Yuppiens bästa vän

Det är goda tider att vara kapitalist i Sverige. Stockholmsbörsen har inlett året urstarkt och noteras på nya rekordnivåer. Det gäller även på lång sikt. En sammanställning från Credit Suisse visar att Sverige har varit ett av världens bästa länder att investera i sedan år 1900, såväl vad gäller avkastningen på börsen som på statspapper (se veckans tabell på sid 41).

Även om man på goda grunder kan ha synpunkter på den nuvarande värderingen av såväl börsen som svenska statsobligationer, så är grunden solid. På Stockholmsbörsen finns en stor andel välskötta, världsledande bolag och statsfinanserna tillhör världens starkaste.

De börsnoterade storbolagen har gynnats av de senaste decenniernas globalisering och ökade frihandel, som dels öppnat upp nya marknader, dels gjort det möjligt att sänka kostnaderna genom att flytta verksamhet till lågkostnadsländer. Lägg därtill att it- och automationslösningar kraftigt ökat produktiviteten.

Baksidan av kapitalets många segrar speglades nyligen i en rapport från Citigroup som tar sin utgångspunkt i hur tekniska framsteg påverkat arbetsmarknaden. Fram till 1970-talet ökade lönerna i takt med produktiviteten. Därefter har det öppnats ett stort gap som bara blir större. Produktiviteten fortsätter att öka snabbt medan ersättningen till löntagarna sackar efter. Effekterna av denna utveckling syns i bland annat en stadigt ökande ojämlikhet i västvärlden, enligt den så kallade Gini­koefficienten. De allra rikaste kontrollerar en allt större del av välståndet.

Citigroups rapport visar en tydlig trend att traditionella medelklassjobb minskat till förmån för arbeten med höga löner respektive låga löner (se veckans graf på sid 39). En amerikansk studie, som citeras i rapporten, visar att det i huvudsak är rutinjobb, såväl bland tjänstemän som arbetare, som minskar. Antingen automatiseras arbetena eller så flyttas de utomlands till låglöneländer.

Den tekniska utvecklingen gör att allt fler jobb hamnar i farozonen. I början av året rapporterades exempelvis att nyhetsbyrån AP börjat använda sig av en ”robotjournalist” som skriver korta telegram som sammanfattar börsbolagens delårsrapporter. Datorprogrammet producerar omkring 3 000 sådana telegram varje kvartal, som annars en dyr journalist skulle ha skrivit. Som om detta inte vore nog gynnar dessutom en rad politiska beslut företag och kapitalägare.

Den svenska reavinstskatten är 30 procent, vilket är högt ur ett internationellt perspektiv. I praktiken har dock skatten blivit allt mindre betydelsefull. Med Kapitalförsäkringarnas intåg i början av 2000-talet liksom mer nyligen investeringssparkontot (ISK), som Riksdagen införde 1 januari 2012, är det minst sagt förmånligt att vara aktieägare. Det låga ränteläget gör att skatten på ett ISK eller en kapitalförsäkring i år blir rekordlåga 0,27 procent. Det räcker då med en avkastning på 0,9 procent för att ett ISK ska vara mer förmånligt än en vanlig aktiedepå.

I Sverige avskaffades dessutom arvs- och gåvoskatten den 1 januari 2005 på förslag av Göran Perssons socialdemokratiska regering (USA och flera stora europeiska länder har alltjämt kvar arvsskatt). Ett par år senare slopade Alliansregeringen även förmögenhetsskatten. Regeringen Reinfeldt lät dessutom den svenska bolagsskatten följa den internationella trenden nedåt. Den sänktes i två steg, år 2009 respektive år 2013, från 28 procent till nuvarande 22 procent.

Alliansen gjorde inget åt värnskatten och brytpunkten för statlig skatt går efter åtta år med en borgerlig regering redan vid en månadslön på knappt 36 000 kronor.

Den som trodde att kapitalbeskattningen skulle förändras när Socialdemokraterna i fjol återfick regeringsmakten hade fel. Bland den nya regeringens första förslag var att höja världens högsta marginalskatter ytterligare samt att brytpunkten för statlig skatt höjs mindre än tidigare. Kapitalet verkar däremot sitta säkert. I en intervju med Affärsvärlden nummer 7/2015 kunde finansminister Magdalena Andersson (S) inte utlova någon höjd skatt på kapital, ens i en framtida skattereform.

– Det går ju alltid att diskutera. Men kapitalbeskattning är svårare i dag än det var på 1990-talet, därför att världen är så mycket mer globaliserad och kapital är väldigt rörligt, sa Magdalena Andersson.

Skattesystemets utformning i Sverige gör det onekligen bekvämt att vara rik, men alltjämt svårt att bli rik på arbete. Alliansens skattsänkningar under parollen ”arbetslinjen” framstår som en västanfläkt i förhållande till den medvind kapitalet haft de senaste femton åren, under både höger- och vänsterregeringar. I tider då det talas om kommande brist på arbetskraft och behov av höjd pensionsålder tycks det råda politiskt konsensus i Sverige om ”kapitallinjen”. Låt kapitalet arbeta.