Vinna eller försvinna

Fusionsraseriet i den europeiska banksektorn riskerar att gå förlångt. Det är inte givet att aktieägarnahar anledning att jubla.

Raden av storfusioner de senaste åren, inte minst i banksektorn,börjar bli lång. Det är bara att konstatera att nu kan allthända. Sedan den senaste franska storaffären blev känd i förraveckan finns det ingen annan slutsats att dra. Det är alldelesuppenbart att cheferna för snart sagt alla större banker iEuropa har punkten möjliga fusionspartner på sin agenda, livligtpåhejade av mäklarfirmor och investmentbanker. I fjol varbankerna den bransch som dominerade listan över fusioner ochuppköp, en viktig inkomstkälla för investmentbankernas corporatefinance-avdelningar.Men om det går det för snabbt, och om bankcheferna börjar kännasig jagade att agera för att inte själva bli uppköpta, så ökarrisken för missbedömningar. Det är inte alls säkert attaktiemarknaden har skäl att jubla, i synnerhet om fokus sätts påstorlek istället för på lönsamhet. För tio år sedan domineradejapanerna världens tio-i-topplista över de största bankerna, menjapanska banker har aldrig utmärkt sig för sin lönsamhet.

Det senaste exemplet

Det senaste exemplet, Banque Nationale de Paris (BNP)uppseendeväckande bud i förra veckan på konkurrenterna SociétéGénérale och Paribas, som skulle skapa världens största bank,väcker långt fler frågor än den besvarar. Inte så konstigt dåatt tvivlen lyser igenom i kommentarerna till affären, sombeskrivits som desperat.Den föregicks av att de två senare bankerna för ungefär en månadsedan beslöt sig för att gå samman, vilket lämnade BNP ute ikylan. Det är långt ifrån säkert att det kuppartade motdragetlyckas, men oavsett utgången kommer inget att förbli vid detgamla i den franska bankvärlden. Om inte annat har BNP brutitmot det tabu som säger att fientliga bud är omöjliga ibankvärlden. Finansministeriet tycks vara kyligt inställt tillbudet och frågan är väl hur detta kommer att påverka spridningenav aktierna i den förestående delprivatiseringen av bankenCrédit Lyonnais.

Starka drivkrafter

Även om det finns skäl att vara skeptisk till BNP:s bud, såfinns det ändå flera starka drivkrafter som talar för enfortsatt konsolidering av den europeiska bankmarknaden. Detfinns de som tror att antalet storbanker i Europa kommer attminska från omkring 40 till sex stycken enorma bankjättar påsikt. Alla banker jagar nu kritisk massa för att stärkakonkurrenskraften när gränserna suddas ut, tekniken förändrarverksamheten och branschen långsiktigt riskerar vikandelönsamhet och volymtillväxt på traditionella områden.Det finns alla skäl att driva en rationalisering av denkontinentala bankmarknaden, som lider av överkapacitet. Enligtden brittiska tidningen The Economist finns i exempelvis dubbeltså många bankkontor per innevånare i Tyskland som i USA och iSpanien fyra gånger så många. Men en affär som den BNP villgenomföra skulle knappast lösa strukturproblemen eftersom detpolitiskt och opinionsmässigt är svårt att genomföra hårdhäntarationaliseringar i ett land som Frankrike.

Bromsande faktorer

I flera av de stora kontinentala länderna, som Tyskland ochFrankrike, ligger dessutom en betydande del av marknaden ihänderna på kooperativa eller offentligt ägda banker, som äreffektivt skyddade mot bud och som inte har kapitalmarknadensavkastningskrav på sig. Det är också en konserverande faktor ochdet finns fler.En sådan är att nationella och kulturella skillnader fortfarandespelar roll i Europa, trots EMU och den inre marknaden. Tyskabanker har till exempel inte lyckats komma in i Frankrike genomförvärv av just det skälet. Så länge detta nationellt betingademotstånd består är det svårt att se någon storgränsöverskridande affär i Europa. Mellan USA och Europa tycksdet gå lättare, framför allt när det gäller köp av mäklarfirmoreller investmentbanker.Fortfarande är därför Merita-Nordbanken ett av de få exemplen påen gränsöverskridande fusion i Europa. Det är mycket möjligt attdet blir i Norden som också nästa större affär kommer att göras,vilket kan förklaras av att här är kulturskillnaderna trots alltmindre och dessutom storbankernas hemmamarknader relativt små.

Nya spekulationer

Att strukturfrågorna verkligen står högt på dagordningen behöveringen tvivla på. Danska Unibanks och försäkringsbolagetTrygg-Balticas beslut att gå samman är bara den senaste storaaffären, en kopia av SEB/Trygg-Hansa-affären. Att den nya danskafinanskoncernen inte tänker stanna vid detta framgår av ettuttalande, där man uttryckligen säger att man är öppen för attdelta i den pågående omstruktureringen i Norden. Trygg-Balticahar utpekats som en tänkbar köpare av Trygg-Hansassakförsäkringsrörelse och Unibank har på ryktesbörsen kopplatsihop med både med Merita-Nordbanken och SEB.Att Merita-Nordbanken är beredd att gå vidare och utvidgakoncernen är klart. Senast har norska Postbanken utpekats som enkandidat, eventuellt efter eller i samband med en större affärmed någon av de norska storbankerna.

BILDTEXT: Detta kommer kanske att bli världens största bank, åtminstoneett tag…

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.