”Vi offrar inte vårt kontorsnät”

“Jag kommer ihåg första gången när jag kunde köpa biljett utan att busschauffören i Malmö märkte att jag var icke-svensk.”

Handelsbankens vd Anders Bouvin är sannolikt den första vd:n på Stockholmsbörsen någonsin som är född och uppväxt i Rhodesia. Vid hans födsel var landet, i dag Zimbabwe, fortfarande en brittisk koloni. Hans pappa arbetade där som svensk honorär generalkonsul och chef för en asbestgruva. De blev kvar där till 1967 då det alltmer oroliga politiska läget i regionen fick familjen att flytta till Malmö. Steget från en apartheidregim i södra Afrika till vänstervågens Sverige tycks närmast oändligt, i synnerhet som Anders Bouvin inte kunde ett ord svenska vid ankomsten. Sex månader tog det innan busschauffören inte längre hörde att han talade bruten svenska, säkert en stor lättnad för den då nioårige Anders Bouvin.

När Affärsvärlden nu, drygt 50 år senare, möter honom på Kungsträdgårdsgatan 2 i Stockholm, som sedan år 1905 är adressen för Handelsbankens huvudkontor, är det svårt att hitta andra geografiska spår än en mild skånska i rösten. Då har Anders Bouvin ändå tillbringat merparten av sitt yrkesliv utanför Sveriges gränser. ”Gränslösheten” gäller dock inte val av arbetsgivare. Han började på Handelsbanken år 1985 efter ekonomistudier i Lund och Frankrike, och blev – efter kontorschefsjobb i New York och rollen som landschef i Danmark och Storbritannien – vd för Handelsbanken för två år sedan.

Anders Bouvins egen förklaring till 33 år med samma arbetsgivare är att han direkt, av en ”ren sinkadus”, hamnade i en organisation som hade samma värderingar som han själv. Och han verkar faktiskt på allvar vara besjälad av banken. Dagen före intervjun har han besökt Handelsbankens kontor i Ljungby, Kronobergs län.

– Ett fantastiskt kontor! Järngrepp på marknaden, otroligt framgångsrikt. Jag var ute och åt lunch med kontorschefen, han morsade på alla, är verkligen en del av lokalsamhället, säger han med en entusiasm som verkar genuin.

Anders Bouvin skulle annars tänkas kunna ha motiv att gå på charmoffensiv. En del av kritiken har handlat om hans ledarskap, som skulle ha fått kommunikationschef Katarina Grönwall att lämna banken efter bara ett halvår. En annan om den brittiska och svenska finansinspektionens kritik mot rutiner för att förebygga och motverka penningtvätt samt kreditgivningen i bankens brittiska verksamhet. Handelsbanken hade 2017 också en större kreditförlust i samband med den brittiska byggjätten Carillions konkurs. Förutom att det väckte frågor om den djupt förankrade bilden av Handelsbanken som försiktig och stabil, spetsades saken till av det faktum att Anders Bouvin var chef för den brittiska verksamheten mellan år 2010 och 2016.

Anders Bouvin säger att ”den här typen av korrespondens mellan myndigheter och banker inte är ovanlig, den pågår ständigt, det är i sig inget anmärkningsvärt”. Det handlar om en kontinuerlig anpassning av rutiner och it-stöd till ständigt nya regleringar, säger han, inte om något identifierat fall av misstänkt penningtvätt. I fallet Carillion finns också en ”minst sagt vilseledande bokföring” som drabbat inte bara Handelsbanken, utan totalt 16 banker som lånat ut pengar till byggföretaget”.

– Vi har en kanonverksamhet i Storbritannien, säger han och radar sedan upp en mängd saker:

Den underliggande intjäningen är uppe i drygt 2,5 miljarder kronor, Handelsbanken har med marginal de nöjdaste kunderna, har fyra år i rad blivit utnämnd till bästa privatbank, rankas som bästa bank för små och medelstora företag, har enligt brittiska konkurrensmyndigheten med marginal bäst service, har ständigt haft lägre kreditförluster än konkurrenterna och har, i sin nya dotterbolagsform, samma rating (AA Stable) som moderbolaget Handelsbanken, snäppet över staten Storbritannien.

– Jag är fullständigt övertygad om att den dagen kommer när vi tjänar mer pengar i Storbritannien än i Sverige. Marknaden är två och en halv gånger hela Norden, världens sjätte största ekonomi. I dag har vi en marknadsandel på 1 procent, det finns inget som säger att vi inte kan ha 5 procent och tjäna fem gånger mer, avslutar han.

Men det finns också en del mer övergripande frågetecken kring Anders Bouvins insats som vd. Ser man till det yttersta måt­tet på hans prestation, totalavkastningen på aktien sedan han tillträdde den 15 augusti 2016, är den lägre än för de övriga svenska storbankerna. Handelsbankens totalavkastning är till den 19 september drygt 10 procent medan motsvarande siffra för Nordea är drygt 20 procent, SEB och Swedbank har under samma period haft en totalavkastning på runt 30 procent.

Anders Bouvin framhåller att Handelsbanken fortsatt har den högsta värderingen bland Europas banker mätt på p/e-tal (vinst 2019), nästa högst i Europa på price-to-book, börsvärdet i förhållande till bokfört värde. Men faktum kvarstår att man tappat i börsvärde i förhållande till konkurrenterna, är det något med Handelsbanken som aktiemarknaden inte begriper?

– Vi har trampat på gasen och kostnaden har stigit lite mer än man är van vid i Handelsbanken. Det var först i andra kvartalet som vi gick ut och förklarade att de underliggande kostnaderna är stabila, vinstmarginalen steg också första halvåret trots en stark tillväxt.

Möjligen har de förklaringarna bidragit till att aktiekursen har vänt uppåt med närmare 10 procent sedan rapporten för andra kvartalet presenterades i mitten på juli, sedan april är kursen upp knappt 16 procent.

Kostnadskontrollen har annars alltid varit ett av Handelsbankens adelsmärken, mycket tack vare den decentraliserade strukturen och kontoren som resultatenheter. Försprånget i k/i-tal mot de andra storbankerna har dock minskat. I dag ligger Handelsbanken fortfarande under Nordea, i nivå med SEB och klart över Swedbank.

Anders Bouvins förklaring till de högre kostnaderna är att Handelsbanken tagit på sig stora investeringar i affärsutveckling och digitalisering samtidigt som det ständigt växande regelverket kostar pengar. Men det låter inte som unika kostnader för Handelsbanken utan något som även övriga storbanker har.

– Dels offrar vi inte vårt kontorsnät, dels har vi till skillnad från många av våra konkurrenter en trovärdig organisk tillväxtstrategi. Det kostar pengar, bara omvandlingen till dotterbolag i Storbritannien kostade 300 miljoner kronor i år, men ger oss på sikt affärsfördelar. Det är inte svårt att boosta nyckeltal kortsiktigt, men vi tänker inte så, säger han.

Han påpekar att de övriga tre storbankerna outsourcat hela eller stora delar av sin administration till låglöneländer, vilket sänkt deras kostnader samtidigt som de lagt ned stora delar av sina kontorsnät.

Handelsbanken har runt 800 kontor, varav cirka 400 i Sverige. Det gör banken närmast unik, inte bara mot konkurrenterna i Sverige utan även på de andra hemmamarknaderna (Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Nederländerna). Några planer på att följa i konkurrenternas spår och skrota strategin med lokala kontor finns alltså inte. Tvärtom ökar behovet av en personlig bankkontakt, säger Anders Bouvin.

– Antalet rådgivningsmöten har ökat med 60 procent senaste året, människor vill inte hamna i en telefonväxel eller bara vara hänvisade till robotrådgivning. Det här blir en allt starkare komparativ fördel för oss.

Däremot ökas takten i de digitala investeringarna för att minska administrationen i kontorsnätet. Handelsbanken har redan lägre k/i-tal i Sverige jämfört med de tre andra storbankerna, säger Bouvin, och räknar nu med ytterligare kostnadsbesparingar.

– Man kan säga att vi med detta initiativ hoppar över steget att flytta ut back office till länder med lägre kostnader och i stället digitaliserar våra processer och administrativa rutiner direkt på kontoren.

Effekten av detta ska kvantifieras i samband med delårsrapporten för tredje kvartalet. Anders Bouvin har dock redan deklarerat att det inte blir några uppsägningar. Något märkligt kan man tycka, varför låsa sig vid att ingen ska sägas upp i en så osäker omvärld? I synnerhet som Bouvin själv sagt att bara administrationen av bolånen kostar banken en halv miljard årligen, vilket lågt räknat motsvarar drygt 500 tjänster.

Anders Bouvin svarar att banken har en lång tradition av att klara effektiviseringar utan uppsägningar, det är en del av bankens modell.

– Vi har väldigt bra fart på affärerna, för första gången på länge växer vi även i Sverige. Dessutom ökar behovet av rådgivning, de här medarbetarna kommer behövas på andra områden.

Anders Bouvin är påfallande optimistisk om det mesta. Det gäller också de mer svårbedömda och elakartade riskerna, som en krasch på svenska bostadsmarknaden, där banken har en marknadsandel runt 25 procent, eller en ny mer omfattande finanskris. Risken för en ny ”Lehman Brothers” är ganska liten. Det finns i dag inga sådana tecken, säger han. Allt kan naturligtvis hända, men bankerna är även globalt sett starkare i dag.

– Skulle det trots allt hända så känns det bra att Handelsbanken är den bank i världen med högst kreditrating. Likviditetsmässigt skulle vi klara oss i över två år även i en total finansiell härdsmälta.

Banken klarar också en ganska extrem nedgång på den svenska bostadsmarknaden. All långivning sker utifrån att kunden ska klara en stressad ekonomisk situation. Anders Bouvin känner sig ”oerhört trygg” med bankens exponering mot bostadsmarknaden. Det finns heller inget som tyder på en krasch på bostadsmarknaden, menar han. Räntorna kan stiga lite men förblir låga, hushållens sparkvot är hög och fundamentalt är det brist på bostäder.

– Vår bedömning i banken är att vi får bostadspriser som ligger stilla resten av året för att sedan gå upp lite grann nästa år.

Norra stå på Malmö stadionAnders Bouvin om…

Namn: Anders Bouvin.

Ålder: 60, född 1958 i Harare, Zimbabwe.

Karriär: Filosofie kandidat i ekonomi och nationalekonomi vid Lunds universitet. Studier vid universiteten i Reims och Montpellier i Frankrike. Anställd i Handelsbanken 1985, kontorschef New York, chef för Handelsbanken i Danmark, chef över Handelsbankens i Storbritannien 2010, koncernchef 2016.

Intressen: Matlagning, friluftsliv, fiske. Och fotboll, Malmö FF. Stod hela 70-talet på norra stå på Malmö stadion. Är också Queens Park Rangers-supporter.

… hur banken påverkas av en svagare konjunktur: ”Det här är en ganska konjunkturkänslig bransch, där alla påverkas. Ju större man är på en marknad, desto högre påverkan. Samtidigt tar vi marknadsandelar, det kan vi också göra i en sämre konjunktur. På våra tillväxtmarknader, Nederländerna och Storbritannien, är vi mycket mindre makroberoende.”

… chansen att klara bankens finansiella mål 47:e året i rad: ”Säker kan man aldrig vara, men det såg ganska bra ut efter första halvåret och vi har väldigt bra fart i affärerna.” (Målet är bättre lönsamhet än genomsnittet för jämförbara banker på hemmamarknaderna, mätt som räntabilitet på eget kapital.)

… effekterna av Brexit på den brittiska verksamheten: ”Om något så marginellt positivt. Genom Brexit förlorar bankerna passporting rules, det blir därmed lite svårare för andra att ta sig in på den brittiska marknaden. Bolagiseringen gör att vi omfattas av den brittiska insättargarantin, vilket tillsammans med att vara ett engelskt aktiebolag ”plc” i stället för svensk filial kan vara en liten fördel.”