Vattenfall-bolag kan satsa 34 miljarder på småskalig kärnkraft

Estland har tagit täten i utbyggnad av små modulära reaktorer (SMR), vilket Affärsvärlden tidigare har rapporterat. Nu framkommer mer detaljer om projektet i en färsk rapport.

Under två och ett halvt års tid har en arbetsgrupp utrett förutsättningarna för kärnkraft i Estland på uppdrag av regeringen. Strax före nyår gav arbetsgruppen grönt ljus i en rapport som sträcker sig över 164 sidor och genomlyser frågan ur alltifrån ekonomiska till säkerhetsmässiga aspekter.

“Kärnenergi har potentialen att säkerställa en stabil energiförsörjning för framtida generationer i Estland”, säger Antti Tooming, chef för arbetsgruppen, i en kommentar.

Först i Europa

Det är goda nyheter för Fermi Energia som var först i Europa med att besluta om småskalig kärnkraft. I kärnkrafts-startupen spelar svenska Vattenfall en nyckelroll. Sedan 2020 är det statliga bolaget rådgivare och 2021 gick Vattenfall in med en miljon euro i utbyte mot en minoritetspost på omkring 6–7%.

Estland är idag beroende av förbränning av oljeskiffer för sin elproduktion. Ett beroende som har ökat efter Rysslands invasion av Ukraina. Småskalig kärnkraft förklaras i rapporten som ett sätt för Estland att uppnå klimatmål.

Men då först på längre sikt. Arbetsgruppen uppskattar att det kommer ta 9–11 år innan reaktorerna är i drift. En startsträcka som förlängs av att Estland saknar tidigare erfarenheter av kärnkraft.

Därför behöver också politiska ramverk komma på plats och nu går frågan om reglering av kärnkraften vidare till behandling i det estniska parlamentet Riigikogu, där den väntas avgöras under våren.

Kostar över 30 miljarder kr

Fermi Energia planerar till en början att färdigställa två reaktorer av typen BWRX-300 från GE Hitachi för elproduktion med en effekt på totalt 600 megawatt. Men öppnar också för att det kan bli aktuellt med ytterligare två reaktorer längre fram för framställning av vätgas.

Sedan tidigare har kärnkraftsbolaget kommunicerat att en reaktor beräknas kosta 1 mdr euro att färdigställa. I regeringsrapportens uppskattas nu det totala kapitalbehovet för två reaktorer till 3 mdr euro (omkring 34 mdr kr), där eget kapital väntas utgöra 40–60% av finansieringen. Resterande delar väntas finansieras med lån.

EQT-fonder potentiella investerare

Fermi Energia har inte gått ut med några finansiärer än, men rapporten tar upp flera potentiella investerare till kärnkraft i Estland.

Nämns görs såväl statliga som privata energibolag, bland dem svenska Vattenfall, norska energijätten Equinor, polska Orlen Group, finska UPM Energy och kanadensiska OPG. Men också fonder som är inriktade på energi/elektrifiering, där svenska EQT– och AP-fonder särskilt lyfts fram som potentiella investerare. Till det nämnds Norska oljefonden och kanadensiska infrastrukturfonden OMERS. Den senare investerade nyligen i Northvolt.

Omkring 60% av esterna stödjer kärnkraft enligt opinionsmätningar.

Svensk utredning klar

I Sverige har Vattenfall under 2023 tittat på att bygga småskalig kärnkraft vid Ringhals

För Affärsvärlden uppger Vattenfall att förstudien är klar och just nu analyseras internt av ledning och styrelse. Delar av slutsatserna, och nästa steg i processen, väntas presenteras i februari.