Villapriserna fortsätter stiga

Mest steg priserna i Stockholm, där de ökade med 21 procent i mars i år jämfört med 2000, och Uppsala, där ökningen under samma period låg på 16 procent. Endast i Jämtlands och Västmanlands län föll priserna jämfört med för ett år sedan, med måttliga 1-2 procent. I Dalarnas och Gotlands län föll de också någon procent i mars jämfört med februari i år.

”Villapriserna är ju inte det första som viker, nedgången märks inte hos hushållen förrän arbetslösheten ökar. De huspriser som påverkas av det kraftiga börsraset är främst de mest uppblåsta i vissa områden, och de syns inte i statistiken”, säger Irma Rosenberg, chefekonom på SBAB.

Börsraset syns däremot i priserna på bostadsrätter, framförallt i Stockholms innerstad. Där har priserna på bostadsrätter fallit med 5 procent under december-februari jämfört med tidigare tre-månadersperioden september-november. I Stockholm som helhet är fallet 3 procent.

I hela landet har priserna på bostadsrätter fallit med 6 procent under perioden, samtliga priser har dock ökat rejält jämfört med ett år tidigare. Det visar statistik från Svensk Fastighetsförmedling.

”Det verkar orimligt att folk ska bjuda lika höga priser nu efter börsraset som de har gjort de senaste åren. Men den avgörande faktorn är att folk har jobb, så länge de har jobb fortsätter de att köpa bostäder och konsumera”, säger Gunnar Tersman, ekonom på Handelsbanken.

Irma Rosenberg tror att nedgångens effekt på allmänheten kommer att dröja lite. ”Nästa år kommer de sämre tiderna att synas i småhusbarometern, men priserna kommer inte att falla. Det har byggts så lite de senaste åren att det finns en stark uppdämd efterfrågan. I de områden där det är brist på hus idag kommer bristen att bli mindre uttalad. Däremot kommer det naturligtvis att finnas enstaka områden där priserna faller”, säger hon.

Thomas Pousette, ekonom på Nordea, tror inte heller att priserna kommer att falla på bred front. ”Totalt sett, i en ekonomi som fortfarande växer tror jag inte att huspriserna kommer att rasa ihop, det handlar om en mer balanserad utveckling än de senaste åren”, säger han.

Den stora frågan är när varslen börjar slå igenom i hushållens ekonomi, och därmed påverka huspriserna och konsumtion på ett tydligt sätt.

”Börsnedgången är ju kopplad till företag i tillverkningsindustrin, framförallt Ericsson. Telekomsektorn har bidragit till 0,5 procentenheter av tillväxten de senaste åren, det får en betydande effekt på ekonomin. Under januari och februari har sysselsättningen fortsatt att utvecklas starkt, men de närmaste kvartalen kommer vi inte att se samma ökning. Det är en väldig skillnad i hur mycket sysselsättningen kan öka i 3,6 procents BNP-tillväxt, som vi hade förra året, och 2,5 procent som vi räknar med i år. Däremot tror jag inte att vi får se en minskning av antalet arbetstillfällen”, säger Thomas Pousette.

Även om alla ekonomer har justerat ned sina tillväxtprognoser rejält i år är det ingen som tror på en tillväxt under 2 procent, vilket är gränsen för vad som betraktas som lågkonjunktur. ”Jag tror inte att vi får en lågkonjunktur, men jag tror inte heller på en snabb återhämtning, framåt sommaren som vissa har förutspått”, säger Irma Rosenberg.