Bahnhof: Det våras för Elementica

Halvårsrapporten visade på lite svagare tillväxt och lönsamhet. Inte bra för en dyr aktie. Men med fortsatt tillväxt går det att räkna hem aktien och skulle det återupplivade datahallsprojektet Elementica bli en succé så finns det rejäl uppsida. Värderingen börjar dock bli väl ansträngd och även om vi ogärna säljer bra bolag med den motiveringen väljer vi att sälja vår sista skvätt i bredbandsoperatören.
Bahnhof: Det våras för Elementica - 4ea39d51-2841-4fef-90b0-c31b6b92a106fitcroph450q80upscaletruew800s8dc7b7d25bd25c9bd6a60489846c85c1a6d62cd4

Bahnhof (35 kr) lägger fram en svag rapport för det andra kvartalet. Tillväxten faller jämfört med föregående år och rörelsemarginalen försvagades. Aktien föll 5 procent kring öppningen men återhämtade sig något under dagen.

Bolagets prognos att omsätta 1,2 miljarder kronor under 2018 ser nu lite tuffare ut att nå. Även om Bahnhof skulle växa 20 procent under årets resterande kvartal når man inte hela vägen fram.

Bahnhofs Q2-rapport Q2 2018 Q2 2017
Omsättning 277 Mkr 243 Mkr
– Tillväxt 14% 24%
Rörelseresultat 30 Mkr 27 Mkr
– Rörelsemarginal 10,8% 11,2%
Vinst per aktie 0,22 kr 0,19 kr

Det hela sammanfaller också med den våg av svaga resultat som under sommaren sköljt över fiberbolag som Hexatronic, Alcadon och Transtema. Vi varnade för det inför rapporten då vi även halverade vår post i Bahnhof.

Fibermarknaden har under många år växt kraftigt då regeringen haft ett mål att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s år 2020.

Mest troligt är kanske att guldåldern kan fortsätta ett tag till. Det är alltjämt många hushåll som för första gången får möjlighet att ansluta sig till fiber genom bolag som Bahnhof. Men tillväxttakten kanske mattas lite och kanske redan nu?

Börsplus har grävt lite extra i bredbandsmarknadens nuvarande skick vilket kan läsas i faktarutan nedan för den extra intresserade.

Fiberutbyggnaden i Sverige – en nulägesbild

Fiberruschen är inne i sitt slutskede. Merparten av Sveriges befolkning har nu tillgång till snabbt bredband.

Enligt en rapport från Post- och Telestyrelsen (PTS) hade drygt 78 procent av alla hushåll i oktober 2017 tillgång till fast bredband med hastigheter om 100 Mbit/s. Inkluderar man hushåll som har fiber i absoluta närheten (där man exempelvis själv måste dra fiberkabel från tomtgräns till fastighet) var siffran 87 procent.

2017 uppgick det totala antalet fasta bredbandsabonnemang till omkring 3,9 miljoner varav cirka 62 procent var fiberanslutna.

Regeringens mål för 2020 och 2025 ser ut på följande vis:

  • 2020: 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med hastigheter om minst 100 Mbit/s.
  • 2025: 98 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med hastigheter om minst 1 Gbit/s.

PTS prognoser pekar på att regeringen kommer få svårt att nå målen, även om man kommer nära. Fiberinfrastrukturen på landsbygden är i allt väsentligt det som återstår att bygga ut.

På senare tid har stora och expansiva nätägare som IP-Only (EQT-ägt) och Skanova (Telia) stött på patrull i sina fiberambitioner. Längre handledningstider och svårigheter att få grävtillstånd är viktiga skäl. Telia mer än halverade sin fiberutbyggnad 2017 och IP-Only missade sitt mål om att fiberansluta 50 000 enfamiljshus.

Den här bilden bekräftas av underleverantörer som Transtema, Alcadon och Hexatronic. Alla tre föll kraftigt på börsen efter att ha släppt halvårsrapporter. Sträng vinter och projektstopp från en större operatör anges som anledningarna. Hexatronic bedömer att deras marknad i Sverige kommer minska med 20 procent 2018, från att tidigare trott på nivåer i linje med föregående år.

Men det finns andra faktorer som kan påverka positivt. Exempelvis jobbar Bahnhof likt andra operatörer med att höja hastigheterna i näten för att ta bättre betalt för sina tjänster. Numer erbjuds mycket få anslutningar med hastigheter under 100 Mbit/s och Bahnhof har högst genomsnittlig hastighet av alla operatörer. Chansen är god att denna utveckling kan fortsätta och att snittpriserna faktiskt ökar framöver trots hård konkurrens på marknaden.

Bahnhof
Börskurs: 35,50
Antal aktier (miljoner): 107,6
Börsvärde: 3 819 Mkr
Nettokassa: 225 Mkr
VD Jon Karlung
Styrelseordförande Andreas Norman
SvD Börsplus huvudscenario
2018E 2019E 2020E
Omsättning 1 180 1 357 1 561
– Tillväxt 19% 15% 15%
Rörelseresultat 142 166 195
– Rörelsemarginal 12,0% 12,3% 12,5%
Resultat efter skatt 110 130 152
Vinst per aktie 1,03 1,21 1,41
Utdelning per aktie 0,50 0,65 0,70
Direktavkastning 1,4% 1,8% 2,0%
Operativt kapital/omsättning 0% 0% 0%
Nettoskuld/EBIT -2,4 -2,5 -2,5
P/E 34,6 29,5 25,1
EV/EBIT 24,6 20,5 17,0
EV/Sales 3,0 2,5 2,1

En annan potentiell värdedrivare är datahallsprojektet Elementica som länge legat i träda. Affärsidén går ut på att konstruera och driva en datahall där överskottsvärmen från datorerna säljs till energibolag för att minska kostnaderna. I datahallarna erbjuds bland annat molntjänster där bolagets kunder kan hyra serverinfrastruktur via molnet snarare än att investera i egen hårdvara.

Bolaget bekräftar nu att bygglovet är beviljat och att förhandlingar mellan Stockholm stad, kraftbolaget och Bahnhof är i sitt absoluta slutskede. Det ska också finnas intresse från såväl svenska som internationella aktörer att hyra in sig i datahallen.

Avsikten är att Elementica under senhösten ska ta in 400-500 Mkr i nytt kapital i samband med en särnotering av bolaget. 2015 bedömdes projektet totalt kosta ungefär 750 Mkr medan en färdigbyggd och fullt uthyrd anläggning bedömdes vara värd drygt 3 miljarder kronor. Hur kalkylen ser ut i dag lär framgå när emissionen närmar sig.

Men hot saknas inte. Molnmarknaden domineras av Amazon, Microsoft och Google och då är det fullt tänkbart att småskruttar som Bahnhof och Bredband2 kan hamna i kläm. Så här skrev till exempel Bredband2:s vd Daniel Krook i senaste rapporten om utvecklingen på marknaden.

”Det görs för närvarande i branschen stora och omfattande satsningar på nya datacenter av företag som kommer att ha enorma skalfördelar i driften av verksamheten. Det innebär bl.a. att det för ett företag som Bredband2 kan vara effektivare att samarbeta med andra än att bygga ett eget center. Man undviker då också projektering och projektgenomförande, vilket innebär kortare ledtider och lägre risker. Mot bl.a. den bakgrunden ser Bredband2 inte längre affärsområdet Datacenter som prioriterat.”

Bredband2 backar alltså från sin datahallsverksamhet – medan Bahnhof gör det rakt motsatta och investerar i ny kapacitet.

Bahnhofs strategi när det gäller datahallar bygger mycket på att kunna säkerställa sina kunders data och integritet. Det är en profil man jobbat med länge vilket kanske gör det lättare för Bahnhof att fortsätta satsa på området trots amerikansk konkurrens.

Nedan är ett direkt utdrag från Bahnhofs vd Jon Karlung ur senaste kvartalsrapporten som gör det lite tydligare hur bolaget resonerar kring saken.

Bahnhofs vd Jon Karlung om CLOUD Act och molntjänster

”Dokumentet kallas CLOUD Act och är en del av en ny amerikansk lag. I korthet innebär den att amerikanska myndigheter, helt utan insyn för kunden, kan begära ut privata och affärskritiska data från alla som valt att ha sina IT-tjänster hos en amerikansk molntjänstleverantör (till exempel Google, AWS/Amazon eller Microsoft).

Det finurliga med CLOUD Act – som egentligen är en akronym för Clarifying Lawful Overseas Use of Data – är att lagen gäller alldeles oavsett var datacentret befinner sig i världen! Det spelar ingen roll om det amerikanska datacentret råkar ligga på svensk mark.

Det kan finnas kunder som inte vill bo i Donalds Trumps privata byxficka där han fritt kan fiska upp affärskritisk information efter dagsform och humör. De kunderna är välkomna till oss!

Att Donald även drar igång ett växande antal handelskrig gör inte läget stabilare för de som cementerat fast sig som molnkunder med känslig infrastruktur hos amerikanska storbolag.

Här har Bahnhof AB en viktig roll att fylla. Vi driver svenska molntjänster i svenska datahallar helt utanför amerikansk kontroll.

Vi kallar det Based in Sweden. Annorlunda uttryckt kan man säga att Bahnhof med alla medel värnar kundernas integritet och skyddar kunddata från klåfingriga externa intressen.”

Aktien är dyr kring 20 gånger rörelseresultatet (EV/Ebit). Men så finns också optionsvärdet i Elementica som vi bedömer kan vara värt allt mellan 0 och 2 miljarder kronor, eller ungefär 0 till 15 kronor per aktie för ägarna i Bahnhof (i huvudscenariot antar vi 5 kronor per aktie).

Det gäller att man tror på att det i Elementica kan skapas betydande värden framöver för att aktien ska se attraktiv ut. Det bästa vore till exempel om Bahnhof plötsligt meddelade att man lyckats sälja hela projektet eller säkrat samarbete med någon kund som vill hyra all kapacitet. Då lär aktien stiga rejält.

Trots den möjligheten tycker vi förväntningarna har dragit iväg på Bahnhof. Mycket måste klaffa både när det gäller tillväxt och Elementica för att se uppsida i aktien.

Trots lärdomar om att inte sälja bra bolag av värderingsskäl väljer vi alltså att göra just detta, och säljer våra sista 125 aktier för 35 kr/st. Om aktien faller tillbaka till mer attraktiva nivåer är det fullt möjligt att vi vänder på klacken igen.

Bahnhofs 10 största ägare Kapital Röster
Karlung & Norman 50,34% 85,85%
Investment AB Öresund 6,07% 1,73%
Didner & Gerge Fonder 5,47% 1,56%
Avanza Pension 3,30% 0,94%
Spiltan Fonder 1,69% 0,48%
SEB Fonder 1,39% 0,40%
Nicklas Storåkers 1,29% 0,37%
SEBinvest 1,28% 0,36%
Nordnet Pensionsförsäkring 1,25% 0,36%
Allianz Global Investors 1,12% 0,32%
Källa: Holdings
Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.