Vem ska fylla Tomrummet?

En epok var över förra onsdagen när Tom Hedelius tackades av med tal och blommor vid Industrivärdens stämma på Grand Hôtel i Stockholm. Industrivärdens starke ordförande, som har styrt och ställt så mycket i investmentbolaget, avgick efter 43 år i den sfär där Industrivärden och Handelsbanken utgör navet.

– Det känns ovant, sade han efter stämman.

Frågan på mångas läppar är vad som händer när maktkartan nu ritas om. Sfären består – förutom av Industrivärden och Handelsbanken – främst av SCA, Skanska, Sandvik, SSAB och Volvo, samt ett stort innehav i Ericsson där makten delas med Wallenbergklanens Investor.

Även om ägarsituationen i investmentbolaget är någorlunda intakt – med Tom Hedelius, SCA:s ordförande Sverker Martin-Löf och Handelsbankens ordförande Hans Larsson som företrädare för stora ägare – så har Tom Hedelius ingen makt längre, eftersom det är Industrivärdens styrelse som är maktens kärna i sfären.

– När man inte är med i styrelsen är den enda påverkan man kan ha att vara med i valberedningen. Någon annan kanal finns inte. Den ägare som inte sitter i styrelsen, även om den har 10 procent, har inte särskilt mycket kontakt med bolaget, säger en tung person inom sfären.

Nästan 10 procent av rösterna är vad Tom Hedelius har inflytande över genom att han fortfarande är ordförande i tre stiftelser som är ägare i Industrivärden.

Tom Hedelius började på Handelsbanken 1967 och jobbade sig upp till vd-posten som han innehade i 13 år innan han blev ordförande i tio år. Därefter var han ordförande i Industrivärden i åtta år. Han satt också i sfärbolagens styrelser. Tom Hedelius hade en unik position. Han var nämligen bryggan mellan banken och därmed pengarna, å ena sidan, och Industrivärdens stall av bolag å andra sidan.

Dessutom var Tom Hedelius större än sin roll som Industrivärdens ordförande, till exempel valdes han in i Volvos styrelse innan Industrivärden blev ägare i bolaget.

Även om Sverker Martin-Löf i sitt tacktal till Tom Hedelius på stämman i Grand Hôtels vinterträdgård öppnade för att Industrivärden skulle ha fortsatt god kontakt med Tom Hedelius, eller Tom som han sade, och lyssna på hans synpunkter i finansiella och industriella frågor, är det ändå Martin-Löf som är herre på täppan som ny ordförande.

Martin-Löf har länge uppfattats som nummer två i sfären, efter Hedelius, men nu är det slut med det. På ägarsidan har Sverker Martin-Löf inflytande över drygt 16 procent av rösterna. Martin-Löf sitter i styrelsen för sex av sfärens åtta kärninnehav, Industrivärden, SCA, Handelsbanken, Skanska, SSAB och Ericsson. I fyra av bolagen är han ordförande.

Men till skillnad från Tom Hedelius kommer Sverker Martin-Löf från industribenet, närmare bestämt från skogsbolaget SCA där han varit vd. Han har ingen djupare förankring i banken, även om han sitter i dess styrelse sedan år 2002.

Den tredje personen i ägartrion, Hans Larsson, sitter på nästan en fjärdedel av rösterna i investmentbolaget genom att han är ordförande i Handelsbanksstiftelser som är ägare i Industrivärden.

Larsson är en av få outsiders i sfären. Visserligen har han suttit i Handelsbankens styrelse i tjugo år, men han har inte arbetat operativt i sfären. I stället har han varit vd för Swedish Match, Esselte och Nordstjernan, i nämnd ordning.

Hans Larsson blev hastigt och oväntat bankens ordförande då Lars O Grönstedt efter interna stridigheter plötsligt lämnade strax före stämman 2008. Tom Hedelius och de andra tungviktarna i sfären sägs då ha valt mellan Larsson, Sverker Martin-Löf, Fredrik Lundberg och Anders Nyrén.

Valet sägs ha fallit på Larsson eftersom han var den minst kontroversiella personen. Han uppfattades som oberoende av olika fraktioner och lojaliteter i banken och Industrivärden och dessutom som ointresserad av maktspel. Kort och gott en man som koncentrerar sig på att arbeta för de bolag i vars styrelser han sitter.

Och medan björkknopparna öppnade sig i vårsolen utanför Grand Hôtel i förra veckan blev Hans Larsson invald även i Industrivärdens styrelse. Det är ett erkännande som heter duga.

Därmed sitter både Larsson och Martin-Löf i såväl bankens som Industrivärdens styrelser. Det kan ses som en markering: Nu är det Martin-Löf från industrisidan och Larsson från banksidan som styr.

Samtidigt sitter de båda, tillsammans med Tom Hedelius och diverse småstiftelser, på drygt 50 procent av bolagets röster.

– Det är ingen tillfällighet med ett ägande över 50 procent, säger en annan tung person inom sfären.

Nej, för det kanske kan behövas. Med en ordförande i Industrivärden, Martin-Löf, som inte är lika dominant och bankkunnig som Tom Hedelius, och en ordförande i banken, Larsson, som påstås vara tämligen ointresserad av maktpussel, så öppnar det för att andra tar sig ton.

***

Rookien

Miljardären Fredrik Lundberg kan se nog så alldaglig ut, men han sägs hysa stora planer. Han ärvde ett fastighetsbolag efter sin far Lars Erik men har skapat ett maktbolag genom att bygga upp en investmentbolagsdel.

Under 2000-talet har han sakta men säkert nästlat sig in i Industrivärdensfären, dels via sitt noterade bolag Lundbergs, dels privat tillsammans med sina döttrar. Rookien kontrollerar numera nästan 19 procent av rösterna i Industrivärden.

Fredrik Lundberg sitter i tre av sfärens styrelser, dels i det genom korsägande hopflätade navet Industrivärden och Handelsbanken, dels i Sandvik. Han har blivit en tungviktare som redan nu har mycket att säga till om.

Sfärens företrädare hävdar – i alla fall utåt – att de kommer bra överens med Lundberg och inte ser honom som ett hot.

– Lundberg kan inte ensam sköta alla dessa bolag. Man måste ha ett väldigt förtroende hos de olika bolagsledningarna för att klara det. Det är en övermäktig uppgift, säger en annan tung person.

Men Fredrik Lundberg har tagit in sina döttrar Louise Lindh och Katarina Martinson i flera styrelser i sina egen sfär.

Louise Lindh är med i Lundbergs, Holmen och fastighetsbolaget Hufvudstaden, medan Katarina Martinson är ledamot i Lundbergs, verkstadsbolaget Cardo, som bland annat gör industriportar, och Lorentzen & Wettre, som tillverkar utrustning för pappersindustrin.

Lindh och Martinson är endast 30 respektive 28 år gamla och har mycket att lära, men med tiden lär de stärka familjens möjligheter till kontroll.

Tom Hedelius satt tidigare i styrelsen för Lundbergs, men avgick vid stämman i april. Nu finns ingen representant för Industrivärden kvar i Lundbergs, medan Fredrik Lundberg fortfarande är ledamot i Industrivärdens styrelse.

Med Tom Hedelius på sidolinjen får Fredrik Lundberg chansen att höja rösten.

Lundberg är lågt belånad och har därför gott om svängrum att agera. Dessutom har han en hel del pengar över sedan han i februari plötsligt sålde alla aktier i byggbolaget NCC.

De 1,2 miljarder han fick in på försäljningen har han till en del köpt fler aktier i Sandvik för, men han har mycket pengar kvar att investera. På aktiemarknaden spekuleras det i att han vill lägga vantarna på de drygt 12 miljoner aktier, motsvarande 4,3 procent av rösterna, som Maths O Sundqvist tidigare ägde och som numera tillhör Carnegie (som dock inte är en långsiktig ägare).

Om korsägandet i sfären i framtiden skulle börja upplösas skulle Fredrik Lundberg kunna ta makten i bolaget. I så fall kan en omstöpning av Lundbergs investmentbolagsdel och Industrivärden ligga i korten.

– Vad ska han med två investmentbolag till? säger Niclas Höglund, analytiker på Swedbank.

Än så länge syns dock inga tecken på att korsägandet skulle förändras. Sfären står stadigt. Men är det något Fredrik Lundberg har visat så är det att han är långsiktig. Han kan ruva på sin plan och vänta på rätt tillfälle i många år.

***

Hålen

Den vithårige, glasögonprydde Sverker Martin-Löf har mycket tankemöda framför sig när han ska fylla de hål som bildas i sfären. Flera styrelseledamöter närmar sig 70-årsstrecket, då det är kutym att lämna.

I år fyller Göran Ennerfelt, Sören Gyll, Georg Ehrnrooth och Marianne Nivert alla 70.

Nästa år når Lennart Nilsson den åldern.

70 år om två år blir: Hans Larsson, Rolf Börjesson, Boel Flodgren, Egil Myklebust, Matti Sundberg, Peter Bijur och Louis Schweitzer.

70 år om tre år blir: Sverker Martin-Löf och Anders G Carlberg.

Dessutom blir Ericssons ordförande Michael Treschow 70 om tre år, men i det bolaget är som nämnts Wallenbergsfären med och styr.

Sfären är alltså i behov av nya förmågor, särskilt då kärntruppen är en liten grupp män som ständigt träffas i olika styrelsekonstellationer.

Sfärens två tungviktare, Sverker Martin-Löf och Hans Larsson, har alltså bara tre respektive två år till 70-strecket.

Men det finns tecken på att 70-årsgränsen håller på att luckras upp, till exempel fyller Tom Hedelius 71 i år och satt alltså “på övertid” .

Eftersom många människor numera är friska högt upp i åren och det talas om höjd pensionsålder rent generellt i samhället, inte minst för att de som arbetar ska orka försörja pensionärerna, öppnar en tung person inom sfären för ett borttagande av 70-regeln.

– Det är inte så att man har en linjal och prickar bort alla som fyllt 70. Många resonerar om varför man skulle hålla hårt på den gränsen. Det finns inte en gyllene uppsjö av kompetenta styrelseledamöter.

Faktum kvarstår. Även om regeln ändras kan ingen sitta hur länge som helst efter 70-årsdagen.

***

Stjärnskotten

Ett maktvakuum består aldrig länge och det som nu uppstår efter Tom Hedelius kan snabbt utnyttjas av yngre talanger.

Industrivärdens vd Anders Nyrén kan få friare händer när den gamle försvinner. Han jobbade länge i skuggan av Hedelius men sägs ha tagit sig upp i makthierarkin på senare år och har nu en stark ställning. Många påstås gilla honom, bland dem Fredrik Lundberg, och anse att han gjort ett bra jobb. Men inte alla. Han kan uppfattas som arrogant eftersom han är väldigt intelligent och snabb i huvudet, enligt en källa.

Som vd för Industrivärden sitter han i styrelsen för alla sfärens kärninnehav utom Skanska – lite lustigt då han har varit ekonomi- och finansdirektör just där. Men kanske känner han att han redan har koll på Skanska.

Industrivärden drev nyligen igenom att Anders Nyrén skulle bli ordförande för Sandvik nu i vår, trots att andra ägare var emot eftersom Nyrén inte har industribakgrund, enligt Svenska Dagbladet.

Anders Nyrén är ett bevis på att sfären ibland plockar upp en person från lagret under vd ute i sfärbolagen. Annars är det ofta vd:arna som får kliva upp ett steg.

Just nu sägs en av de mest populära vara en vd, nämligen stålbolaget SSAB:s chef Olof Faxander. Han pekas av flera ut som en kommande tungviktare. Det är också värt att notera att han, som blir 40 i år, i fjol blev invald i den tyngsta sfärstyrelsen, Industrivärden, som utökades med en person för att göra plats för honom.

Stockholmaren Faxander sägs vara en man som vill fram i livet. Han grundade bra med dubbla examina, han blev både ingenjör och ekonom, och gjorde raketkarriär inom stålindustrin. En månad före sin 36-årsdag blev han chef för SSAB och känd som börsens A-listas yngsta vd.

Men han har inte samma lojalitet och plikttrogenhet mot ett företag som till exempel Tom Hedelius. Hedelius lär ha funnit det obegripligt – men skönt – att Handelsbankens tidigare ordförande Arne Mårtensson lämnade alla sina fina styrelseuppdrag inom sfären för att segla jorden runt.

När Svenska Dagbladet år 2006 frågade Faxander vad han skulle göra om han inte var ekonom, ingenjör och bolagschef, sa han:

– Jag hade kanske varit seglare. Jag har alltid gillat havet, spenderar mycket tid där och gjorde lumpen i flottan. När jag ser Arne Mårtensson som sticker i väg och seglar några år… Den dag barnen flyttar ut, då är det helt klart något jag skulle kunna göra.

Ett smart uttalande för att tvätta bort tråkstämpeln från SSAB och locka unga talanger, fast kanske inte strategiskt för den som vill ta sig upp i sfären.

En annan person som den inre kretsen uppskattar är Jan Johansson, vd för skogsbolaget SCA. Den pratsamma, pojkaktiga Timråsonen charmar många. Johansson är en karismatisk estradör och skicklig marknadsförare. Hans norrländska machoimage med snus, fortkörning och raggarbilar – han hade i alla fall tidigare två Mustanger – har inte legat honom i fatet.

Däremot säger hans belackare att han inte kan räkna. Han är jurist i botten, inte ekonom. Han mäter ibland i bilar och kan säga: Har du tänkt på att man kan få 100 Jaguarer för det beloppet?

Jan Johansson fick i fjol förtroendet att gå in i Handelsbankens styrelse.

Handelsbankens vd Pär Boman är en annan påläggskalv. Tungviktarna är mycket nöjda med hur han sköter banken, den enda storbank som inte har tvingats till nyemission i finanskrisen. Pär Boman har den försiktighet och långsiktighet som är en dygd i sfären. Han har också vågat gå emot trender, som snabb lånetillväxt och expansion österut, en väg som de andra bankerna gått.

Men Pär Boman gillar verkligen bank och är gärna nere på skruv- och mutter-nivå. Han sägs inte vara särskilt lockad av ett liv i styrelserummen. Ändå tar han nu i vår klivet in i SCA.

Till skillnad från Boman sägs en annan stjärna, Volvos chef Leif Johansson, vara redo att lämna vd-posten. Han fyller 60 nästa år och påstås förbereda en flytt till lantstället. Han lär vilja lämna vd-posten i Volvo och ta över ordförandeklubban där. Då får han även tid för andra uppdrag. Just nu sitter han i SCA:s styrelse (förutom i Volvos).

Att Johansson skattas högt märktes när han kom ihop sig med Volvos tidigare ordförande Finn Johnsson. Finn Johnsson satt, och sitter, i Industrivärdens och Skanskas styrelser, så han var väl förankrad i sfären även om han själv såg sig som sfäroberoende. Men när sfären skulle välja mellan Johnsson och Johansson så valde den, tillsammans med Renault som också är storägare i Volvo, den senare. I början av år 2010 lämnade Finn Johnsson hastigt Volvos styrelse.

Sandvikchefen Lars Petterssons popularitetskurva ligger gissningsvis inte på toppen just nu, efter att han länge höll fast vid sin tes om att världen var inne i en superkonjunktur. Sandvik tog mycket stryk i raset.

Å andra sidan är Lars Pettersson en långvägare inom Sandvik som har jobbat i bolaget i 32 år och lett det i åtta år. Och Sandvik var fram tills nyligen en välskött vinstmaskin.

Lars Pettersson sitter, förutom i Sandviks styrelse, sedan år 2006 även i Skanskas.

Alla vd:ar i sfären som nämnts ovan har alltså fått ta plats i var sin sfärstyrelse utanför det bolag där de jobbar. Här prövas de. Håller de måttet som styrelseledamöter?

Två av sfärens vd:ar sitter ännu inte i någon extra styrelse, Johan Karlström på Skanska och Hans Vestberg på Ericsson, som delvis tillhör sfären. De båda är rätt nya på sina poster, Johan Karlström tillträdde våren 2008 och Vestberg 1 januari i år.

Om Johan Karlström sköter sina kort rätt, och är intresserad, kan han kanske få styrelseplatser även utanför Skanska.

Men även andra personer utanför vd- och styrelsekretsen kan komma i fråga. När så många personer ska bytas ut skapar det turbulens. Det ger möjligheter för dem som är framåt och äregiriga.

En utomstående som redan har kommit in är styrelseproffset Lars Westerberg, som varit vd för krockkuddeföretaget Autoliv och numera är dess styrelseordförande. Sedan tidigare satt han i Volvos och SSAB:s styrelser, och i vår tog han ytterligare en plats i sfären genom att väljas in i Sandviks styrelse. Han blir 62 i år och bör kunna ha en hel del kvar att ge.

En annan extern förmåga är norskan Hanne de Mora, som i april tog plats i Volvos styrelse och våren 2006 i Sandviks styrelse. Hon är den enda kvinnan som sitter i två sfärstyrelser – en sfär som för övrigt är väldigt mansdominerad.

Hanne de Mora har jobbat för Procter & Gamble i Mellanöstern och Skandinavien och för McKinsey i Skandinavien och Schweiz. Numera driver hon sitt eget globala rekryteringsbolag från Schweiz.

Men ingen Affärsvärlden talat med pekar ut henne som någon framtida tungviktare in om sfären.

***

Topposterna

För sfärens inre krets gäller det inte bara att fylla hålen i sfärstyrelserna i största allmänhet. Det gäller framför allt att få till permanenta lösningar för sfärens centrum Industrivärden och Handelsbanken.

Det är redan full konkurrens om posten som ordförande i Industrivärden efter Sverker Martin-Löf.

– Jag tror att Fredrik Lundberg siktar mot ordförandeklubban i Industrivärden. En viktig signal i den riktningen vore om han stärker sin position genom att köpa mer aktier i bolaget, säger Niclas Höglund på Swedbank.

Men de andra tungviktarna sägs inte vara så sugna på att låta den enda storägaren av kött och blod ta makten. I stället prövas nu Anders Nyrén som kandidat för ordförandeposten, enligt en källa.

Nyrén är dock inte populär hos alla. Som en tung person inom sfären påpekar kan mycket hända på tre år.

I nuläget lutar det åt att Nyrén tar Industrivärden medan Lundberg får Handelsbanken som tröstpris, enligt en källa.

Några andra tyngre kandidater till ordförandeposten i Industrivärden lär inte finnas för tillfället. Om vi tittar på styrelsen lär Hans Larsson pensionera sig före Martin-Löf, ledamöterna Lennart Nilsson och Boel Flodgren likaså. Återstår Finn Johnsson, Olof Faxander, Anders Nyrén och Fredrik Lundberg.

Efter debaclet i Volvo är det svårt att se att Finn Johnsson skulle ta över. Han är också bara tre år yngre än Sverker Martin-Löf. Faxander är för ung. Kvar blir Nyrén och Lundberg.

När det gäller ordförandeposten i Handelsbanken i framtiden sägs Sverker Martin-Löf se det som en av sina absolut viktigaste frågor.

Den som efterträder Hans Larsson bör kunna sitta ett antal år. Eftersom Handelsbanken tidigare har använt “farfarsprincipen”, att vd blir ordförande, borde det bli Pär Boman. Men han är “bara” 48 år och blev vd år 2006, och som nämnts sägs han inte vara så lockad av styrelserummen.

En lösning är förstås att Larsson sitter kvar några extra år tills Pär Boman känner sig redo – ytterligare en anledning att skippa 70-årsstrecket. Men en källa inom sfären säger att farfarsprincipen är död. I stället lutar det alltså åt att Fredrik Lundberg blir ordförande, enligt samma källa.

Fredrik Lundberg har onekligen viss bankerfarenhet. Han har varit huvudägare i två banker, Östgöta Enskilda bank och Skaraborgsbanken. I Östgöta Enskilda var han först styrelseledamot och sedan ordförande. Skaraborgsbanken såldes till Gotakoncernen år 1989 medan Östgöta Enskilda brakade rakt in i förra bankkrisen i början av 1990-talet. Fredrik Lundberg stoppade in drygt 1 miljard kronor för att klara provinsbanken. År 1997 sålde han den till Den Danske Bank.

Många imperiebyggare anser att varje sfär borde ha en bank som hörnsten. Att Fredrik Lundberg valt Handelsbanken är inte så konstigt. Både han och banken har en försiktig, långsiktig strategi. Fredrik Lundberg sägs också vara “extremt intresserad” av banken.

Både Fredrik Lundberg och Anders Nyrén är vice ordförande Handelsbanken och ligger därmed båda i vinnarhålet.

Även Anders Nyrén har bankerfarenhet. Han har bland annat varit ekonomi- och finansdirektör på Securum, det statliga bolag som tog hand om dåliga banklån i den förra bankkrisen i början av 1990-talet. Dessutom har han varit ansvarig för Markets och Corporate Finance på Nordbanken i runt ett år, innan han gick till Skanska.

Om Nyrén i stället kliver upp till toppen i Industrivärden kan alltså Lundberg ta banken. Om det sker skulle exempelvis den populäre Olof Faxander kunna bli Industrivärdens vd. Men Faxander är, som nämnts, ung och frågan är om det inte är för tidigt för honom att tillbringa all sin tid i styrelserum.

När Tom Hedelius klev ut i det snabbt försvinnande solskenet efter stämman hade han inte längre ett kontor i Industrivärdens hus på Storgatan på Östermalm i Stockholm. Efter att han plockat ihop sina saker hos Industrivärden får han promenera till Floragatan i samma stadsdel där han har ett kontor eftersom han är ordförande för Sandrews stiftelse som äger huset.

När den gamle dirigenten har lämnat skapas chanser för andra. Just nu positionerar de sig för framtiden.

—

Styrelserna i maktbolaget och kärninnehaven

Industrivärden

SO Sverker Martin-Löf,

f 1943

Vd Anders Nyrén, f 1954

Fredrik Lundberg, f 1951

Hans Larsson, f 1942

Olof Faxander, f 1970

Boel Flodgren, f 1942

Finn Johnsson, f 1946

Lennart Nilsson, f 1941

Handelsbanken

SO Hans Larsson, f 1942

Vice SO Anders Nyrén, f 1954

Vice SO Fredrik Lundberg, f 1951

Vd Pär Boman, f 1961

Sverker Martin-Löf, f 1943

Jan Johansson, f 1954

Jon Fredrik Baksaas, f 1954

Göran Ennerfelt, f 1940

Lone Fonss Schroeder, f 1960

Bente Rathe, f 1954

Tommy Bylund, född 1959

Ulrika Boëthius, född 1961

SCA

SO Sverker Martin Löf, f 1943

Vd Jan Johansson, f 1954

Anders Nyrén, f 1954

Pär Boman, f 1961

Leif Johansson, f 1951

Rolf Börjesson, f 1942

Sören Gyll, f 1940

Barbara Milian Thoralfsson, f 1959

Volvo

SO Louis Schweitzer, f 1942

Vd Leif Johansson, f 1951

Lars Westerberg, f 1948

Jean-Baptiste Duzan, f 1946

Hanne de Mora, f 1960

Anders Nyrén, f 1954

Ravi Venkatesan, f 1963

Ying Yeh, f 1948

Peter Bijur, f 1942

Sandvik

SO Anders Nyrén, f 1954

Vd Lars Pettersson, f 1954

Fredrik Lundberg, f 1951

Lars Westerberg, f 1948

Georg Ehrnrooth, f 1940

Hanne de Mora, f 1960

Egil Myklebust, f 1942

Simon Thompson, f 1959

SSAB

SO Sverker Martin-Löf, f 1943

Vd Olof Faxander, f 1970

Anders Nyrén, f 1954

Lars Westerberg, f 1948

Carl Bennet, f 1951

Anders G Carlberg, f 1943

Marianne Nivert, f 1940

Matti Sundberg, f 1942

John Tulloch, f 1947

Skanska

SO Sverker Martin-Löf, f 1943

Vd Johan Karlström, f 1957

Lars Pettersson, f 1954

Stuart E. Graham, f 1946

Finn Johnsson, f 1946

Sir Adrian Montague, f 1948

Matti Sundberg, f 1942

Josephine Rydberg-Dumont, f 1955

Charlotte Strömberg, f 1959

Ericsson

SO Michael Treschow, f 1943

Vice SO Marcus Wallenberg, f 1956

Vice SO Sverker Martin-Löf, f 1943

Vd Hans Vestberg, f 1965

Anders Nyrén, f 1954

Roxanne S. Austin, f 1961

Sir Peter L. Bonfield, f 1944

Börje Ekholm, f 1963

Ulf J. Johansson, f 1945

Nancy McKinstry, f 1959

Michelangelo Volpi, f 1966

Carl-Henric Svanberg, f 1952

—

De kontrollerar sfären

Gamlingarna

Tom Hedelius

Ordförande i Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse, 8,5 procent, Tore Browaldhs stiftelse, 1,2 procent, och i Anders Sandrews stiftelse, som även har ett aktiebolag och därför sammanlagt har 0,2 procent.

Totalt: 9,9 procent av rösterna i I-värden.

Hans Larsson

Ordförande i Handelsbanken, 2,1 procent, i Handelsbankens pensionsstiftelse, 10,6 procent, Handelsbankens pensionskassa, 10,5 procent, Handelsbankens personalstiftelse, 0,4 procent, Bruksfonden, 0,4 procent.

Totalt: 24 procent av rösterna i I-värden.

Sverker Martin-Löf

Ordförande Industrivärden, tidigare vd för SCA, numera ordförande. SCA äger 3,8 procent i Industrivärden. Sverker Martin-Löf sägs ha starkt inflytande över SCA:s svenska pensionsstiftelser med 8,7 procent, även om Sten Burman är ordförande. Dessutom har SCA en tysk pensionsstiftelse, SCA Vorsorge-Treuhand EV, som äger 3,1 procent. Därtill har SCA:s personalstiftelse 0,6 procent.

Totalt: 16,2 procent av rösterna i I-värden.

Resten av sfären

Handelsbankens personalstiftelse

Oktogonen och Bo Rydins stiftelse. Hit kan möjligen även räknas SCA:s sociala fond med 0,1 procent.

Totalt: 1,8 procent av rösterna i I-värden.

Rookien

Fredrik Lundberg

Vd och huvudägare i fastighets- och investmentföretaget Lundbergs. Lundbergs har 15,5 procent medan Fredrik Lundberg och hans döttrar Louise Lindh och Katarina Martinson äger 3,4 procent privat.

Totalt: 18,9 procent av rösterna i I-värden.