Vinstens värde varierar

För att vara en bransch med pengar och investeringar i fokus är avsaknaden av lönsamhetsmått för riskkapitalsektorn lite förbryllande. De få siffror som finns vad gäller avkastning inom branschen i Sverige ställer visserligen börsen jämförelsevis i skamvrån, även under dess allra bästa år, men någon generell statistik över avkastningen på investeringar i onoterade bolag finns inte.

Bland de riskkapitalbolag som varit verksamma ett tag och alltså har fonder som är mer eller mindre avvecklade, som Swedestart och Innovationskapital, så har fonder som startades mellan 1995 och 1997 gett en internränta (så kallad IIR) på mellan 40 och så mycket som 200 procent per år. Det motsvarar så mycket som sex gånger insatta pengar på bara några år, efter att alla omkostnader räknats bort.

Onormal nivå

Nu är den nivån på avkastning inte den normala för branschen, vare sig i Sverige eller på annat håll. Avkastningen varierar kraftigt mellan olika år och också mellan olika bolag. Skillnaden mellan fonder som startats ungefär samtidigt och haft liknande inriktningar är ofta mindre än mellan fonder i samma riskkapital som startats vid olika tidpunkter.

I USA har riskkapital haft en negativ avkastning på drygt 21 procent det senaste året, enligt analysfirman Venture Economics. Går man längre tillbaka i tiden blir avkastningen förstås stabilare ju längre mätperioden är. De senaste 20 åren har avkastningen i snitt varit runt 17 procent, vilket ändå är bra mycket bättre än börsen.

Nu är det egentligen bara för USA och Storbritannien som det finns någon form av aggregerat avkastningsmått för branschen. I USA finns statistik tillbaka till slutet på 1960-talet då den moderna riskkapitalindustrin började ta form.

Viktigt med statistik

Men den svenska riskkapitalföreningen hyser liknande ambitioner för Sverige. I föreningen drivs ett projekt för att försöka få till stånd någon form av statistik över branschens avkastning. Sådan information är viktig på flera sätt. Dels kan den användas som jämförelse för riskkapitalbolagen själva. Dels ger det möjlighet, både för dem som investerar pengar i riskkapitalbolagens fonder som för entreprenörerna, att jämföra ett riskkapitalbolags prestation med marknaden i stort.

Det är inte bara fonderna som vill ha riskkapitalbolag med en bevisad förmåga att öka värdet på bolag. Det ligger givetvis också i de ursprungliga ägarnas intresse. Allteftersom branschen mognar och kommer till ro och därmed söker sin plats i samhällsekonomin måste man också på ett tydligare sätt kunna visa vad man står för och hur man utvecklas.

– Ett projekt har startat inom föreningen för att öka genomlysningen av avkastningen. Ambitionen är att föreningen ska kunna ta fram aggregat på lönsamhet. Det blir förstås valfritt att delta men ställer inte de flesta upp kommer siffrorna förstås att sakna relevans, säger Jan Sundberg, ordförande i Riskkapitalföreningen och tidigare vd för SEB Företagsinvest.

Anskaffningskostnad

Tanken är att utgå från de regler för värdering av portföljbolag som gäller inom den europeiska riskkapitalföreningen EVCA. Det betyder i princip att investeringar ska värderas till anskaffningskostnad om inte värdet har minskat permanent. Då ska det skrivas ned i intervaller om 25 procent. Om en ny finansieringsrunda har ägt rum eller aktier i bolaget har bytt ägare så ska värderingen göras utifrån de priser som då betalats.

Om investeringen gäller bolag med både försäljning och vinst eller positivt kassaflöde så ska mera traditionella metoder med vinstmultiplar användas. Avdrag med minst 25 procent för dålig likviditet ska göras. Den här typen av värdering gäller främst de så kallade buy out-företagens portföljer.

Det enda riktigt pålitliga måttet på avkastning uppstår förstås när en fond är helt avvecklad och återbetalad till investerarna. För en pensionsfond som ändå inte kan sälja sitt innehav i en riskkapitalfond så är ju den löpande värdeutvecklingen egentligen inte intressant, utan bara vad man får tillbaka kontant i handen.

Än så länge är antalet helt realiserade fonder mycket begränsat i Sverige. Även om en statistikinsamling kommer i gång i år så dröjer det innan materialet blir omfattande nog för att vara användbart.