Värsta krisen för Ericsson – hittills

På Ericssons huvudkontor på Torshamnsgatan 21 i Kista är det oroväckande stilla.

– Många är handlingsförlamade. Samma dag som Hasse gick spekulerades det, men nu är det tyst. Väldigt tyst, säger en av civilingenjörerna som sitter nära ledningen.

”Hasse” är Hans Vestberg, som överraskande avgick som vd den 25 juli. Han hade just infört ännu en ny organisation, och plockat in flera nya personer till sin stora ledningsgrupp.

Därför beskrivs läget i ledningen just nu som ”en fruktansvärd röra”.

– Några jämför Ericsson med Titanic, men en bättre liknelse är Estonia, säger en person med goda kontakter på Ericsson och bland ägarna.

Näringsminister Mikael Damberg är också bekymrad.

– Det är ett av Sveriges viktigaste företag, Så jag har förstås varit i kontakt med bolaget både i samband med vd:s avgång och efteråt.

En viktig del av Ericssons självbild är att företaget är bra på att hantera förändringar och kriser. Återhämtningen efter krisåren 2001 och 2002 är det senaste argumentet för den egna styrkan. Då gjorde bolaget en förlust på över 40 miljarder kronor, halverade personalen, men reste sig igen.

Men den gången var det annorlunda. Då hade Ericsson en ledning som gjorde sin läxa och visste vad den ville med bolaget.

I dag är Ericsson lönsamt. Trots det är läget avsevärt mer bekymmersamt. Det anser många som Ny Teknik varit i kontakt med.

Nu saknar den svenska telekomjätten både vd och strategi.

LÄS MER:

Telekom är en komplex bransch, som genomgått stora förändringar de senaste tio åren. Både leverantörer och operatörer har påverkats av att marknaden sviktar och ny teknik ändrar spelreglerna.

Antalet tillverkare av mobil infrastruktur har minskat från 15 till tre sedan gsm-näten lanserades.

Många menar nu att mobilbranschen helt enkelt är mättad.

– Den 30 år gamla epoken med kraftig utbyggnad av mobilnät med makrobasstationer är över. Den gamla tiden kommer inte tillbaka, men det har inte systemleverantörerna velat inse, säger Bengt Nordström, vd för konsultföretaget Northstream.

År 2000 ökade Ericsson sin försäljning med 27 procent, och räknade med att fortsätta växa med i snitt ”minst 20 procent per år” framöver. Så blev det inte.

I senaste kvartalsrapporten minskade försäljningen med 11 procent.

Ericssons tidigare ordförande Michael Treschow och vd Kurt Hellström uppges vara mycket bekymrade över situationen på Ericsson, enligt uppgift till Ny Teknik.

Det är också Martin Nilsson, civilingenjör från KTH och mångårig telekomanalytiker, nu på Nordea.

– Ericsson har vägrat inse vad som hänt. Nu måste bolaget sänka sina kostnader för att anpassa sig till minskade mobilmarknaden, menar han.

Varken den fortsatta utbyggnaden av basstationer för inomhustäckning, de ökade kapacitetskraven för videotrafik eller uppkoppling av allt fler prylar – ”det uppkopplade samhället” – är tillräckligt för en tillväxt av systemmarknaden.

– Radiodelen har kommit i skymundan. Där borde bolaget fokusera sina resurser för att skapa än mer innovativa produkter. Där finns ju kompetensen, säger Martin Nilsson.

Samtidigt som mobilbranschens tillväxt avstannat genomgår den en teknisk förvandling, med ett större inslag av ip- och molnbaserad teknik. Ericssons satsning på de nya områdena kom för sent och var sedan för liten, enligt flera bedömare.

Delvis på grund av misslyckade förvärv, som startade med det lilla routerföretaget Redback under Carl-Henric Svanbergs tid som vd.

– Det är alltså inte någon plötslig sjukdom som drabbat Ericsson, säger Helena Nordman-Knutson, som följt bolaget under många år, numera på Hallvarsson & Halvarsson.

Ericssons huvudkonkurrent Huawei satsade stort på egen routerutveckling, och har nu ett väsentligt bredare utbud än Ericsson. Det gäller även systemkonkurrenten Nokia, som efter förra årets köp av Alcatel-Lucent skaffade sig en stark ställning på routermarknaden.

Den affären fick till sist Ericsson att inleda ett samarbete med routergiganten Cisco.

Ericsson valde också en partner för den molnbaserade tekniken, medan de två huvudkonkurrenterna har egna lösningar. Ericsson nyttjar Intels molnplattform, medan Huawei använder sig av egen Fusionsphere och Nokia har numera tillgång till Alcatel-Lucent Nuage.

Vad borde Ericsson göra?

Ericssons ägare har tröttnat. Den egna organisationen likaså. De återkommande besparingsprogrammen har varit förödande för engagemanget och innovationskraften.

Men det är bråttom. Ett förarlöst bolag i ett hårt konkurrensutsatt bolag kan snabbt tappa marknadsandelar även på sina kärnområden.

Nu ropar många efter en tekniker som ny vd. Även de som tidigare brukade anklaga Ericsson för att vara för ingenjörsstyrt. Nästa vd måste ha bättre förståelse för nätprodukterna, påpekar flera.

Bengt Nordström varnar för en övertro på att ”någon från Silicon Valley med ip- och programvarukompetens” är den självklara lösningen.

– Se bara vad som hände med Nokia när Stephen Elop tog över och lyckades med att radera ut hela telefonverksamheten.

Tidsbristen gör också att sökandet efter en ny vd rimligen måste ske parallellt med formuleringen av den framtida strategin. Ericsson har i dag tre alternativa vägar att gå, enligt bedömarna Ny Teknik talat med.

• En uppdelning av bolaget i två delar. En med mobila verksamheten vars marknad viker, men som efter hårda kostnadsbesparingar kan bli en god affär. En med de nya affärerna som anses ha tillväxtpotential. Detta är det minst dramatiska alternativet.
•  
• Ett renodlat mobilsystemföretag, som endast sysslar med infrastrukturen och de lönsamma systemen för affärsstöd och fakturering (OSS/BSS). Verksamheten blir väsentligt mindre, men kan fokuseras på området där Ericsson har störst chans att briljera.
•  
• Uppstyckning och försäljning av alla delar. Den mindre lyckade tv/medie-verksamheten är det som flera pekar på. Men även försäljning av nätdriften nämns, liksom kärnverksamheten – de mobila systemen.

Konsekvensen av detta vägval skulle bli allvarlig för Sverige.

– Ericsson fungerar som plantskola för svenska ingenjörer, och bolagets roll som samarbetspartner för andra svenska bolag och högskolor är ovärderlig, säger Helena Nordman-Knutson.

Näringsminister Mikael Damberg vill inte kommentera om regeringen har en plan i händelse av ett uppköp av Ericsson.

– Det blir bara spekulationer och det vill jag inte medverka till, säger han.

nullnull