Världens svåraste jobb

Urban Bäckström var chef för Riksbanken i nästan ett decennium. När han avgick 2002 var han mycket respekterad. Han ansågs vara en inflationsbekämpare av klass som hade gjort ett kanonjobb med att bygga upp en självständig centralbank. Men det var inte alltid så. I mitten på 1990-talet rankades han som världens näst sämste centralbankschef och beskylldes för att vara undfallande i förhållande till politiker och kollegor och oduglig på det mesta.

Man skulle kunna säga att Alan Greenspan, chef för den amerikanska centralbanken Federal Reserve i över 18 år, är Bäckströms motsats, eller åtminstone att hans eftermäle är det. När Greenspan avgick 2006 hyllades han som ett penningpolitiskt geni. Man kunde nästan tro att hans virtuosa manövrer vid räntespakarna låg bakom den långa högkonjunktur i USA som i princip varade från tidigt 1990-tal fram till finanskrisen. Men Greenspans lågräntepolitik och misstro mot regleringar bäddade för den boprisbubbla som ledde till finanskrisen. När tidskriften Time tidigare i år rankade de 25 värsta syndarna bakom krisen hamnade Greenspan på tredje plats.

På sidan 21 beskriver vi de våndor som Stefan Ingves och de andra i Riksbankens direktion sliter med för närvarande. De är enorma. Ibland kan man tycka att Riksbanken agerar obegripligt, eller rentav befängt.

Men det vi lär oss av fallen Bäckström och Greenspan är att det är alldeles för tidigt att döma. Jobbet som centralbankschef måste vara ett av de svåraste som finns.

—

I dag…

hälsar vi Johan Hakelius välkommen som ny krönikör. Johan är en sanslöst skarp analytiker med förmågan att hitta oväntade och intressanta utgångspunkter. Han har dessutom en av landets elegantaste pennor. Läs Johans första krönika på sidan 12.