Virusvarning för e-handelsaktier

De flesta amerikanska IT-konsulter har av bara farten smittats av raset för e-handelsaktier. Detta har varit en viktig anledning till att IT-konsulternas aktier har fallit så kraftigt på New York-börsen. Risken för sådana smittoeffekter är mindre i Sverige än i USA, eftersom det är förhållandevis ovanligt med ägarkopplingar mellan e-handelsbolag och konsultföretag.

Amerikanska kursras

Förvisso påverkas IT-konsulterna av nedgången för e-handelsbolagen. Det är förra veckans kursras för Icon- och Framfabaktierna goda exempel på. Men fullt naturligt har börsnedgången inte varit lika kraftig som i USA eftersom de svenska IT-konsulterna inte är lika beroende av e-handeln som sina amerikanska kollegor.

Affärsvärlden har låtit de börsnoterade IT-bolagen svara på hur stor andel av deras omsättning som kommer från de så kallade dotcom-företagen. Sammanställningen (se tabell nästa sida) visar att beroendet av e-handelsbranschen varierar kraftigt. Inte helt oväntat är det IT-konsulter som har marknadsfört sig som internetkonsulter som sitter fast med störst andel av försäljning till dotcom-branschen.

Lite i Framfab

Mind och Icon toppar listan med 22 respektive 20 procent av försäljningen. För Minds del avser siffrorna helåret 1999. I klassen under återfinns Adera, Arete (Turnit har lagt bud), Cell och Modul 1 för vilka knappt 10 procent av försäljningen kommer från dotcom-företag. Framfab, däremot, uppger att nätföretagens andel av försäljningen understiger fem procent. Om bolagen talar sanning, vilket vi inte har anledning att betvivla, borde IT-konsulterna klara av e-handelsbolagens nedgång utan alltför stora lidanden.

Ändå har Affärsvärldens IT-index i år rasat med 48 procent (per den 18/10). Därmed är branschen den klart sämsta på börsen, även om skogsbolagens och handelsbolagens 30-procentiga kursnedgångar inte heller har glatt placerarna.

En annan skillnad mellan Sverige och USA, förutom e-handelsexponeringen, är att i USA har IT-konsulterna i större utsträckning finansierat e-handelsbolagen genom att byta konsulttid mot ägarandelar i form av aktier eller optioner. Affärsmodellen höll inte, vilket är anledningen till att IT-konsulter som för bara några månader hyllades som föredömen, nu fullständigt har rasat ihop. Amerikanska IT-konsulter som till exempel iXL Enterprises, Razorfish, Xpedior, Viant och Scient har alla tappat omkring 90 procent av sina marknadsvärden sedan årsskiftet.

Miljoner, inte miljarder

Hittills har 22 amerikanska IT-bolag, många av dem e-handelsföretag, som vid årsskiftet var värda mer än en miljard dollar fått se sina börsvärden haverera. Idag räknas de 22 bolagens börsvärde inte i miljarder dollar utan bara i tiotals miljoner.

Morgan Stanleys internetindex har halverats under året. Men trots den kraftiga nedgången är firmans internetindex snarast en försköning av verkligheten, eftersom den amerikanska investmentbanken även räknar in stora och framgångsrika företag som Oracle, Sun Microsystems och Juniper Networks i indexet.

Nedgången får effekter även för bolag i närliggande branscher. I Sverige får reklambranschen också lida av nedgången för e-handelsföretagen. Reklambyråerna var nämligen de leverantörer som var piggast på att ta betalt av internetbolagen i form av ägarandelar.

I Affärsvärldens undersökning från i april i år uppgav 6 procent av reklamföretagen att man tog betalt av internetbolag i form av ägarandelar. Samtidigt uppgav över hälften av bolagen att man i framtiden kunde tänka sig aktier som betalningsmedel. När e-handelsbolagen hamnar i konkursregistret kan vi med säkerhet se vilka av reklambyråer som gjorde slag i saken och tog betalt i aktier. Men sannolikt hann de flesta reklambolag inte skaffa sig särskilt många aktier i nystartade e-handelsföretag innan hysterin för e-handelsbolag gick över.

Ägarandelar

I samband med att Konsultguiden färdigställdes under sommaren frågade Affärsvärlden återigen om ägarandel som betalning för sina tjänster. Denna gång ställdes frågan till hela konsultbranschen. Svaret blev att 4 procent av konsultbolagen tog betalt i IT-aktier. Fortfarande var det främst kommunikations- och reklambolag som var villiga att byta bort kontanter mot aktier. Andelen företag som kunde tänka sig att ta ägarandelar hade på några månader minskat till 20 procent. En inte alltför vågad gissning är att intresset hos dessa bolag för e-handelsaktier har minskat ytterligare.

Även andra företag och institutioner drabbas. I Sverige är det främst riskkapitalister som satsat pengar på e-handelsbolagen, och dessa kommer naturligtvis att gå en svår tid till mötes. Därutöver har en del av e-handelsbolagen indirekt finansierats av personalen, då denna valt bort högre lön i utbyte mot optioner som blir värdelösa när bolagen går i konkurs.

Annonsintresse

I kretsen kring e-handelsbolagen finns dessutom mediebolag. De riskerar att tappa en mycket annonsintresserad kategori företag. Men farhågorna ska nog inte överdrivas. Internetannonseringen står fortfarande för blygsamma två procent av den totala annonskakan. Men det borde, tillsammans med att internetbolagen har varit en volymmässigt ganska liten annonsör, innebära att medieföretagen inte kommer att drabbas nämnvärt.

Det har varit viktigt för e-handelsbolagen att etablera sitt varumärke. Det var anledningen till att bolagen har annonserat flitigt. Värdet av annonseringen tycks dock inte har varit särskilt stort. I de fall där det har funnits villiga köpare av kraschade e-handelsbolag, har dessa främst varit intresserade av de tekniska system som e-handelsbolagen har byggt eller köpt av IT-konsulterna.

Vinnarna

Vilka är då vinnare på att många e-handelsbolag går hädan? Dotcom-bolagen har setts som en stark konkurrent till gamla klassiska detaljhandelsbolag. Nu verkar marken vara öppen för de etablerade företagen att ta över stafettpinnen på internet.

Traditionella företag som klädjättarna H&M och Lindex har nya möjligheter att satsa på nätet. E-handelns nedgång har lett till att bolagen i lugn och ro kan fortsätta att planera och utforma sina e-handelsstrategier.