Efter Hanjin – fler rederier kan gå omkull

Konkursen innebär att 66 fartyg fyllda med varor värda över 120 miljarder kronor inte får lägga till i de stora hamnarna, då de befaras inte kunna betala sina hamnavgifter.

Hanjins problem är dock inte unika. En rad andra rederier har stora problem, skriver brittiska The Economist på fredagen.

“Av de tolv största rederierna som har publicerat resultat för det senaste kvartalet har elva rapporterat stora förluster. Flera mindre bolag är på konkursens brant”, skriver tidningen.

Branschens problem har två huvudförklaringar. Den första är att världshandeln inte växer som förr. Måttlig ekonomisk tillväxt i flera regioner, avsomnade diskussioner om nya frihandelsavtal och en trend mot ökad lokal tillverkning spelar här en avgörande roll.

LÄS MER:

En andra förklaring är den kraftiga expansion av container-flottorna som inleddes kring 2011, vilken ledde till både fler och större fartyg.

“När oljepriserna var höga byggde vi större fartyg och var föregångare när det gäller frakt med lägre hastigheter för att sänka kostnaderna”, säger Søren Toft, operativ chef för branschledande Maersk Line, för Economist.

När många rederier agerade likadant samtidigt uppstod dock ett rejält överskott på fraktkapacitet, vilket lett till att fraktraterna – den ersättning rederierna får för att transportera varor – mer än halverats sedan 2014. Att oljepriset samtidigt rasat innebär att besparingarna på de större och långsammare fartygen dessutom blir magra.

Danska AP Møller Maersk har vidtagit drastiska åtgärder för att anpassa sig till den nya situationen. Vd har bytts ut och bolaget utreder en eventuell uppdelning av koncernen i en fraktdel och en mer energiinriktad del.

Maersk Line har redan tidigare ingått allianser med andra bolag för att bättre utnyttja gemensam fraktkapacitet. Bolaget satsar också på en digital utveckling, ett område där branschen varit långsam i starten. Enligt analyshuset Clarkson Research skulle kostnaderna kunna minskas med upp till 30 procent om de digitala möjligheterna utnyttjades fullt ut.

Mycket finns alltså att göra, då det var först i fjol som Maersk Line installerade sensorer på sina containrar för att spåra dem och hålla koll på innehållet, noterar Economist vidare.

Maersk Lines agerande kommer sannolikt att snabbt bli modell för resten av branschen.

“Vi tittar bara på vad Maersk gör, och sedan kopierar vi det”, säger en chef hos en konkurrerande firma till Economist.

nullnull