Utdelningsportföljen 2020 – året vi vill glömma….

Det började ganska bra för Utdelningsportföljen 2020 som var den tredje upplagan som Börsplus, numera Affärsvärlden, sjösatte dagarna före jul för ett år sedan. Vid en första avstämningspunkt i februari var portföljen upp kring 9% mätt sedan årsskiftet.

Men månaden som följde kom Covid-19 och portföljen bara föll och föll. Som värst var den ned -39% innan det bottnade i slutet av mars. Det var alltså näst intill en halvering från toppen på en månad.

Det fanns med andra ord inget som helst skydd i utdelningsstrategin när Covid-19-krisen slog till. Raset i vår portfölj var till och med kraftigare än för index. OMXSGI bottnade på -30%.

Vad värre var – när återhämtningen kom så blev den mycket mer urvattnad för portföljen än för index. När allt är sagt och gjort avkastade portföljen 1% på 12 månader. Index gav samtidigt 12%.

Att utdelningsstrategin underpresterade 2020 är kanske inte så konstigt. För många av aktierna som kvalar in som kandidater för portföljen är utdelningen den enda attraktionen för aktien. Krisen tvingade nu många bolag att ställa in sina utdelningar eftersom de nyttjade de statliga bidragssystem som snabbt kom på plats som svar på nedstängning och virus.

Om vi tittar på alla 146 aktier som enligt vår metod kvalade in som möjliga kandidater för utdelningsportföljen i fjol (nordiska bolag med minst 4,5% framåtblickad direktavkastning), så avkastade medianbolaget 6%. Till det kommer 1-2% i utdelningsavkastning. Det är något sämre än index.

Medelavkastningen var dock 15% tack vare ett mindre antal riktiga supervinnare. Till exempel Netent (+240%), Pandora (+142%) och Angler Gaming (+130%). Dessa siffror avser avkastning fram till och med 18/12.

Tyvärr levererade våra aktier lite sämre än detta så våra aktieval adderade inte värde till strategin. I tabellen här intill anges hur de enskilda innehaven utvecklades.

Några saker blev dock bra. ALM Equity var den enda preferensaktien som steg i värde 2020 och den fanns i portföljen. Ett par coronavinnare fanns också i portföljen i form av Byggmax och Kindred.

Men de goda nyheterna slutar i princip här. Visserligen hade vi även Bredband2 i ursprungsportföljen och den bidrog initialt bra. Men vi sålde aktien för tidigt, kring 1,50 kr medan den nu står närmre 2 kr.  Och pengarna återinvesterades i ett papper som totalavkastat nära noll, nämligen Telenor.

Den sämsta aktien var NIlörn (-46%) som vi dessutom sålde på en halvdålig kurs i höstas. Millicom gick också anmärkningsvärt svagt (-32%) även om telekombolag gjort liten comeback under hösten. Till detta ska läggas att vår tilltro till banksektorn inte gav någon utdelning (i år heller). Varken Nordea eller SEB steg i kurs eller betalade utdelning.

Finns det några lärdomar att dra av debaclet?

Möjligen att risk/reward i det vi kallar stabila högavkastare är svag. Detta är bolag som ofta saknar vinsttillväxt och kvalar in i kraft av att de delar ut nästan hela vinsten.

En annan sak vi gärna vill tro är att högre aktivitet hade gett bättre resultat. Idén har varit att portföljen i stort sett ska ligga orörd under året och mest återinvestera utdelningar. Det blev fel när en händelse ändrar förutsättningarna radikalt, som Covid-19-krisen gjorde.