Vill se snabbare tvistelösning

Inget företag vill hamna i en tvist, vare sig i domstol eller i skiljedomsförfarande. Det säger Annette Magnusson, generalsekreterare för Stockholms handelskammares ­skiljedomsinstitut.

– Det drar enorma resurser från ett bolag. Företagsledningen måste dessutom blicka bakåt i stället för framåt, det vill ingen ägna sig åt. Om en tvist ändå uppstår måste vi se till att processen blir så effektiv som möjligt.

Precis som det övriga näringslivet har tvisterna blivit alltmer komplexa, eftersom affärer görs och avtal sluts med allt fler parter från fler och fler länder. Utmaningen som skiljedomsinstitut över hela världen måste hantera är att handlägga tvister effektivt trots att de sväller i storlek och komplexitet.

Av fjolårets alla tvister i Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut avgjordes 68 procent genom svensk rätt, följt av engelsk och senare även rysk rätt. När en skiljedom klandras vandrar målet till Svea hovrätt, och Annette Magnusson hoppas att parternas advokater ska kunna processa på engelska i framtiden.

Huruvida vi får in det engelska språket i svenska domstolar återstår att se. Ännu finns inget skarpt förslag som riksdagen kan ta ställning till.

Att Stockholms skiljedomsinstitut firar hundra år i år har uppmärksammats utåt med en film som fokuserar på svenska ­juristlegendarer såsom Gunnar Lagergren. Han var ordförande i ett flertal domstolar som hade skapats för enskilda mellanstatliga tvister, och i filmen The Quiet Triumph ­ – How ­Arbitration Changed the World ­säger Annette Magnusson att det ibland kan verka som att ”historien är skriven i blod”. Men parallellt med två världskrig har internationella tvister lösts genom skiljeförfaranden och det är så hon ser på institutionen som hon ansvarar för.

– I tider av stora politiska motsättningar mellan såväl företag som stater har parter kunnat lösa sina tvister fredligt tack vare ­internationellt skiljeförfarande.

På senare år har kritik riktats mot skiljedomsinstitut när det gäller så kal­lade investeringstvister – då företag stämmer stater. Ett pågående fall är exempelvis ­Vattenfall, som stämt den tyska staten på cirka 50 miljarder kronor i en tvist som internationella skiljedomstolen ICSID hanterar. Konflikten grundar sig i Tysklands beslut att fasa ut kärnkraften, vilket Vattenfall anser har kostat energibolaget enorma summor. Kritiker hävdar bland annat att det är fel att enskilda företag kan ge sig på ­stater via just skiljedomsinstituten. Annette ­Magnusson tycker kritikerna borde fokusera på juridiken.

– Om någon säljer sitt hus och köparen blir så pass missnöjd att köpet blir en tvist i domstol och någon av parterna känner sig missnöjd med domen, då måste man se till juridiken bakom. Att säga ”domstolen ska läggas ner” vore absurt.