Vattenfalls brunkol blev en guldgruva – för den tjeckiska miljardären
SNABBVERSION
- Vattenfall sålde sin tyska brunkolsverksamhet till den tjeckiska miljardären Daniel Kretinsky för cirka 100 miljoner kronor, nu värderad till 170 gånger mer.
- Daniel Kretinskys förmögenhet har gått spikrakt uppåt sedan köpet från Vattenfall. Han räknas idag till en av världens rikaste personer.
- Kretinskys bolag har genererat stora vinster från brunkolen och verksamheten har ökat i värde till 24 miljarder kronor.
- “Kolbaronen” planerar en osannolik omställning av verksamheten till förnybar energi, med stora investeringar i vind- och solkraft.
Till debatt efter debatt dök Miljöpartiets dåvarande språkrör Gustav Fridolin upp med sin rekvisita och placerade den utstuderat på podiet. Den fick nästan ett eget liv till slut: kolbiten.
Nu är det tio år sedan Miljöpartiet gjorde den smutsiga energiproduktionen i östra Tyskland till sin stora valfråga. Budskapet var glasklart: Vattenfalls brunkol ska stanna i marken!
Som bekant blev utfallet ett annat. Miljöpartisterna tågade in i Rosenbad och bildade regeringen med Stefan Löfvens socialdemokrater. Men det ryker fortfarande ur skorstenarna från de tyska kolkraftverken.
Marknadsmässigt beslut?
Nästan omedelbart efter riksdagsvalet påbörjade Vattenfall en översyn av brunkolsrörelsen. 2015 beslutades man att inleda en försäljning och till slut hittades en köpare i den tjeckiska miljardären Daniel Kretinsky. Genom ett tyskt konsortium, Leag, tog hans energijätte EPH över 50% av Vattenfalls verksamhet. Finansbolaget PPF gick in med andra halvan som finansiell partner.
De statliga bolagen låg på ett S-styrt näringsdepartement, där Mikael Damberg (S) var ansvarig minister. Och för miljöpartisterna blev affären en besvikelse. Istället för ett slut på kolkraft, blev det en försäljning till en kontroversiell ägare som ville fortsätta elda kol så länge det bara var möjligt.
När Vattenfall höll sin stämma 2016 firade klimataktivister ner sig i selar från Katarinahissen och hängde upp banderoller under restaurangen Gondolen med budskapet “sälj inte klimatet”. Greenpeace-aktivister lade sig samtidigt ner framför Vattenfalls entré i en liggprotest. Men då var det i praktiken redan avgjort.
“Försäljningen av vår brunkolsverksamhet känns både strategiskt och finansiellt rätt”, sa dåvarande VD:n Magnus Hall när affären blev offentlig.
Den motiveringen ger även Vattenfall idag.
“Beslutet fattades utifrån en rad affärsmässiga avvägningar som innefattade finansiella, portföljstrategiska samt risk- och hållbarhetsrelaterade aspekter som alla stöttade en försäljning”, skriver bolagets presstjänst i ett mejl till Affärsvärlden.
“Kassakossa”
Någon prislapp kommunicerades aldrig från Vattenfalls sida. Men i medier har det rapporterats om storleksordningen 100 miljoner kronor, vilket även Afv:s beräkningar utifrån EPH:s årsredovisningar visar.
Priset framstår närmast som ofattbart lågt med tanke på att Vattenfall bara några år tidigare hade investerat 13 miljarder kronor vid en uppgradering av ett enskilt kolkraftverk i Boxberg.
I affären ingick fyra dagbrott och lika många kolkraftverk. Brunkolen var lönsam och gav stabila kassaflöden. En källa som jobbade nära den tyska verksamheten beskriver den som en “kassakossa” för Vattenfall.
“Kolkraften var den bästa kassageneratorn efter elnäten”, säger källan.
För Vattenfall ledde försäljningen till nedskrivningar på 40 miljarder kronor.
Om verksamheten inte hade sålts hade Vattenfall förmodligen fått ta ännu större nedskrivningar, försvarade Magnus Hall affären med i en intervju med TT 2016.
Så gick det
Men hur gick sen? Affärsvärlden har gått igenom hur den tyska kolverksamheten har utvecklats sig under den nya ägaren Leag.
Kort tid efter affären gick i lås värderade EPH upp verksamheten till 6,5 miljarder kronor (omräknat från euro i dagens penningvärde). En ökning med 4 600%.
I årsrapporten motiverades uppskrivningen av värderingen med att det återspeglade tillgångarnas ”rättvisande värden”. EPH redovisade samma år en negativ goodwill på 2,9 miljarder kronor, då tillgångarna hade förvärvats till ett pris som understeg marknadsvärdet.
Att priset blev så lågt gav EPH flera skäl till. Att Vattenfall ”övergav brunkolssektorn i Tyskland”, var det ena. Det andra var att det fanns få budgivare till följd av tillgångarnas storlek och sektorns kontroversiella karaktär.
Det passade Daniel Kretinsky, vars förmögenhet framför allt härstammar från köp av tillgångar som har ratats av andra.
“Vi vill tjäna pengar i branscher som håller på att dö eftersom vi tror att de kommer att dö mycket långsammare än vad den allmänna uppfattningen säger”, sa han till studenter i Prag vid ett sällsynt offentligt framträdande 2015.
Motvallsmiljardären
Daniel Kretinsky föddes 1975 bakom järnridån i dåvarande Tjeckoslovakien. Han är uppväxt i Brno som idag är Tjeckiens näst största stad. Vid det lokala Masaryk-universitetet utbildade han sig till jurist och efter ett traineejobb på ett advokatkontor tog han 1999 klivet in på public equity-firman J&T. Det var där han byggde upp sin förmögenhet genom ett av profilbolagen, EPH. Idag äger han 94% av energijätten som 2023 omsatte 24 miljarder euro.
Kretinskys investeringar spänner sig dock över en mängd sektorer. Vid sidan om energitillgångarna har han under de senaste åren väckt stor uppståndelse med köp av mediehus som franska Le Monde. I fjol sålde han sitt innehav i den anrika tidningen till den franske miljardären Xavier Niel, som nyligen köpte Tele2 av Kinnevik.
Kretinsky äger också flera fotbollsklubbar, som AC Sparta Prague och West Ham United. Och så sent som nu i veckan budade han på den brittiska posten, Royal Mail. Kretinsky har också starka kopplingar till Viaplay-köparen PPF som klev in mitt i krisen. Det var som bekant EPH:s finansiella partner vid köpet av den tyska brunkolen.
Året efter brunkolsköpet kvalade Kretinsky in på Forbes lista över världens dollarmiljardären. Förmögenheten har sedan dess fortsatt spikrakt uppåt. Idag beräknas han vara god för över 100 miljarder kronor.
Fick rätt om kolet
I fallet med Vattenfalls brunkol talade den annars ofta gåtfulla miljardären öppet om sin strategi. Med i kalkylen fanns den planerade nedstängningen av Tysklands kärnkraft 2022. Något som Kretinsky förutspådde skulle ge ett uppsving för brunkol, i brist på andra väderoberoende energislag.
Innan Tyskland stängde kärnkraften var han beredd att ta stora förluster.
“Men blir det så mycket som 500 miljoner euro då är det för mycket. Då är vi ute ur leken”, sa han till SvD 2016.
Om konsekvenserna av kärnkraftens avveckling fick han rätt. Det menar Staffan Reveman, som är industrirådgivare och expertkommentator i tyska energifrågor. Han är ursprungligen från Sverige, men bor sedan länge i Tyskland.
”Allt eftersom kärnkraften har fasats ut så är det kolkraftverket som stått för baskraften”, säger han till Affärsvärlden.
De stora förlusterna Kretinsky var beredd på uteblev dock. Under 2016–2022 gjorde verksamheten 23 miljarder kronor i nettovinster. En siffra som dras ner marginellt av de två förluståren 2018 och 2021. Samtidigt har EPH:s värdering av brunkolsverksamheten i Leag ökat från 6,5 miljarder kronor till 24 miljarder kronor.
“Under ett antal år har efterfrågan och prisbilden på fossilbaserade energiråvaror legat högt, framför allt på grund av det ryska anfallskriget mot Ukraina, men Vattenfalls inriktning mot fossilfri energiproduktion är långsiktig och ligger fast”, skriver Vattenfall i en kommentar till utvecklingen för den tyska kolverksamheten efter försäljningen.
Det stämmer att kriget i Ukraina ger en snedvriden bild av verksamhetens vinster, då nettovinsten landade på 18 miljarder kronor under 2022. Gasleveranserna ströps till Tyskland och landet tvingades återstarta nedstängda kolkraftverk för att klara energiförsörjningen.
Den stora uppskrivningen av koltillgångarna gjordes dock innan krigsutbrottet.
Fasar ut det fossila
Frågan är hur lönsamma koltillgångarna kommer vara på sikt? Sedan Vattenfall-affären har brunkolens andel av elproduktionen successivt minskat, påpekar analytikern Staffan Reveman.
På sikt ska brunkolen fasas ut helt och 2020 satte regeringen ett slutdatum. I västtyska Nordrhein-Westfalen, med städer som Köln och Bonn, kom den överens med delstatsregeringen att brunkolen skulle fasas ut 2030.
Vattenfalls gamla kolkraftverk ligger dock i landets östra delar.
”I östra Tyskland och de här gamla stora områdena har man inte kommit överens om en tidigare utfasning än 2038”, säger Staffan Reveman.
“Djävulen placerade kolet”
Det handlar om en utfasning som kommer att förändra samhällen i grunden. I Lausitz, där Leag har sitt huvudkontor, har kol brutits sedan 1700-talet. Här finns ett klassiskt talesätt som lyder: ”Gud skapade Lausitz, men det var djävulen som placerade kolet därunder”.
Idag tar idag verksamheterna upp enorma landområden.
”Jag skulle tro att om man river några städer kan man säkert få fram brunkol som räcker för hundra år till”, säger Staffan Reveman.
För Daniel Kretinskys Leag är utfasningen av brunkolen existentiell. Men bolaget har på senare tid gjort en helomvändning och talar nu om sin omställning som den största i Tyskland någonsin.
Nu ska de stora marktillgångar i östra Tyskland användas till att uppföra vindkraft och batterilagring. I Sachsen, där kolkraftverket Boxberg ligger, planeras för Europas största solcellspark. Projekten väntas uppta 33 000 hektar.
Under 2023 började också brunkolsrörelsen avvecklas inom Leag till ett nygrundat dotterbolag, som går under namnet EP Energy Transition.
Från kolbaron – till miljöhjälte?
Omsvängningen har dock, inte helt oväntat kanske, mötts av stor skepsis från både miljögrupper och lokalbefolkningen. ”Kolbaronen” Daniel Kretinsky är den osannolika miljöhjälten. Men nedläggningen av kolkraftverk och nysatsningar på förnybart förutsätter också storskaliga subventioner. Leag räknar med 1,75 miljarder euro i offentliga stöd för omläggningen.
Beviljandet av stödpaketet har dock dragit ut på tiden, då det kan röra sig om olagligt statsstöd. Konkurrenten RWE har dock redan fått grönt ljus från EU-kommissionen för ett liknande stödpaket, varför det är svårt att tänka sig ett annat utfall för Kretinskys bolag.
Skorstenarna ryker än
Trots de gröna storsatsningarna beräknas fossila bränslen stå för den större delen av EPH:s energiproduktionen i Tyskland under hela 2020-talet. Daniel Kretinsky har heller inte uttryckt några planer på att avveckla kolkraften tidigare än lagen kräver.
Hur långlivad Tysklands smutsigaste elproduktion blir beror också på hur väl landets stora energiomställning – Energiwende – faller ut.
Staffan Reveman som är kritisk till Tysklands vägval menar att den har banat vägen för landets energikris.
”Om Tyskland hade behållit kärnkraften så hade landet kunnat vara fossilfritt idag. Och vi hade inte haft någon energikris som vi har nu.”
”Vi har en situation där vi får välja på att stänga industrier eller fortsätta ett tag till med kolkraften”, säger Staffan Reveman som påpekar att Tyskland hittills har valt den senare vägen.
Oavsett hur långvarig kolkraften blir framstår Vattenfall-affären som en succé för köparen Daniel Kretinsky. Hans bolag har tjänat pengar längs hela vägen och ser ut att fortsätta göra det på energiomställningen när den väl tvingas fram.
Annat är det för Vattenfall, som sålde till en bråkdel av vad verksamheten värderas till idag. Problemen med den smutsiga brunkolen blev någon annans. Men i de tyska skorstenarna ryker det än och så lär det fortsätta i många år till.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.