”Vindkraft är ett väldigt slöseri med resurser”

Sedan vindkraft blev en energikälla att räkna med för tio år sedan har produktionen ökat med ungefär 20 procent varje år. Men på senare år har det tagit fart och 2009 var ett rekordår, då produktionen fördubblades jämfört med året innan. Vad ligger bakom den snabba utbyggnaden?

– Det finns ett mycket kraftfullt medel för att driva fram vindkraften och det är elcertifikatssystemet, som infördes 2003. Vi har faktiskt inrättat ett system som i realiteten ger producenterna av förnybar el beskattningsmakt över elkonsumenterna, och detta i en omfattning som få torde kunna föreställa sig.

Tycker du att riksdagen släppt ifrån sig ansvaret för hur elkonsumenterna ska beskattas?

– Ja, det enda beslut som riksdagen fattar är att fastställa vilken andel av den svenska elkonsumtionen som ska komma från förnybar el. De subventioner som behövs för att tvinga fram denna mängd förnybar el ställer elcertifikatssystemet upp med automatiskt, utan att näringsministern behöver vrida armen av finansministern för att få loss pengarna.

Men många gillar vindkraft och tycker att subventioner är smällar man får ta för att bygga ut grön el?

– Men det är ett system som fördyrar för konsumenterna. Det ger en årlig merkostnad på mellan 7 och 8 miljarder kronor som elkonsumenterna får betala på sina elräkningar under ett antal år framöver. Jag har väldigt svårt att förstå varför man ska subventionera vindkraften i den här omfattningen. Det som i realiteten subventioneras är elkonsumtionen i de nordiska grannländerna.

Trots vindkraftens popularitet är det inte alla bolag som har medvind. O2 misslyckades med sin börsnotering häromveckan. Vad tror du att det beror på?

– Osäkerheten om det ekonomiska utfallet är stor. Kritiken har riktat in sig på bolagets överdrivna prognos om hur mycket vindkraft bolaget skulle producera, där prospektet utgår från 3 100 fulllasttimmar* för en ny stor anläggning. Också enligt min uppfattning är detta överdrivet optimistiskt. Om vi går till vindkraftsstatistiken finner vi 137 stora anläggningar i Sverige. Av dem är det bara tolv som, omräknat till helårsproduktion, uppnått mer än 3 100 fullasttimmar per år. Medelvärdet för samtliga stora anläggningar ligger något under 2 500 fullasttimmar, det vill säga cirka 20 procent lägre. Ett annat problem är osäkerheten vad gäller priset på vindkraft.

Vad tror du om framtiden för Arise, som nyligen noterades?

– Jag har inte satt mig in i bolaget så mycket, men rimligtvis är osäkerheten densamma som för O2.

Vindkraftspriset består ju av två delar. Dels marknadspriset som i dag ligger på 45-50 öre per kilowattimme, dels priset på elcertifikat, i dag runt 30 öre per kilowattimme. Så om vi tar det i tur och ordning, vad tror du om utvecklingen av marknadspriset?

– Eftersom el har en låg priskänslighet är elpriset mycket känsligt för variationer i utbud och efterfrågan, något som vi blivit varse under den senaste vintern. Så man kan anta att om utbudet ökar med 25 terawattimmar vindkraft så skulle det pressa priset, och ge 10-20 procent lägre elprisnivå i Norden, och på en isolerad svensk marknad 30-50 procent lägre prisnivå. Detta ger lite perspektiv på riskerna på prissidan för vindkraftbolagen.

Och den andra delen, elcertifikaten, hur utvecklas priset där?

– Det är mycket känsligt för variationer i utbyggnadstakten. Priset på elcertifikat stiger om investeringarna i förnybar elproduktion inte blir av. Skräckscenariot ur elkonsumenternas synvinkel är att Naturskyddsföreningen, Greenpeace och liknande aktörer skulle göra en 180-graders omsvängning, gå från att främja naturexploatering och energisubventionering till att kräva ett ökat naturskydd. Det skulle sannolikt driva ut vindkraften i havet med mycket höga elcertifikatspriser som följd. Å andra sidan kan det också bli en prispress ifall det ökade utbudet inte möts av en ökad efterfrågan. Norge, som enligt planerna ska komma med i elcertifikatssystemet 2014, bidrar också med ytterligare osäkerhet på prissidan.

Så om du sammanfattar, är priset på vindkraftsel på väg upp eller ned?

– Eftersom marknaden för relativt billig biokraftsvärme snart är mättad är det vindkraften som i huvudsak ska realisera målet för förnybar el. Det är många smärtsamma lokaliseringsbeslut som ska fattas på land och förr eller senare kommer vindkraften att tvingas ut i havet. Det är svårt att se att det kan ske utan betydligt högre pris på elcertifikat. Även om ett ökat utbud av el kommer att pressa marknadspriset på el så tror jag att summan av elpris och elcertifikatspris kommer att långsiktigt stiga. Om nu inte Norge kommer in i elcertifikatssystemet och dumpar certifikatpriserna med stora volymer billig vattenkraft.

Men hur ska Sverige klara målet att minska koldioxidutsläppen med 20 procent till 2020 – utan en utbyggnad av vindkraften?

– Koldioxidutsläppen är inte problemet. Det målet klarar vi till rimlig kostnad. Det som är problemet är EU:s målsättning om 20 procent förnybar energi och dess bördefördelning, där Sverige under stor vånda accepterat ett krav på förnybar energi på 49 procent, som sedan i klimat- och energipropositionen symboliskt höjdes till 50 procent. Det är inte helt enkelt att se vilken underliggande målsättning som uppfylls med förnybarhetsmålet. Det är politiskt attraktivt, men ekonomiskt dyrt och ineffektivt medel i klimatpolitiken.

En kvalificerad gissning är att du föredrar kärnkraft.

– Vi kan räkna med att vindkraften är dubbelt så dyr som kärnkraften, så det är ett väldigt slöseri med resurser.

Men det är inte bara att smälla upp kärnkraftverk och trycka på startknappen. I Finland väntas exempelvis bygget av det nya kärnkraftverket i Olkiluoto bli minst dubbelt så dyrt som planerat och dessutom försenat med flera år.

– Ja, det vi lärde oss på 1970-talet var att det i en ny serie krävs ett par reaktorbyggen till höga kostnader, som får tjäna som läropengar, innan man kommer ner på en lägre långsiktig kostnadsnivå.

Häromveckan kom en rapport om kärnkraftens framtid, beställd av tyska regeringen. Där görs bedömningen att världens kärnkraftsreaktorer minskar med 22 procent till 2020. Är det en vanlig bedömning?

– Det tror jag inte, annat än som en snabb dipp i en långsiktigt stigande kurva. Om kärnkraften skulle minska kan vi direkt ge upp målet att jordens temperaturökning ska begränsas till under två grader, och gå över till tre- eller fyragradersmål i klimatpolitiken. Om vi över huvud taget ska ha en chans till en lyckad klimatpolitik måste antalet reaktorer öka mycket kraftigt. Globalt står inte valet mellan vind- och kärnkraft utan mellan kol och uran.

Är du med i Facebook-gruppen “Kan det här kärnkraftverket få fler fans än Maria Wetterstrand”?

– Haha, jag har aldrig varit inne på Facebook. Jag är ju för fasen snart pensionär.

* Fullasttimmar: Det antal timmar med produktion på installerad effekt som skulle krävas för att ge samma energi som verket producerar under ett år.