Vilket drag, Arjeplog

– Jag tror att välkomstbonusen till nyinflyttade haft en stark positiv påverkan på lönesummornas utveckling, säger en glad Bengt-Urban Fransson, färgstarkt socialdemokratiskt kommunalråd i Arjeplog, som kan glädjas åt den snabbaste ekonomiska tillväxten i Sverige i fjol, delvis beroende på att befolkningen ökade.

Ekonomisk tillväxt beskrivs oftast på makronivå, men för att förklara och förstå vad som händer bör man komma ner på mikronivå, till så kallade arbetsmarknadsregioner – en stad eller en grupp städer som har en gemensam arbetsmarknad. Nackdelen med mikronivån är “de små talens förbannelse”, som innebär att små förändringar i vissa regioner kan ge stora statistiska fluktuationer.

Med den metod Affärsvärlden valt att mäta ekonomisk tillväxt hamnar därför påfallande ofta glesbebyggda, små regioner i Lappland både i toppen och i botten. Små förändringar som nyetableringar, investeringar, avvecklingar och befolkningsförändringar får betydande effekter på tillväxten, mätt som förändring av regionens totala lönesumma.

Enstaka år kan därför ge en något skev bild av verkligheten. Ser vi utvecklingen över en längre period erhålls en mer rättvisande bild. Om vi tar 18-årsperioden 1990-2008 platsar inga Lapplandsregioner i toppen. Bara en region från Norrland kommer in bland 15-i-topp, Umeå.

I fjol kom tre Lapplandsregioner i topp. I Lappland är arbetsmarknadsregion detsamma som kommun, eftersom det inte förekommer någon större pendling över kommungränserna på grund av de långa avstånden.

Etta blev alltså Arjeplog, känd för sina biltester vintertid på sjöar som Hornavan, Sveriges djupaste. Arjeplog, som blev etta även 2003, är till ytan en stor kommun, dock liten i förhållande till invånarantalet. Ytan är som Skåne och Blekinge tillsammans, men i kommunen finns fler sjöar (8 700) än människor (3 100).

Arjeplogs goda tillväxt i fjol på 7,5 procent beror på att biltesterna hade en fin utveckling i början av året, att avancerad körning på is för privatpersoner ökat kraftigt, att kommunen investerat i tre nya hotell och att befolkningen i denna glesbygd vuxit något, som enda kommun i Norrbotten vid sidan av Luleå. De som flyttar in har lockats med en skattefri välkomstbonus på 25 000 kronor.

I Arjeplog har det funnits biltester sedan tidigt 1970-talet. Men det är de senaste sju åren som utvecklingen tagit fart. En stor del av invånarna är involverade under testsäsongen. Runt en miljard har investerats i olika anläggningar och här finns en rad av de större tillverkarna av olika fordon och komponenter representerade: Rolls Royce, Porsche, Ferrari, Mercedes, BMW, Fiat, PSA Peugeot Citroën, Hyundai, Bosch, MAN, Scania med flera.

Enligt kommunalrådet Bengt-Urban Fransson har krisen inte slagit till på allvar än i regionen.

– Företagen har skurit ner på “guldkanten” i olika event och presentationer. De är försiktiga med sådant som kan uppfattas som stötande i relation till den ekonomiska kris världen upplever. De har skurit ned på aktiviteter i form av helikopterlyft för att visa upp anläggningar från luften. Man kommer med reguljära plan i stället för privatjet och chartrade plan.

Vilka blir konsekvenserna för er?

– Den säsong, december-mars, som vi just nu i princip avslutat var kontrakterad innan krisen slog till med full kraft. Därför har vi nog inte sett de direkta konsekvenserna av krisen än.

Hur ser det ut framöver?

– Inom branschen finns trots allt goda förhoppningar om kommande säsong, då utvecklingssidan inom de internationella komponentföretagen inte är den första del man gör neddragningar inom. Det gäller ju att stå väl rustad när tiderna vänder. Men visst märks det att det är något färre som varit här i år. Det är en effekt av att kortare extratester, som inte varit kontrakterade i förväg, har minskat.

Grannkommunen Arvidsjaur har också en omfattande testverksamhet. Den är dock inte så dominerande som i Arjeplog. Även Arvidsjaur hade en god tillväxt i fjol och kom på tionde plats. Både Arjeplog och Arvidsjaur låg i tillväxtsligans botten under 2007, så svängningarna är stora.

Ett gemensamt problem för Arjeplog och Arvidsjaur är att två chefer på Porsche nyligen i ett brev krävt att kommunerna ska göra något åt alla bilspioner som fotograferar nya modeller. Porsche har hotat med att flytta sina vintertester. Men det är svårt att hindra fotografering på allmän plats.

– Det jag kan göra är att berätta om hur BMW och Bosch löst det, med egna stora anläggningar där de kan skydda sina prototyper, säger Bengt-Urban Fransson.

En rimlig gissning, med tanke på den djupa krisen för bilindustrin, är att innevarande år för Arjeplog och Arvidsjaur mer kommer att likna 2007 mer än 2008, således är rejäl utförslöpa från toppen.

Det kommer sannolikt att gå bättre under 2009 för tvåan och trean i fjol, Kiruna och Gällivare, som domineras av LKAB:s gruvverksamhet och nu kör med begränsad fart på grund av lågkonjunkturen. Dock finns inga planer på att ändra det stora investeringsprogram som löper.

LKAB gör stora investeringar i nya huvudnivåer i Kirunavaaragruvan i Kiruna och i Malmbergsgruvan i Gällivare. I Kirunavaara, där underjordsbrytningen började 1957, ska man ner till den sjätte nivån på 1 365 meter. Där väntas brytningen börja 2013. I Malmbergsgruvan väntas den nya nivån på 1 250 meter bli klar för brytning i slutet av 2010.

I både Kiruna och Gällivare måste av säkerhetsskäl bebyggelse och infrastruktur flyttas i samband med dessa omfattande gruvinvesteringar.

Av dessa skäl kan den ekonomiska tillväxten i malmfälten förväntas bli ganska hög även i år och åren framöver.

På fjärde plats efter de tre Lapplandsregionerna kommer Stockholmsregionen, som i fjol gick bättre än både Göteborg och Malmö. Stockholm klarade finans- och fastighetskrisen i början på 1990-talet bättre än andra regioner, men åkte dit ordentligt under it-kraschen i början på 2000-talet. Bottenåret 2003 låg Stockholm nästan sist i tillväxtligan.

Hur nuvarande finanskris kommer att slå mot huvudstadsregionen återstår att se. Näringslivet är mycket diversifierat och än så länge ser det inte så farligt ut. Antalet varsel i Stockholms län är mindre än i de flesta län, bara Norrbotten och Halland ligger lägre.

Troligen kommer Stockholmsregionen, i kraft av sin storlek, att klara sig bättre än både Göteborgs- och Malmöregionerna. I Göteborg slår bilbranschens problem hårt. Malmö har redan drabbats av den svaga utvecklingen i Danmark. Därför hade Malmö en sämre tillväxt under 2008 än Göteborg och Stockholm.

Av övriga större regioner hade i fjol Örebro, sexa, och Gävle, nia, en bättre tillväxt än genomsnittet för riket, medan Västerås, Östergötland och Umeå utvecklades som snittet.

Överraskningen i fjol var utvecklingen i några regioner i Bergslagen, som länge haft en mycket svag tillväxt. Det blev ett rejält lyft för särskilt Fagersta, från 51:a plats 2007 till femte plats (se särskild artikel). Även Ludvika och Filipstad har avancerat ordentligt. Och Hällefors, som hade jumboplatsen 2007, klättrar till plats 58.

Det är också imponerande att Härjedalen lyckats behålla sin plats på tio-i-topp. Regionen gick till och med upp en placering till sjunde plats. Förklaringen är fortsatta investeringar i skidorterna Funäsdalen, Lofsdalen och Vemdalen samt bygget av en försöksanläggning för etanolproduktion i Sveg, med delvis kinesisk finansiering.

Regioner med omfattande gränshandel har flera gånger kommit först i tillväxtligan. Strömstad vann 1999 och 2002, Haparanda 2006-2007 och värmländska Eda kom tvåa 2007. Under 2008 var det ingen av gränsregionerna som utmärkte sig. Ikeas etablering i Haparanda ger inte samma tillväxttal som tidigare och handeln med Norge avspeglas inte heller i någon högre tillväxt.

Strömstad, Haparanda och Eda är små ekonomier, så några anmärkningsvärda händelser behöver inte ha ägt rum. Tillväxten kan påverkas ändå och ge stora positionsförändringar i tillväxtligan.

Att en etablering av Ikea får ekonomisk effekt märks på de två senaste varuhusen, i Kalmar och Karlstad. Båda dessa regioner klättrade några placeringar i fjol, delvis beroende på de kringinvesteringar som följer av ett Ikea-varuhus.

Fortsättning på sidan 26

Om vi ser utvecklingen över en längre period så finns en klar trend: ju större region, desto högre tillväxt. Men det finns intressanta avvikelser från trenden.

Perioden 1990-2008 hade Stockholm den högsta tillväxten i fasta priser. I regionen, som i fjol svarade för 30 procent av tillväxten, bor 25 procent av landets befolkning. Att huvudstadsregionen har högre tillväxt i förhållande till befolkningsmängden är vanligt i många länder.

Göteborgsregionen har den näst högsta tillväxten under 18-årsperioden. Däremot kommer inte Malmö trea som man skulle vänta. Strömstad och Umeå hamnar där emellan. Det beror på att Malmö hade en svag utveckling under 1990-talet, då Strömstad och Umeå klarade sig betydligt bättre.

En annan stor region som underpresterat under denna långa period är Östergötland, trots universitet och hyfsade kommunikationer. Näringslivet har inte varit lika framgångsrikt som i andra storstadsregioner.

Östergötland är landets fjärde största region, räknat i lönesumma, men kommer först på 15:e plats om vi mäter tillväxten under 18-årsperioden, passerad av bland andra sex betydligt mindre regioner i Småland.

Att tillväxten varit särskilt god i Småland är allmänt känt. Mindre uppmärksammat är att den kända regionen, som inkluderar Gnosjö, inte haft den snabbaste tillväxten i Småland. Gnosjö ingår i Värnamoregionen som också innehåller grannkommunerna Gislaved och Tranemo. Värnamoregionen kommer först på 14:e plats under perioden 1990-2008.

Värnamo har haft påtagliga problem med tillväxten under en följd av år. I fjol sjönk regionen ytterligare några placeringar i tillväxtligan till 64:e plats med en tillväxt på 3,7 procent att jämföra med riksgenomsnittet på 5,8 procent.

Små regioner som överpresterat under 18-årsperioden, utöver Strömstad, är Lidköping i Västergötland och Tranås i Småland. Både Lidköping och Tranås klättrade uppåt även under fjolåret. Tranås kom in på en elfteplats, före Malmö.

Det visar att det inte behövs universitet, motorvägar och höghastighetsbanor för att hålla tillväxten uppe. Lidköping och Tranås har ett diversifierat näringsliv och befolkningen ökar.

__________________________________________________________________

Arjeplog igen

Regioner med bästa tillväxten enstaka år.

TILLVÄXT,

REGIONPROCENT

2008Arjeplog7,5

2007Haparanda11,1

2006Haparanda10,8

2005Kiruna6,4

2004Åre6,1

2003Arjeplog5,2

2002Strömstad5,1

2001Eskilstuna5,2

2000Stockholm8,1

1999Strömstad7,4

1998Trollhättan7,2

_________________________________________________________________

Fler sjöar än invånare

Arjeplog är till ytan Sveriges fjärde största kommun, stor som Skåne och Blekinge tillsammans. Bara Kiruna, Gällivare och Jokkmokk är större.

Befolkningen har minskat med 30 procent sedan 1950-talet. Men i fjol ökade den med 57 personer till 3 146 invånare. Med samma befolkningstäthet skulle Stockholm ha ett 50-tal invånare.

Arjeplog är Sveriges vattenrikaste kommun, med sina 8 727 sjöar, bland dem Hornavan, Sveriges djupaste sjö med sina 226 meter.

Under senare år har kommunen blivit något av ett världscentrum för vintertester av bilar och bilkomponenter.

_________________________________________________________________

Storstäder toppar

Tillväxt realt 1990-2008

Tillväxt

Regionprocent

1Stockholm68,7

2Göteborg67,8

3Strömstad61,3

4Umeå59,3

5Malmö57,2

6Jönköping55,0

7Halmstad55,0

8Lidköping50,4

9Växjö50,0

10Örebro46,4

11Tranås45,9

12Kalmar44,1

13Älmhult43,8

14Värnamo43,6

15Östergötland43,2

__________________________________________________________________

Fagersta rockar

Fagersta i Bergslagen tillhör överraskningarna i fjolårets tillväxtliga. Regionen hamnade på femte plats, tack vare ett starkt år för stål- och hårdmetall.

Fagerstaregionen tillhör de svagare om vi mäter tillväxt på längre sikt. Mätt sedan 1990 är det bara nio regioner som haft en sämre real tillväxt. Men i fjol slog Fagerstaregionen, som omfattar Fagersta och de två små grannkommunerna Norberg och Skinnskatteberg, till med en femteplats i tillväxtligan.

Fagersta hade en tillväxt på 6,5 procent, vilket är i nivå med vad den stora Stockholmsregionen presterade och klart över riksgenomsnittet på 5,8 procent. Och detta kunde ske trots att ett av de större företagen i Fagersta, Outokumpu, lade ned sin rörtillverkning, vilket gjorde att 140 jobb försvann.

De kvarvarande företagen gick desto bättre, åtminstone fram till mitten av september då finanskrisen blev en allmän ekonomisk kris som följd av konkursen för Lehman Brothers. Det stora företaget i Fagersta är Seco Tools, som producerar skärande verktyg och har 1 100 anställda på orten. Andra storföretag som gått bra är Atlas Copco Secoroc (borrutrustning) och Fagersta Stainless (rostfri tråd).

Varför gick det så bra just i fjol?

– Orsaken tror jag är kombinationen av den oerhört starka konjunkturen för stål och hårdmetall tillsammans med företag som på ett väldigt skickligt sätt fått ut maximalt av de goda förutsättningarna, säger kommunalrådet Stig Henriksson (V) till Affärsvärlden.

Hur ser du på 2009? Seco Tools har redan varslat ganska många.

– Vi har inte sett slutet än på detta stålbad. Det uttrycket passar ovanligt bra i vår region! Samtidigt ska man nog vara positiv på sikt. Seco Tools tvingas varsla då försäljningen dykt mycket kraftigt, trots att företaget faktiskt tagit marknadsandelar. Problemet är bara att marknaden imploderat. Det är inte konkurrenskraften som försvagats och det är detta faktum som gör det möjligt att ändå vara ganska optimistisk på längre sikt.

– Och, inte att förglömma, även om de stora varslen Seco Tools lagt verkställs, så är företaget trots allt lika stort på orten som för tre fyra år sedan. Detta sagt så att man inte tappar alla proportioner, framhåller Henriksson.

Till bilden hör att Fagersta är en av landets mest välskötta kommuner. I fjol ökade till och med antalet invånare, som annars varit vikande länge. Skatten har kunnat sänkas och kommunen är skuldfri. Därmed har kommunen bättre förutsättningar än många andra att möta sämre tider.

Stig Henriksson är ett av landets mest hyllade kommunalråd. Han tillhör Vänsterpartiet som i senaste valet fick 58 procent av rösterna i Fagersta. Henriksson blev kommunalråd 1998 och har med sin pragmatiska politik vitaliserat den traditionellt socialdemokratiskt styrda kommunen.