”Vi kravlar oss över nollan”

Inne på Andra AP-fondens kontor vid köpcentret Nordstan i centrala Göteborg förvaltas drygt 360 miljarder kronor. Cirka 80% av portföljen hanteras av fondens 70 medarbetare som vanligtvis sitter här. Nu är det coronakris och många arbetar hemifrån. Krisen har slagit hårt mot Andra AP-fonden som år 2019 hade sin bästa avkastning någonsin, upp med nästan 16%.

Så blir det knappast för 2020.

”Men jag tror vi kravlar oss över nollan resultatmässigt”, säger Eva Halvarsson.

Under hennes 15 år på VD-stolen har Sverige hamnat i ett läge då allt fler pensionärer ska få ut sin statliga pension. AP-fonderna får en allt större plats i systemet eftersom pensionsavgifterna, som landets löntagare betalar in via arbetsgivaravgifterna, inte räcker till. Då måste buffertfonderna, AP-fonderna, träda in för att bidra till pensionerna.

AP-fonderna måste bidra mer

Utvecklingen är sådan att AP-fonderna bidrar allt mer. Avgiftsinbetalningarna har varit mindre än pensionsutbetalningarna sedan 2009 vilket är förutsett och ”planerat” för och de senaste 20 åren har AP-fondernas omfattning vuxit från cirka 10 till 15 % av den totala pensionsskulden.

”Ur det perspektivet har vi blivit viktigare i den totala balansräkningen. Ur ett AP-fondperspektiv är det bra att fonderna har kunnat växa mer än förväntat. Utmaningarna framåt är att fortsätta leverera den avkastning som systemet behöver”, säger Eva Halvarsson.

Förutom att pengarna i pensionssystemet ska räcka till fler ska de också räcka längre. När man införde (det nu reviderade) ATP-systemet år 1960 var den genomsnittliga livslängden för män 71 år och för kvinnor 74 år. Samtidigt var pensionsåldern runt 65 år. Nu har livslängden höjts med ungefär tio år för båda könen, medan pensionsgränsen (för vissa) har höjts med fem år.

”Förr gick pensionssystemet med vinst, vilket kan låta krasst. Men det är rätt rimligt att en stat förändrar villkoren för hur länge man ska finansiera sina medborgare. Förslaget att man ska arbeta längre är ett sätt att värna pensionssystemet. Det är ett rätt naturligt beslut som riksdagen har fattat”.

Redan före coronakrisen sade man att vi kommer att se fallande pensioner. Det svenska pensionssystemet är kon­struerat så att de viktigaste para­metrarna är antalet sysselsatta samt hur länge vi lever. Vad tror du om framtidens pensioner?

”Utifrån ett AP-fond-perspektiv ser jag ingen förändring komma, snarare att pensionssystemet stärks. Men AP-fonderna tillhör också det allmänna pensionssystemet. Sedan finns en annan pensionsdel som ligger utanför, som är till för dem som inte har någon allmänpension”.

Den stora utrensningen

Den 10 december i fjol aviserade Andra AP-fonden att de ställer om portföljen i linje med Parisavtalet, eller mer korrekt: Paris-Aligned Benchmark (PAB). Det innebär att Andra AP-fonden inte investerar i företag vars omsättning till mer än 1% kommer från kol, mer än 10% från olja och mer än 50% från gas. I princip exkluderas därmed hela energisektorn.

Dessutom investerar de inte i kraftbolag som får mer än 50% av sina intäkter från förbränning av fossilt bränsle. Totalt handlar det om ungefär 250 företag som inte kommer att ingå i fondens portfölj.

Ni har bestämt att hela portföljen ska vara anpassad efter Parisavtalet. I den processen har ni hittills gjort omställningen i utländska innehav. Hur omfattande var det arbetet?

”Det avser halva vår portfölj, nästan 200 miljarder kronor. Eftersom vi förvaltar mycket internt har vi tidigare rullat ut egenkonstruerade index som varit väldigt omfattande, men aldrig så här mycket på ett bräde”.

Er portfölj är på 360 miljarder. När ska resterande 160 miljarder anpassas?

”Vi har som ambition att på sikt anpassa även andra delar av portföljen till PAB, till exempel ska våra svenska aktier ses över nästa år (vid halvårsskiftet var cirka 33 miljarder kronor i svenska aktier) men nu började med våra internt förvaltade globala aktier och företagsobligationer”.

Vad har varit svårast i omläggningen?

”Det finns ett ganska tydligt regelverk om hur det ska se ut. Och vad som inte får ingå i portföljen. Så vitt vi vet är detta unikt eftersom det omfattar både innehaven i obligationer och aktier. Det svåraste har varit att implementera det praktiskt i våra ränte- och kreditportföljer. Men vi är en av få investerare som har en kvantitativ förvaltning av krediter. Det innebär att vi har den kunskap och infrastruktur som krävs för att göra en sådan här sak”.

Ni har nu sålt innehav, från aktier till före­tagsobligationer för 8 miljarder kronor, men ni offentliggör inte vilka innehav det rör sig om. Varför inte?

”Den enda gången vi går ut offentligt är när det är bryter mot någon konvention. Vi har faktiskt diskuterat om vi ska offentliggöra vad vi har lämnat den här gången. Det skulle kanske inspirera andra, samtidigt är vi emot ”name and shame” eftersom man kan ha olika motiv till sina investeringar”.

Hur påverkar klimatanpassningen framtida avkastning? Kan ni tvingas välja bort placeringar som skulle gett högre avkastning och i förlängningen bättre pensioner?

”Vi ställer om portföljen i linje med Paris- Aligned Benchmark, utan att göra avkall på avkastnings- och riskegenskaper”.

Snart börjar EU:s omdiskuterade taxonomi att gälla. Investerare ska rapportera i enlighet med taxonomin från januari 2022. Hur ska ni förhålla er till den när ni bestämt er för att förvalta i linje med Parisavtalet?

”Vi får se vad man kommer fram till. Men vårt uppdrag från regeringen är föredömlig förvaltning, och det finns många sätt att bedriva en föredömlig förvaltning på. Det är också FN:s klimatpanel som har tagit fram Parisavtalet. Vi hade redan tidigare avinvesterat exempelvis alla kolbolag. Det går ju att se ganska snabbt vilka bolag som inte går att ställa om. Vi kommer att vara kvar i koldioxidintensiva bolag för att se till att man ställer om. Där är vi med de bästa aktörerna, vilket kan driva på andra, sämre utvecklade bolag till att försöka ställa om. Jag tycker inte man ska sälja av det som är besvärligt, men vi säljer av det som vi tycker är hopplöst”.

Mer alternativa investeringar

Vad gäller era onoterade innehav så är det långa ledtider, men hur går den delen?

”Där investerar vi i riskkapitalfonder, fastigheter, skog och jordbruk. Där finns också en allokering till hållbar infrastruktur med solpaneler och vindkraft. Numera har vi också en portfölj med alternativa riskpremier, med katastrofobligationer till exempel. Våra alternativa investeringar har gått bättre än vanligt aktieindex”.

Ni har också haft två år med nya placeringsregler vilket ökade möjligheter­na att placera i illikvida tillgångar. Vilka konsekvenser fick det för er?

”Det som har varit viktigast för oss är att vi har kunnat investera mer i onoterade tillgångsslag. Det ger risk och avkastning som passar en långsiktig investerare som oss. Inom onoterade tillgångar ser vi många investeringsmöjligheter som bidrar positivt till flera hållbarhetsfrågor, exempelvis klimat. Under 2019 har vi också utvecklat vår modell för att ta fram den strategiska portföljen (ALM-modell) för att inkludera klimatrisker i de framåtsyftande antagandena”.

En förändring som oftast lyfts fram externt är ”före­dömlig förvaltning”?

”Den lag­stiftningen spelade inte så stor roll för oss då vi alltid haft som ambition att ligga i framkant med vår förvaltning. Däremot innebar ”föredömlig förvaltning” att vi också skulle se till det underliggande syftet med de konvent­ioner som nationen Sverige står bakom. Och då avinvesterade vi i kärnvapen- och tobaksbolag.”

Varför går ni inte in och äger bolag mer direkt? När man exempelvis ska rulla ut 5G-nät över hela Sverige, varför är ni inte aktivt med i den typen av satsningar?

”Vi äger direkt i mängder av bolag och har även den typen av investeringar. Dels äger vi exempelvis Vasakronan med ett fåtal andra ägare. Vi har också ett europeiskt fastighetsbolag, ett amerikanskt fastighetsbolag, ett amerikanskt jordbruksbolag och inom ramen för den amerikanska jordbruksstrukturen äger vi också tillgångar i Brasilien i en fastighetsstruktur. Och skogs- och jordbrukstillgångartillgångar i Australien”.

Är de onoterade placeringarna något ni planerar att öka framöver?

”Ja, den typen av ägarskap passar oss. Fast den ideala konstellationen är att äga verksamheter med någon som liknar oss, som har liknande värdering, kultur och sedan adderar vi en operating partner, någon som kan frågorna. Om vi tar vårt amerikanska fastighetsbolag US Office Holdings så äger vi det med Singapores pensionsfond och en sydkoreansk pensionsfond och där har vi en operativ partner — ett amerikanskt fastighetsbolag, som kan marknaden medan vi bistår med pengar och finns i styrelsen. Det är en attraktiv konstellation och vi kan få ner avgifterna på det sättet. Men det kryllar inte av sådana möjligheter. För oss är det viktigt att alla delar faller på plats: att det är en intressant investering samt att det är intressanta partners att samarbeta med”.

Det är väl en global trend för pensionsbolag att göra så kallade alternativa investeringar. Hur gör ni för att hitta de bästa projekten?

”Vi är ute i världen, inte just nu förstås. Men vi har ett fantastiskt nätverk, fram­förallt de som jobbar med alternativa investeringar. Anders Strömblad som är chef där har varit på fonden i snart 20 år. Han och hans kollegor är väl bekanta i viktiga nätverk. Men när det gäller de mest framgångsrika riskkapitalfonderna så räcker det inte med att vi vill investera hos dem, vi måste få en möjlighet till det också. Många av de fonderna är stängda. Och det kan ta tio år eller mer att komma in i ett sådant investeringssammanhang”.

Insynen är något som har kritiserats här?

”För oss som Limited Partner tycker vi att insynen är god men vi jobbar med är att de ska bli mer transparenta rent generellt. Det finns en organisation, ILPA (The Institutional Limited Partners Association) där har vi i två omgångar haft en styrelseplats och bland annat drivit frågan att riskkapitalbranschen ska bli mer transparent”.

Riskkapitalbranschen är knappast nerlusad med kvinnor, hur väl rimmar det med Andra AP-fondens mångfaldsfokus?

”Det är en obegriplig sak i den branschen. Mångfald är ett av AP2:s fokusområden, och där kommer vi fortsätta att gneta på, inte av politiska skäl utan för att vi tror att de mest framgångsrika organisationerna byggs utifrån en mångfald av såväl kön som bakgrund och kompetens. Den frågan är med i alla våra due diligens-processer. Vad gäller riskkapitalbranschen tror jag att droppen kommer att urholka stenen”.

Följer egna index

Ni presenterade en svag rapport för första halv­året 2020. Det var inte vilket halvår som helst, men varför blev det så dåligt?

”Vi ska komma ihåg att första halvåret var ett extremt turbulent. Om man exempelvis ser på det amerikanska börs­indexet S&P 500 så var värdeutvecklingen koncentrerad till ett fåtal bolag. Och vi konstruerar våra egna index för vi har kommit fram till att det, över tid, inte är klokt att investera pensionärernas pengar så koncentrerat. Vi försöker diversifiera riskerna mer, investera i fler bolag som är lite mindre. Det är klart att vi har vänt på alla stenar efter fjolåret och tänkt: Är vi fel på bollen? Men vi tycker inte det!”.

År 2020 kravlar ni er över nollan, säger du, men över tid är ert avkastningsmål 4,5%.

”Ja, och den långsiktiga avkastningen mäter vi inte på enskilda år. Och över tid har vi leve­rerat över våra mål”.

Blir inte det allt viktigare eftersom ni får en större roll i pensionssystemet?

”Jag tycker att uppdraget varit lika viktigt hela tiden. Vi ska skapa en bra riskjusterad avkastning, vi får inte gynna en generation framför en annan”.

Generellt är räntor annars det tillgångsslag som varit och fortfarande är störst i portföljen?

”Ja. Vi skulle tidigare ha minst 30% i räntor. Skälet till det, när man konstruerade systemet, var att man ville vara säker på att vi skulle ha likvida och inte så riskfyllda tillgångar. Nu är regelverket så att vi måste ha minst 20% i räntor. Vi har ytterligare 10% att spela med här, vilket är väldigt bra”.

Under 2019 avkastade de kinesiska aktierna mest, över 50%. Hur går era kinesiska investeringar ihop med målsättningen att investera i det som främjar mänskliga rättigheter? Det rör en rad frågor i Kina, men  exempelvis hur den kinesiska staten behandlar sin muslimska minoritet, uigurer?

”Mänskliga rättigheter är ett av våra fokusområden inom hållbarhet och vi arbetar intensivt med att integrera mänskliga rättighetsfrågorna i våra processer. För oss är det viktigt när vi väljer förvaltare i Kina att de arbetar med att hantera mänskliga rättighetsfrågor. Vi försöker ha en aktiv dialog med både förvaltare och bolag kring de här frågorna. Om man tycker att miljöfrågor är svåra är mänskliga rättigheter knappast enklare. Vi måste också titta på vårt uppdrag: om det kommer ha en negativ finansiell påverkan för våra framtida pensioner. Att välja bort kinesiska innehav skulle ha för stor effekt. Vi har en strategi för hur vi ska arbeta med våra kinesiska tillgångar, och vara med och påverka. Vi för exempelvis dialog med ambassaden i Peking”.

Förutom 2% i kinesiska aktier har ni kinesiska tillgångar i riskkapitalportföljen, och statsobligationer.

”Ja, men det är inte bara så att vi investerar och lutar oss tillbaka utan vi försöker också påverka”.

Du har varit VD för Andra AP-fonden länge. Vad har du framförallt lärt dig?

”Det är både viktigt för oss att förstå vilken förväntansbild som finns. Det är viktigt för oss att ha allmän­hetens förtroende. Många tycker att vi ska investera i det ena och avinvestera i det andra. Där är det viktigt att vi kan förklara vad vi gör, att det finns en gedigen process och ett tydligt ramverk. Det är inte så att jag kommer till jobbet och känner efter lite i magen vad vi ska investera i idag”.

Du sitter själv med i en rad styrelser, exempelvis Vasakronan. Är du personligen med och påverkar andra styrelser och arbetar med ägarfrågor?

”Ja, men nu är det längesedan jag satt i en valberedning för AP-fonderna. Men med mina tio år från näringsdepartementet och ett antal år som chef från den statliga bolagsstyrningen så är jag med i diskussionerna”.

Utifrån ett ägarperspektiv, anser du att styrelsers ansvar står mer i fokus nu?

”Ja. Och det är väl också en samhälls­trend? På mina första styrelseuppdrag kunde det sitta folk som inte orkade sprätta upp kuvert men det har ändrats och professionaliserats nu. Som ägare har vi ett ansvar att utse så kompetenta styrelser som möjligt. Jag har lett valberedningar för längesedan i Telia och Nordea och det har varit en positiv utveckling inom många områden sedan dess. Man tar exempelvis alltid extern hjälp numera, gör en analys av kompetensbehovet och försöker säkra att man har den bästa bemanningen. I det sammanhanget har vi vårt Kvinnoindex som vi sammanställer varje år. Där ser vi att det händer saker. Jag har svårt att tro att det bästa laget är fem manliga före detta direktörer som gick på Handels ihop”.

Hur ser er förvaltning ut om fem år?

”Då har vi utvecklat hållbarhet i hela portföljen. Vi kommer att fortsätta vara i framkant vad gäller det. Frågan är om vi om fem år ens pratar om att implementera hållbarhet. Vi har ingen separat hållbarhetsavdelning, utan betraktar det som en del av kärnverksamheten”.

Och vad gäller framtidens investeringar?

”Jag tror att vi kommer göra fler direktinvesteringar i såväl notera­de som onoterade tillgångar som har påverkan på klimat. Det talas ofta om impact, det är ett ganska svårt begrepp, alla investeringar har någon typ av påverkan. Men jag tror att allt eftersom mättal förändras och förbättras i kapitalförvaltningsbranschen så kommer man att kunna mäta påverkan på samhället på annat sätt. När det utvecklas mer kommer vi att se många fler investeringar som exempelvis hållbar infrastruktur. Det finns fantastiska möjligheter där ute. Det handlar om att identifiera riskerna men också om att investera i möjligheterna”.