga lånet till den 12 december 2017, samt ytterligare möjlig respit till 12 februari 2018. Under tiden ska Concent sälja Barents Center. Obligationsinnehavarnas hopp står till att man lyckas sälja projektet och att man med köpeskillingen kan ­betala tillbaka lånet. Säljprocessen har pågått i nära ett års tid.

***

Redan i november 2016 hade Concent beslutat sälja Barents Center. Efter flera omförhandlingar undertecknades köpe­avtal i april i år. Köpare är BC Investment AB, som ägs av de finska entreprenörerna Erkki Hanhirova och Jarmo Viitala. Erkki Hanhirova sålde merparten av sitt lyftkransbolag Havator till finländska Capman år 2010.

Hanhirova har också engagemang i Haparanda-bolaget B Equity AB, även det bildat 2016. Den andra ordinarie ledamoten i B Equity-styrelsen är Magnus Lehto, bror till David Lehto, tidigare projektledare för ­Barents Center.

Vid signeringen i april var planen att BC Investment AB skulle tillträda sitt köp före utgången av juni 2017, förutsatt att finansiering kunde ordnas. Parterna kom sedan överens om att det skulle ske senast den 12 september 2017.

Så kom september. Concent meddelade att köparen inte lyckats få ihop de nödvändiga 320 miljoner kronorna för att finansiera förvärvet. För fjärde gången sköts tillträdet upp.

***

Magnus Lehto är tidigare bankchef på Swedbank i Haparanda. Han drog i gång Norra Affärs AB 2015. Ett bolag vars ­affärsidé enligt verksamhetsbeskrivningen är fakturaköp, fakturabelåning, kredit­givning till företag och finansiell rådgivning. Tunga personer har engagerats i bolaget. Styrelseordförande är Christina Lugnet, Haparandas forna kommunchef samt tidigare generaldirektör på Tillväxtverket, som fick lämna sitt uppdrag ­efter avslöjanden om att myndigheten lagt ett flertal miljoner på middagsbjudningar för personalen.

I juni 2016 arbetade redan 15 personer på Haparanda-kontoret.

Samma månad lade Norra Affärs bud på finanshuset Remium. Säljare var Mannerheim Invest, som ägt bolaget sedan 2008. Köpeskillingen uppgick till 62,5 miljoner kronor.

Under tiden som Finansinspektionen gjorde en ägarprövning tillträdde köparna Remium, och Magnus Lehto tog plats i styrelsen.

Men i november 2016 kom besked från FI – ett nej till Norra Affärs. Myndigheten skrev att affären kan ”öka risken för ­penningtvätt”. FI pekade på att det möjligen kunde vara någon annan köpare än den som frontade som låg bakom, baserat på Norra Affärs inlämnade underlag.

”Det kan inte uteslutas att det faktiskt är någon eller några andra än sökandena som är de verkliga huvudmännen i den koncernstruktur som beskrivits i ansökan”, skrev FI i sitt beslut.

Norra Affärs överklagade FI-beslutet.

Denna höst kom nya besked från FI. ­Remium fick i september en varning och sanktionsavgift på 3,5 miljoner kronor på grund av allvarliga brister i kredithantering och kreditriskhantering. Dessutom fann FI brister i jävskrediter, det vill säga krediter till personer eller bolag närstående kredit­givaren Remium. Myndigheten beskriver i sitt beslut tydligt vilka tillfällen och belopp det rör sig om.

Totalt har styrelseledamoten och köparen av Remium, Magnus Lehto, och hans bolag Norra Affärs, fått två lån om sammanlagt 15 miljoner kronor.

FI konstaterar att han i egenskap av styrelseledamot skrivit under beslutsproto­kollen för krediterna som gått till bolaget han äger och är vd för. Detta i uppenbar strid mot Remiums egna kreditpolicy där kreditbeslut inte får tas av personer som har ett ekonomiskt intresse i kredittagarens verksamhet.

Som svar på varningen och sanktionen ­avvecklade Remium sin låneverksamhet och i en inlaga till en ny ägarprövning angavs att man hade en uthållig finansiär bakom Remiumförvärvet i Erkki Hanhirova. Det är alltså samme Hanhirova som är ­ordförande och står bakom BC Investment AB, som skulle köpa Barents Center.

I juli i år avyttrade Mannerheim Invest resterande del av sitt innehav i Remium. I stället för att Norra Affärs fick förvärva hela Remium skedde en ägarspridning med nio minoritetsägare som äger strax under 10 procent av bolaget. I ägarkretsen finns nu, förutom Norra ­Affärs, även den från ­Concent bekanta Jool samt European Industry Investors.

År 2013 blev Health Care Invest SA hel­ägare till European Industry Investors, efter att tidigare ha ägt 49 procent. Health Care Invest SA är ett Luxemburgbaserat bolag. Under 2012 utredde Skatteverket tre bolag som kontrollerades av Mikael Fahlander och kompanjonen från Assistantia, Ibrahim ­Kadra. Health Care Invest var ett av dem.

År 2016 såldes European Industry Investors till Ibel Group som i sin tur ägs av det cypriotiska bolaget Slow Hand Limited. Vem eller vilka som står bakom det har Affärsvärlden inte kunnat ta reda på. Ibrahim Kadra är styrelseordförande i Ibel Group.

Mikael Fahlander skriver i ett mejl att han inte är aktieägare eller involverad i European Industry Investors.

Klart är att affärerna kring Barents Center, Concent och Remium äger rum mellan en begränsad krets människor.

***

Concents svårigheter att sälja och att hitta köpare för att finansiera köpet av ­Barents Center beror främst på Mikael ­Fahlanders rykte, vilket han själv skriver i ett mejl till Affärsvärlden.

Som nämnts har redovisningsmetoderna tidigare kritiserats av flera revisorer och under det senaste året har Mikael Fahlanders bolagsbygge skakats om ordentligt.

I mitten på juni i år begärdes Fahlanders ägarbolag Avalanche Capital i konkurs. Det är samma bolag som hade hyresavtalet med Haparanda kommun, innan det så småningom överfördes till Concent. Haparanda kommun och dess jurister betraktar ändå Avalanche Capital som motpart och inte ­någon annan.

De tre borgenärernas fordringar på ­Avalanche Capitals uppgick till på 3,4 miljoner kronor och härrörde från aktieaffärer, som av tingsrätten tidigare fastställts som giltiga i en så kallad tredskodom, alltså en dom som avkunnats mot en part som inte infunnit sig till förhandlingen.

Senare konstaterade Kronofogden att ­bolaget saknade utmätningsbara tillgångar. Inte heller har man kunnat komma i kontakt med bolaget eller fastställa företagets adress.

Läget var annorlunda bara några månader tidigare.

Strax före jul 2016 lämnade Mikael Fahlander in bolagets försenade årsredovisning för räkenskapsåret 2015.

Däri fanns revisorns utlåtande som var osedvanligt kritisk. Revisorn påpekade att sammanlagt 61 miljoner kronor hade betalats ut under året till ett flertal personer och bolag. Utbetalningarna var upptagna som lån i årsredovisningen men revisorerna konstaterade att de inte föreföll vara affärsmässigt motiverade. Revisorn uteslöt inte att värde­överföringarna kunde vara av sådant slag som går i stäv med aktiebolagslagens 17:e kapitel, som bland annat rör affärshändelser där bolagets förmögenhet minskar och inte har affärsmässig karaktär för bolaget.

I ett annat av Fahlanders imperium var processen snarlik. Attmos Management hade 2015 överlåtit aktier i Concent till Mikael Fahlanders bolag Fasania AB. Trots krav och påminnelser betalade Fasania inte köpeskillingen på 5,5 miljoner kronor. I februari i år försattes Fasania AB i konkurs.

Konkurserna kom samtidigt som Mikael Fahlander startade nya bolag.

Tillsammans med David Lehto, tidigare projektledare för Barents Center och bror till Magnus Lehto, har Fahlander bildat Lehtander AB, som ska syssla med fastighets­utveckling. Kontor har ordnats på Stureplan i Stockholm. I bolagets enda årsredovisning varnar revisorn att det egna kapitalet understiger hälften av aktiekapitalet. Enligt lag måste en kontrollbalansräkning upprättas. Revisorn avslutar: ”Någon kontrollbalansräkning har inte upprättats.”

Fahlander skriver i ett mejl till Affärsvärlden att bolaget aldrig kom i gång med något projekt och ska nu läggas ner.

– Jag har lämnat affärslivet, lagt ner all min affärsverksamhet, stängt igen kontoret och sagt upp anställda och gett uppdrag till advokat och en revisor att stänga ner alla ­företag. Detta kommer att vara klart inom någon månad. Jag har förlorat extrema ­belopp och blivit både lurad och bedragen och är trött på att få knivar i ryggen, skriver Fahlander.

– Min ork är slut, skriver han.

Affärsvärlden har utan framgång sökt Concents vd Björn Sahlström och Norra Affärs vd Magnus Lehto.