Vinnare och förlorare i vindkraftens blåsväder

Våra analyser av svenska vindkraftsanläggningar har påvisat stora förluster. Under åren 2017–2022 var resultatet i snitt efter finansiella poster minus 39% för branschen. 49% av anläggningarna gick med med förlust 2022 och 68% av alla vindkraftverk fanns i anläggningar som totalt sett förlorar pengar.

Årsredovisningarna för 2023 har börjat anlända och vi ser inga tendenser på att resultaten blivit bättre. Tvärtom. Sveriges och Europas största anläggning Markbygden Ett förlorade 1,8 miljarder 2023 efter finansiella poster, nästan 400% jämfört med omsättningen.

Industrins struktur

Vindkraftsanläggningarna är kärnan i sin industri men har liksom fordonsindustrin många underleverantörer. Det finns turbintillverkare som exempelvis danska Vestas, företag som bygger upp vindkraftsanläggningar såsom börsnoterade OX2, men även mindre tjänsteföretag. Svenska W3 Energy specialiserar sig på skötsel och drift av vindkraft belägen i kallt klimat.

Anläggningarna förlorar 

Medan biltillverkarna uppvisar viss lönsamhet och försörjer ett stort nätverk av leverantörer och serviceföretag är själva kärnan i vindkraftsindustrin – vindkraftsanläggningarna – kroniskt olönsamma. När vi jämför räntabiliteten på eget kapital för Vestas, OX2, W3 Energy och de 167 vindkraftsanläggningarna i vår databas blir det tydligt att vindkraftsanläggningarna förlorar allra mest pengar.

Vindkraftens olönsamhet

Med stor offentlig stimulans i form av bland annat elcertifikat, skatteförmåner, lån från EIB och exportkreditgarantier i Europa har utbyggnaden av vindkraft gynnats. Samtidigt har den inte behövt betala sina egentliga kostnader i form av till exempel balanseringskostnader i elnätet eller ersättning för förlorade fastighetsvärden.

Trots detta kan inte vindkraftsanläggningar skapa vinster och orsaken är enkel: man kan bara producera el när det blåser. När det blåser uppstår överproduktion, elpriset sjunker och intäkterna kan inte täcka produktionskostnaden. När det inte blåser och elen är efterfrågad kan man inte producera.

Frånsett detta dilemma finns dessutom obetydliga möjligheter att effektivisera verksamheten. Produktionsprocessen kan knappt rationaliseras, det saknas personal att utveckla och produkten man säljer är identisk med den en annat bolag säljer. Det vore konstigt om en sådan verksamhet kunde bli lönsam.

Lönsamma leverantörer

De företag som istället för att äga vindkraftanläggningar bidrar med tjänster i värdekedjan tjänar däremot pengar.

Tittar man närmare på Vestas blir det tydligt att vinsterna skapas på eftermarknaden, inte i försäljning av nya vindkraftverk. Tvärtom skapade garantiproblem för havsbaserad vindkraft en stor förluast 2022. I takt med att verken blir högre verkar garantiproblemen dessutom växa.

Vestas kan låsa in vindkraftsbolagen i lönsamma serviceavtal och intäkterna stiger med överraskande många tekniska problem i nya anläggningar. Fler vindkraftsanläggningar har också skapat en växande marknad för service och tillväxtmöjligheter för mindre aktörer som W3 Energy.

Ett företag som OX2 tar inga egna risker knutna till vindkraftens elproduktion. De bygger upp anläggningar och säljer dem omgående. Här har företaget hittills haft en lönsam position. Det krävs en kombination av juridik, skicklig politisk påverkan och operativa färdigheter för att lyckas.

Stormvindar i annalkande?

När en biltillverkare går i konkurs drar den med sig ett stort nätverk av underleverantörer i fallet. Vi vet att elproduktion med vindkraft är en mycket olönsam historia. Det senaste året har tre stora rekonstruktioner påbörjats på grund av konkursmässighet: Markbygden Ett, Aldermyrberget och Överturingen. Är dessa bara förebud om framtida stormvindar?

Aldermyrbeget med sina nya 230 meter höga vindkraftverk från Vestas brottas med stora tekniska problem och har hamnat i rekonstruktion tre år efter driftstart. Överturingen har fått konstatera att det blåser 15% mindre i regionen än man trodde.

Vestas tjänar i huvudsak pengar på eftermarknaden, men om inte vindkraftsanläggningarna är lönsamma infinner sig förstås frågan hur länge de kan betala för olika tjänster.

Utvecklare som OX2 har varit beroende av tillväxt i marknaden då de tjänar pengar på att anlägga ny vindkraft. I takt med att motståndet mot vindkraft växer på land söker man sig ut till havs, men även här verkar utbyggnaden stöta på patrull.

En konkurs kommer sällan ensam

Vår analys påvisar hur vissa bolag kan tjäna pengar trots anläggningarnas stora förluster, men problemen kan också sprida sig till branschens olika aktörer. En olycka kommer sällan ensam och en konkurs kommer sällan ensam.