Intervju Skog
Varningen: Snart granbrist i Sverige
Prisuppgången på skogsfastighetspriserna är över för den här gången. Under 2023 tappade skogsfastighetsmarknaden drygt en procent i värde. Den största nedgången har varit i Gävleborg (-7,8%) och Västernorrlands län (-6,7%). Störst fortsatt uppgång har det varit i Uppsala län (7,1%) och Gotlands län (7%). Detta enligt färsk data från fastighetskonsultbolaget Svefa.
“Skogen visar återigen att den är ett stabilt investeringsslag.”
Det säger Paul Nord, som är affärsområdeschef för Skog & Lantbruk på Svefa. Han menar också att skogsfastigheter i storstadsregionerna är de stabilaste och det är där priserna kommer växa mest framöver.
En av anledningarna är att “Akelius-effekten” avstannat, enligt Svefa.
När fastighetsnestorn “Roger Akelius dämpade inköpstempot och de större skogsbolagen samtidigt höll igen på tömmarna så syntes det på
toppnoteringarna genom att de faktiskt delvis uteblev”, konstaterar fastighetskonsultbolaget i rapporten.
Virkesmarknaden ger flis
Virkesmarknaden fortsätter vara positiv för skogsfastighetsägarna. Såväl timmer som massaved fortsätter att se prisuppgångar. Här har skogsägaren merparten av sina intäkter, men det är framför allt på energisidan där prisuppgången skjutit i höjden. Skogsflis, det vill säga överblivna grenar, ris och bark som blir kvar efter avverkning samlas ihop och körs till värmeverken. Där har priserna stuckit iväg rejält. De höga priserna för energiråvaran är också med och ger ökad betalningsförmåga både för timmer och massaved.
“Prisuppgången hänger samman med energipriserna i övrigt, som stuckit iväg efter ryska invasionen av Ukraina”, säger Paul Nord.
Kommer skogsflisen att ligga kvar på de här prisnivåerna?
“Det är svårt att sia om framtiden, men det är helt klart nya nivåer att vänja sig vid. Energi kostar mer pengar än tidigare. Sen är det klart att på lång sikt kanske det backar tillbaka lite, men det nya nivåer gentemot tidigare”, säger Paul Nord.
Stora investeringar
Svefa ser också andra trender på skogsmarknaden. Efterfrågan på hållbara produkter, som förpackningar av kartong eller annat trämaterial istället för plastemballage, är fortsatt stor. I Sverige har det också varit en hög investeringstakt inom skogsindustrin, vilket skapat ett virkeskrig mellan de olika producenterna som pressat upp priserna till glädje för skogsägarna.
Paul Nord och hans kollegor ser också att tillgängliga avverkningsvolymer gått ned och inte kommer kunna öka eftersom skogen inte räcker till.
“Vi ser hur klimatet och stormar påverkar skogen, där även barkborrar gör sitt för att avverkning måste ske i förtid. Det påverkar tillgången och tillväxten på tillgängligt virke”, säger Paul Nord som också ser en problematik i granplanteringarna i södra Sverige.
“Vi har industrier som är specialbyggda för gran. Massavedsbältet i Mellansverige är utsuddat. Vi kommer nog ha granbrist i framtiden på grund av granbarkborren men också i flera olika virkessortiment”, säger Paul Nord och lyfter fram att mer lövskog skulle behöva anläggas.
Tillväxt norrut
En annan långsiktig trend är att klimatzonerna förskjuts norrut vilket skulle kunna öka produktiviteten i skogen. Samtidigt som det kommer leda till ökade risker för skogsbränder och andra skador på skogen.
“Vi får ett varmare klimat, vilket gör att tillväxtzonerna flyttas norrut. Vi får en ökad på verkan på tillväxten, men riskerna är mycket större”, säger Paul Nord.
Att skogsfastighetspriserna fallit så markant i norra Sverige under förra året låter som ett märkligt motsattsförhållande, men Paul Nord menar att det finns en naturlig förklaring:
“Tillväxten kommer att ske marginellt. Det kommer även i framtiden att vara mer tillväxt och produktion i Skåne jämfört med Norrbotten.”
Samtidigt konstaterar han att skogsindustrin kanske inte kommer att se så stora uppgångar i volym framöver.
“Sverige har den mark vi har, vi kan inte tillverka mer. Virkespriserna kommer sannolikt att stanna på relativt höga nivåer historiskt sett”, säger Paul Nord.
Finns EU-oro
Klimataspekten har också sin påverkan på skogen. Bland annat genom EU:s ökade intresse för att lagstifta om bland annat avverkningen och kolsänkor.
“Skogsbruket är ganska traditionellt och det finns en oro i att EU kommer med lagstiftning som inte är förankrad i hur vi i Sverige brukar skogen”, säger Paul Nord.
Han lyfter fram att så kallade kol- och biokrediter, där skogsägaren avstår från avverkning för att lagra koldioxid och bibehålla biologisk mångfald, kan bli en intäktskälla framöver.
“Det finns kapital som är villigt att investera i kol- och biokrediter. Sen går det kanske mer åt plus-minus-noll eftersom skogsägaren måste avstå avverkningen och tappar intäkt därifrån”, säger Paul Nord. Ersättningen förutsätter att man avstår och förändrar sitt brukande av skogen.
Vilken typ av kapital då?
“Det är pensionsfonder och liknande långsiktiga investerare som nosar på det här, och som kanske gör det delvis av ideologiska skäl. Sen finns det bolag som har smutsigare verksamheter som kan vilja kompensera för den genom att köpa kol- och biokrediter”, säger Paul Nord.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.