Volvo-chefen varnar för isolationistiskt USA

”Jag är orolig för vilka effekter som terrordådet kan komma att ha på lång sikt. Hamnar världen i en diffus krigssituation kan vi få en uppbromsning på vår förmåga att röra oss internationellt och det kan få stora konsekvenser”, säger Leif Johansson.

Ekonomi24 träffar Volvochefen på lördag eftermiddag i Göteborg. På morgonen har han landat med ett litet amerikanskt militärplan i Stockholm. Leif Johansson fick flyga hem med den tillträdande amerikanska ambassadören. Han var enda medpassagerare. Resten av Volvoledningen är kvar i USA, bland annat Per Löjdquist, Tryggve Stenh, Stefan Johnsson.

Hela Volvoledningen flög till New York förra måndagen. När det första flygplanet flög in i World Trade Center satt de någon kilometer bort på Volvos amerikanska huvudkontor och talade med analytiker och investerare. När beskedet kom tog de för givet att det var en olyckshändelse.

”En analytiker reste sig och sa att hans hustru jobbade i ett av tornen. Sedan kom den andra kraschen. Det otäcka var att vi fick via TV veta att det fanns fler kapade flygplan i luften. Ingen fick gå ut och ingen kunde lämna Manhattan. Det tog fyra timmar innan amerikanska stridsplan syntes i luften och vi kunde börja bege oss ut”, säger Leif Johansson.

När vi träffas har Leif Johansson precis hållit en föreläsning för gamla samskoliter, Samskolan i Göteborg firar sitt hundraårsjubileum. Leif Johansson är inte bara trött, han är skärrad trots lättnaden över att få vara hemma i Göteborg igen. Volvo har 15 000 anställda i USA. Omedelbart efter terrordådet upprättades kriscentra, de anställda som ville fick gå hem. Volvo erbjöd staden New York lastbilar och grävmaskiner, något som också staden tagit emot.

”Men mer kan inte vi göra. Som privatperson är det mycket lite vi kan göra förutom att sörja med de drabbade. Det är bara att inse att världen inte blir sig lik igen”, säger Leif Johansson.

”På kort sikt är det konsumenternas förtroende som skadas. Det kommer att synas i försäljningen av bilar och kylskåp. Men det går att återskapa konsumenteras förtroende, säger Leif Johansson.

”Det handlar om räntesänkningar och sänkta skatter. Och de måste genomföras på ett rimligt sätt. Men det känns som om både centralbanken och administrationen inser det här. De kommer inte att bedriva någon stram finans- och penningpolitik framöver.”

För ekonomin som helhet är det däremot ingen fara, enligt Volvochefen. USA står redan och harvar på botten av en lågkonjunktur. Försäljningen av lastbilar har redan sjunkit från 300 000 under 1999 i USA till nu 100 000 på årsbasis.

”Det kan inte bli sämre än så här när det gäller försäljningen av lastbilar, det sa vi redan i samband med resultatrapporten för det andra kvartalet.”

”Det jag är rädd för är istället att USA isolerar sig självt. Det är bara att inse vad som kan hända. Den amerikanska marknaden är stor nog för de amerikanska företagen. Men något sådant kan Sverige aldrig göra. Sverige är ett litet land, vi står för 2 procent av världsmarknaden. Bara 4 procent av Volvos försäljning går till Sverige. Sverige har ingen möjlighet att issolera sig från omvärlden. Men den möjligheten har USA.”

Bilden Leif Johansson har med sig hem från USA är entydig.

”Detta är inte en attack på USA utan på hela den västerländska livsstilen. När fienden är villig att själv dö ändras hela fundamentet för hur västvärlden fungerar. Därför måste det vara en självklarhet för oss alla att ställa upp på en villkorslös fördömmande av terrorism i alla dess former.”

För första halvåret i år redovisade Volvo en försäljning på 91 miljarder kronor (59). Rörelseresultatet sjönk samtidigt till 1,3 miljarder kronor (4,3).