Vattenfallchefen: Ser stor potential i ny pumpkraft

I Tyskland har Vattenfall redan stora pumpkraftverk i drift, bland annat i Geesthacht och Goldisthal. I Sverige finns pumpkraftsanläggningar vid Kymmen, Letten och Eggsjön. Tidigare fanns det även vid Sillre och Juktan, men där har de inte varit i bruk på flera decennier.

STÖRST POTENTIAL I JUKTAN

Ett pumpkraftverk är en sorts vattenkraft med möjlighet att lagra energi i reservoarer. Vid högre elpriser kan vatten pumpas från den lägre reservoaren till den högre, och på så sätt utvinna energi från vattenkraftverket på nytt.

Sedan en tid tillbaka utför Vattenfall fyra förstudier på hur befintliga vattenkraftverk kan effektiviseras, där pumpkraften är en av “tårtbitarna” för hur det ska kunna ske.

“Den största potentialen vi ser just nu är i Juktan. Pumpkraftverk är en sak vi utreder, men det kan också handla om att byta ut befintliga aggregat, turbiner, generatorer, transformatorer och på så sätt använda vattnet ännu bättre och få ut mer effekt”, säger Johan Dasht, chef för vattenkraft på Vattenfall.

De fyra projekten beräknas kunna frigöra ytterligare 700 megawatt i effekt. Som jämförelse så levererar Harsprånget, som är Sveriges största vattenkraftsanläggning, strax över 800 megawatt i effekt.

“Med vattenkraftmått mätt är det väldigt mycket”, konstaterar Johan Dasht och poängterar att vattenkraftverken skulle bli ännu bättre på att reglera strömtillförseln med hjälp av pumpkraftverken.

Miljardinvesteringar för vattenkraften

“Om det finns överproduktion, till exempel att det blåser mycket och vindkraft bidrar stort till produktionen, så kan pumpkraftverket användas för att pumpa vatten uppströms och lagra det. När det finns underskott i elproduktionen, till exempel att det blåser för lite eller är bortfall från andra kraftslag kommer pumpkraften att användas som vattenkraftverk och bidra till elproduktionen”, säger han.

Hur mycket skulle det kosta?

“Om samtliga fyra förstudier går i mål så handlar det om flera miljarder kronor. Det är väldigt stora investeringar. Men jag kan inte gå händelserna i förväg, vi får se hur förstudierna faller ut.”

Finns det något politiskt sprängstoff i det här?

“Min bedömning är att eftersom det rör de befintliga älvar där vi redan befinner oss och rör befintliga anläggningar så är det ingen större fråga. Det är därför vi gör förstudierna, för vi ser affärsmöjligheter i det. Sen när vi vet vilka teknikvalen kan bli och miljökonsekvenserna kan vara så blir det aktuellt med samråd med lokala intressenter”, säger Johan Dasht och fortsätter:

“Jag tror frågan är lite för tidigt ställd. Jag tror att alla är positiva om vi kan använda våra anläggningar effektivare”, säger han.