Värderingen saknar stöd

En av årets många börsnykomlingar är omotiverat dyr. Det kommer bättre köptillfällen längre fram.

SÄLJ. I en klassisk Monthy Python-sketch ställer Eric Idle, i rollen som en officer i ett kolonialkrig, en fråga som mången krigsinvalid eller trafikskadad resonerat kring. Liggande på fältsjukbädden frågar han doktorn, spelad av Graham Chapman, ”Sir, it will just grow back again, will it?” när han undrar om hans förlorade ben ska växa ut igen.

Lundaföretaget Bonesupport, som nyligen noterades på Stockholmsbörsen, kan inte återskapa bortskjutna eller amputerade ben, men bolaget är i branschen för konstgjord benvävnad. Företaget utvecklar ett material som injiceras i kroppen och som på sex till tolv månader omvandlas till ben.

Storsäljaren Cerament är en blandning av bland annat kalcium­sulfat (gips) och mineralföreningen hydroxylapatit. Vanligaste användningsområdena är för att fylla hålrum i skelett efter exempelvis cancerkirurgi, eller för att behandla benskörhet. Mixen kan också toppas med olika mediciner eller med antibiotika. Traditionellt har hålrum i skelettet orsakade av sjukdomar eller olyckor ersatts med ben som hämtas från patientens egen kropp. I­bland används också benvävnad från donatorer men då har risken för avstötning ökat.

Till skillnad från rader av andra företag i de heta medicinteknik- eller bioteknikbransch­erna är Bonesupport inget förhoppningsföretag som plöjer ned miljoner för att någon gång i framtiden hitta en kundkrets. Bonesupports Cerament har funnits på marknaden sedan 2005 och bolaget bedömer att 30 000 behandlingar genomförts runt om i världen med ­bolagets utrustning.

Tillväxttakten har därtill ­accelererat under senare år. Under de tre senaste åren har omsättningen stigit från 41 miljoner kronor 2014, till 62 miljoner kronor 2015 och till 105 miljoner under fjolåret, en årlig tillväxttakt på goda 60 procent. Även under första kvartalet i år steg försäljningen, upp 39 procent till 32 miljoner. Två tredjedelar av försäljningen sker på den viktiga amerikanska marknaden.

Enligt vad bolaget uppger i det färska prospektet uppgår världsmarknaden för konstgjord benvävnad enbart för att fylla hålrum i ben till i storleksordningen 30 miljarder kronor. Såklart finns konkurrenter. Att använda kalcium för att stimulera bentillväxt har läkare gjort i mer än 100 år, en teknik som förädlats så att det i det nyligen offentliggjorda prospektet inför börsnoteringen listas sju konkurrenter som nyttjar varianter av Bonesupports kemikalie­cocktail. Därtill finns i vart fall ett halvdussin konkurrenter som använder andra substanser.

Bolagets ledning, med den nyinstallerade vd:n, britten Richard Davis, i spetsen, är övertygad om att ett par pågående studier, där den första redovisas nästa år, ska visa att svenskarnas bot fungerar bäst. Bolaget tror på fortsatt snabb försäljningsökning, som enligt planerna ska nå 500 miljoner kronor år 2020. Investeringarna i marknads­föring och i de nya studierna ökar emellertid ännu snabbare. Ifjol var rörelse­förlusten 89 miljoner kronor och i år blir den ännu större – under första kvartalet i år dubblades rörelseförlusten till ett minus på 27 miljoner kronor.

Med de flesta mått mätt är ­bolaget, med ett börsvärde kring 1,5 miljarder kronor, fullvärderat. Risken är stor. Försäljningen når i år i bästa fall 150 miljoner kronor och förlusten är nästan lika stor. Når bolaget överskott redan 2020 är det sensationellt, men uthålliga överskott eller utdelningar dröjer många år till. Bästa börsbolaget i sektorn, Vitrolife, värderas visserligen ytterligare något högre, till 12 gånger årets försäljning, men provrörsbarnsföretaget redovisar en rörelsemarginal på 32 procent.

Bonesupport-aktien har ­efter noteringen handlats kring introduktionskursen 29 kronor. Den som inte fick tilldelning har ingen anledning att sörja. Det kommer bättre köptillfällen. ­Aktien står lägre om ett år än i dag. Riktkurs 21 kronor.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.