Vinstlyft på väg

Fjolåret blev ett sällsynt dystert kapitel för det svenska näringslivet. Vinsten för de svenska börsbolagen föll med 27 procent, visar Affärsvärldens genomgång. Det är ändå en välvillig tolkning av boksluten, eftersom Affärsvärlden har valt exkludera Ericsson, ABB, Telia, Investor och Skanska; de bolagens resultat har till stor del påverkats av engångskostnader och reavinster.

Inkluderas dessa poster blir fjolårets facit rent av nattsvart. Då föll nämligen vinsten med över 80 procent.

Den stora skillnaden mellan de olika beräkningarna förklaras till en betydande del av Ericsson, som under år 2000 lyckades redovisa en vinst på närmare 30 miljarder kronor efter reavinster på aktieförsäljningar. I fjol däremot gjorde telekombolaget en förlust på 30 miljarder kronor efter betydande neddragningar av telefonverksamheten.

Vinstraset berodde inte på fallande försäljning. Den sammanlagda omsättningen för börsbolagen ökade nämligen med 10 procent, mycket till följd av positiva valutaeffekter när utlandsförsäljningen omräknats till svenska kronor.

Det var flera faktorer som pressade vinsterna. Viktiga förklaringar är den rejäla konjunkturnedgången i USA och Europa, parat med fortsatta problem i Japan och terrorattacker. Därtill ska läggas stora goodwillnedskrivningar efter många företags misslyckade investeringar och företagsförvärv i slutet av 1990-talet.

Det kraftiga vinstfallet förvånade aktiemarknaden, som under fjolåret tvingades dra ned sina vinstprognoser med hela 42 procent jämfört med prognoserna i början av fjolåret.

Nu är det kutym att aktiemarknaden börjar varje år med en välvillig syn på de framtida vinsterna, för att sedan konfronteras med den dystra verkligheten ju längre året lider och resultatrapporterna tickar in.

Ovanligt stora missar

Men fjolårets prognosmissar var ovanligt stora. Deutsche Banks chefsekonom Edward Yardeni har visat att de ursprungliga vinstförväntningarna brukar skrivas ned med 15-20 procent under året. Därmed var fjolårets nedskrivning dubbelt så stor som tidigare år. Fjolårets vinstras har dock inte gjort aktieanalytikerna mindre optimistiska. Analytikerkollektivet räknar idag med att den sammanlagda vinsten för börsbolagen kommer att stiga med 38 procent i år, och med ytterligare 25 procent under 2003.

En stor del av den förväntade vinstökningen beror på att aktiemarknaden räknar med att Ericssonförlusterna är ett avslutat kapitel, och att bolaget i år når en vinst på 3 miljarder kronor.

Bättre i år

Affärsvärlden har också gått igenom sina prognoser. Tidningen räknar med ett vinstlyft på 245 procent jämfört med fjolåret. Det låter förstås som en omöjlighet, men är ett resultat av att Affärsvärlden inkluderar engångskostnader, vilket som sagt var en betydande kostnadspost i fjolårens bokslut. Då är vi ändå mer negativa än genomsnittsanalytikern, som tror på 10 procents högre vinst än Affärsvärlden.

Prognoserna är gjorda utifrån att det inte kommer några nya betydande engångskostnader som var fallet i fjol, och att konjunkturen förbättras under nästa år.

Högt värderad börs

Men även om Affärsvärldens prognoser infrias betyder det inte att börsen är lågt värderad. I dag handlas nämligen börsbolagen till 26 gånger den förväntade årsvinsten och det är, med undantag för värderingen de senaste två åren, ett historiskt sett ganska högt p/e-tal.

Det är befogat att värdera börsen till höga p/e-tal eftersom räntan, trots det senaste halvårets uppgång, ligger flera procentenheter under historisk räntenivå. Dessutom har Affärsvärlden en ljus syn på konjunkturen, som nu visar tydliga tecken på uppgång.

Värderingen tål dock inte några felsteg av bolagen.

I annat fall är risken stor att de svenska aktieplacerarna kommer att uppleva ett tredje år av börsnedgång.