WEBCASTING: Nätet kommer till dig

Utvecklingen på internet går visserligen snabbt, men teknikenhinner ändå inte riktigt med visionerna och önskemålen. Trotsatt kapaciteten byggs ut i ett rasande tempo, och trots att detfaktiskt ständigt blir snabbare att bläddra sig fram mellansidorna på World Wide Web, har nätets långsamhet blivit enständig visa. Begrepp som World Wide Wait finns nu i var mansmun.Ett annat, och liknande, klagomål är att nätet har blivit föromfångsrikt och svårt att överblicka. Åtminstone känner sigmånga webaktörer kallade att lösa problemet med den storavalfriheten på internet.

Båda dessa bekymmer kommer att bli ett minne blott, omförespråkarna för webcasting (något svenskt ord finns ännu inte)får som de vill. Är då detta bara ännu ett modeord kringinternet, som hela branschen i vanlig ordning flockas runt?Eller ska Webcasting äntligen kunna göra internet lika enkeltsom TV:n? Webcasting bygger på att en websida skickas till digautomatiskt istället för att, som i normala fall, du letar uppden med din internetbläddrare. Med ett speciellt program, som(givetvis) går att ladda ned från internet till din dator,markerar du vilka ämnen som intresserar dig, exempelvisbörskurser och väderprognoser. Programmet letar på internet ochlevererar automatiskt börskurserna och väderrapporten till dindator. Användarna prenumererar på ett antal ämnesområden och kanfölja vad som sker när så önskas.

Webcasting för tankarna till TV och radio som ju också levererarinnehåll till din TV, respektive radio, utan att du aktivtbehöver söka upp det. Men med webcasting kan informationenskräddarsys och du behöver inte leta bland kanaler och programför att finna vad som söks. En annan skillnad mot vanlig TV äratt informationen kan ses (eller höras) på din dator när du vill,och inte just när programmet sänds.

Webcasting minskar också användarnas väntetider. Eftersominformationen laddas ned i din dator, att titta på när du önskar,kan överföringen ta den tid som krävs. Och sidorna kan göras merspännande med t.ex. rörliga bilder, som annars tar lång tid attladda ned.

Å andra sidan har tekniken nackdelen, jämfört med det gamlavanliga webbläddrandet, att den kommer att ladda ned också endel sidor och bilder som användaren inte kommer att titta på.Denna överskottsinformation kommer att ställa högre krav påmottagarnas datorer.

Det mest kända företaget som tagit fram webcastingprogram heterPointcast. Pointcasts abonnenter får automatiskt skräddarsyddawebsidor till sin dator från ett antal välkända amerikanskamedieföretag som Pointcast samarbetar med, exempelvis CNN ochWall Street Journal. Intäkterna utgörs av annonsintäkter somdelas mellan Pointcast och innehållsleverantörerna. Idag harPointcast över 2 miljoner abonnenter och runt 15.000 nya surfareregistrerar sig för Pointcast service, varje dag.

Vid sidan av Pointcast finns det en uppsjö amerikanska företagsom tagit fram Webcasting program, alla lika heta blandinvesterarna i Silicon Valley. De spås dock få en tuff framtid.Både Microsoft och Netscape, som tillsammans helt dominerarmarknaden för det blädderprogram som alla behöver för att surfapå internet, planerar att inkludera en webcastingmöjlighet isina bläddrare. Det är först och främst medieföretagen som harförstått webcasting-teknikens möjligheter. Rupert Murdochsmediajätte News Corp., som äger flera tidningar som finns påinternet, ligger för närvarande i förhandlingar om att köpaPointcast. Också svenska Marieberg (affärsområdet Interactive)har planer på att utveckla en egen Webcastingtjänst, som gårunder arbetsnamnet 24 timmar. Den ska servera abonnenternaskräddarsydda delar av först och främst Mariebergs eget innehållpå internet (Expressen, DN). Men för att göra tjänsten verkligtattraktiv, och locka annonser, förhandlar Marieberg med andrasvenska medie- och nöjesföretag om att leverera innehåll till 24timmar.

Webcasting är varje marknadsförares dröm. Istället för att väntapå att surfarna ska trilla på en annons eller en hemsida kanföretaget sända sitt budskap direkt till datorn hos just denmålgrupp som önskas. Om webcasting slår igenom, och omtillräckligt många mottagare visar sig vara för lata för attsöka upp något annat än de färdigserverade webcastingsidorna,skapas en annonsmarknad som liknar TV:s.

Webcastingleverantörerna kan praktiskt taget tvinga sinaanvändare att titta på annonser.

Men häri ligger också risken. Precis som internet innehåller förmycket skräp riskerar de skräddarsydda tjänsterna att innehållaför mycket onödig information. Utmaningen är att göra programmenså sofistikerade att endast den information som verkligen önskasockså skickas till abonnenterna. Annars blir webcasting likafrustrerande som internet påstås vara idag (och, viktigare förleverantörerna, så blir annonsmarknaden lika fragmenterad).

Där Webcasting spås få den allra största genomslaget äremellertid inte på publika internet utan på företagsinterna nät,så kallade intranet. Genom att automatiskt skicka utföretagsnyheter kan personalen hållas uppdaterad, utan att deaktivt måste söka upp nyheterna på ett intranet. Dessutom liggerdet en potential i att kunna anpassa informationen till ettvisst område. Säljarna får alltid tillgång till den senasteföretagspresentationen, ekonomerna till de senasteförsäljningssiffrorna och så vidare.

Avancerade webcastingprogram kan till och med skicka helaprogram till användardatorer. Också det en fördel inomstorföretag, när program ska uppdateras och bytas ut.