”Vi skulle hasparat tidigare”

Skandias vd Lars-Eric Petersson har under hösten varit ett jagat villebråd. Jakten på honom har trappats upp i takt med att osäkerheten och spekulationerna om finansiella problem, nyemission och uppköp har stegrats.

När marknadens förtroende för affärsmodellen och ledningen var som lägst stod aktiekursen i drygt 10 kronor. Utåt sett har Skandias vd stått ganska ensam i sin strid mot opinionen och gamarna. Offentligt stöd från ordföranden Lars Ramqvist verkar bara utgå en gång per år, på bolagsstämman.

Men rekryteringen nyligen av tidigare SAF-mannen och Kreab-konsulten Odd Eiken till informationsdirektör innebär att Petersson nu har en person med goda strategiska kunskaper i kommunikation inom räckhåll när det blåser upp till storm nästa gång. Eiken kommer att tillhöra den inre kretsen, som i övrigt förutom Lars-Eric Petersson själv består av finanschefen Michael Wolf, ekonomichefen Jan-Erik Back och Europachefen Ulf Spång.

Ser ljuset…
Just nu verkar dock det värsta ovädret vara över för den här gången. Både Petersson och aktiekursen håller på att återhämta sig. Kursen har tagit sig upp till runt 20 kronor och flera analytiker har efter niomånadersrapporten dristat sig till att sätta en riktkurs på 30. Lars-Eric Petersson är försiktig med att blåsa upp förväntningar, men han tycker sig nu se ljuset i tunneln.

– Vi har blivit mer överraskade av längden i nedgången än djupet, men nu ser vi tecken på en uppgång, säger han.

De besparingar som gladde marknaden vid rapporten innebär bland annat att huvudkontoret på Sveavägen i Stockholm, där koncernledningen sitter, kommer att tömmas på hundra personer de närmaste månaderna när den svenska organisationen minskar personalen med totalt 450 personer. Lars-Eric Petersson säger att Skandia nu, efter att ha minskat kostnaderna med 2 miljarder kronor under två år, är “rustat för regn, men redo för solen”.

Samtidigt erkänner han efter en lång period av tung skuldsättning och hårt finansiellt tryck på bolaget att han borde ha varit tuffare.

-Ska man vara självkritisk är det så att vi i goda tider måste vara mycket tuffare när det gäller lönsamhet än vi varit i koncernen hittills. Vi måste vara tuffare både när det gäller investeringar och att hålla efter kostnader, det är lätt att bli för tolerant i högkonjunktur. Vi skulle också ha satt in åtgärderna, sparpaketen, mycket tidigare.

Håller er strategi även i dagens marknad, blir den inte trots neddragningar för dyr?
-Behovet att investera i aktierelaterade sparinstrument är lika stort i dag som någonsin, människor måste spara i pensionssystem, det finns ett behov som måste lösas. Tjänstepensionerna växer och de pengarna måste förvaltas, även om det blir en större andel räntebaserade produkter framöver. Jag har svårt att se att kunderna skulle “stänga luckan”. Commerzbank räknar i en färsk analys med att marknaden i Europa för nytecknade tjänstepensioner under de närmaste åren ökar från tre miljarder euro till 16-17 miljarder euro.

Tror du inte att den långa nedgången har påverkat människors riskmedvetande så att de tvekar att ta livförsäkringar?
-Riskmedvetandet har ökat, men det kommer att finnas behov av att ta lite mer risk för att få högre avkastning.

Samtidigt borde era marginaler falla nu när kunderna väljer räntebaserade produkter?
-Det stämmer att de gör det initialt. Men kundernas val av produkter varierar över konjunkturcykeln och över en längre period tror vi att aktier i en eller annan form ger en överlägsen avkastning och att vi därför kommer att kunna möta vårt vinstmarginalkrav på 12-15 procent.

Ni har dementerat planer på nyemissioner i ett par månader nu. Men en del analytiker anser att ni borde ha gjort en nyemission i ett tidigt skede av USA-expansionen i slutet av 1990-talet. Då hade ni finansierat tillväxten och stärkt kapitalbasen i tid. Hur kommer ni att göra framöver när ni växer?

-Vi måste spela över hela arsenalen, alltså använda flera olika instrument, när det gäller att finansiera den fortsatta expansionen.

När är investeringen i USA, inklusive kapitaltillskott, betald?
-Jag vill inte sätta upp en sådan tidsram, men vi följer utvecklingen noga och vår bedömning är att USA har en vinstmarginal på 10 procent eller mer för helåret 2003.

Men vissa analytiker säger att ni aldrig kommer att bli stora nog att tjäna pengar i USA?
-Det är vår ambition men vi har det kämpigt där just nu. Vi har aldrig haft över 10 procent av marknaden för engångsbetalda fondförsäkringar, och vi kommer aldrig att få det eftersom vi inte vill ge oss in i marknaden för produkter med garanterad avkastning. Vi anser att det är för stor risk.

Var ser du i första hand den geografiska tillväxten i dag? Vilken är er största marknad om 3-5 år?
-Tyskland, Italien, Spanien och Frankrike utgör tillsammans 75 procent av den europeiska marknaden, och det kommer att avspeglas i vår försäljning, men jag vill inte rangordna dem sinsemellan. 2005 ska vi också vara verksamma i världens tio ledande ekonomier. Där återstår i dag Kina, Kanada och Brasilien. Hittills har vi tecknat avtal i Kina, medan vi skjutit Kanada på framtiden. I Brasilien är osäkerheten störst.

Är inte Kina en väldigt riskabel marknad?
-Jo, inte minst därför att många gör samma bedömning av marknaden som vi vilket innebär att konkurrensen blir hård. Men det gäller att ha rätt partner och inte ta för stora risker.

-Om tre år hoppas jag att vi sålt vår första försäkring i Kina och om tio år har vi en lönsam tillväxt där.

Kommer vi att se några internationella strukturaffärer inom livförsäkrings-branschen i Europa framöver?
-Inte de närmaste fem åren. De flesta bolag är nationella eller regionala i dag. Men när marknaden blir sant paneuropeisk och hindrande regler, och skatter, förändras, då kommer strukturaffärerna. Men där är vi inte i dag.

Kommer ni att delta i den omvandlingen?
-Det får vi se då. Vi har en ambition att växa organiskt och komplettera med förvärv vid behov.

Är det ett problem att ni inte har några storägare och på så sätt lättare kan bli offer för ett fientligt uppköp?
-Vi väljer inte våra ägare. Det viktiga för företagsledningen är att det finns en styrelse som arbetar strategiskt. I den mån man diskuterar en affär avgörs den av om man tillsammans kan göra något bättre än ensam.

Lars-Eric petersson om…
…informationen kring lägenhetsaffärerna:

-Vi kunde ha informerat bättre om villkoren för förmedlade lägenheter. Nu har vi stramat upp reglerna, vilket vi kanske skulle ha gjort tidigare. I framtiden kommer lägenheter inte att förmedlas till barn eller anhöriga. Barn till chefer som tidigare har fått lägenheter får inte använda dem för byte eller handel. Skandias policy är att chefer, som i likhet med mig fått lägenheter, kommer att lämna tillbaka dem när de slutar på Skandia.