”Väldigt mycket har inte hänt ännu”

För tio år sedan hade totalmarknaden för musik fallit femton år i rad. Streamingmöjligheterna utmanade skivbolagens klassiska modell och många förstod att musik framöver skulle konsumeras på ett helt annat sätt. Men ingen visste hur. Flera nya tjänster dök upp, som Last.fm och Myspace, men de hamnade snabbt på musikbolagskyrkogården. I stället var det piratkopierarna som tog mark.

I den vevan investerade två svenska riskkapitalbolag, Creandum och Northzone, 123 miljoner kronor i musiktjänsten Spotify.

– Det är klart att det var ett ganska stort beslut att så tidigt backa ett bolag som sa sig kunna reformera musikindustrin, säger Staffan Helgesson när vi träffar honom tio år – och en New York-börsnotering – senare.

Den initiala investeringen i Spotify skedde innan tjänsten hade lanserats kommersiellt och därefter följde flera följdinvesteringar. Under 2016 sålde Creandum en del av sina aktier, och enligt uppgift till DI Digital ägde riskkapitalbolaget cirka 3 procent av Spotify när bolaget noterades på New York-börsen den 3 april i år, en post som då värderades till cirka 7 miljarder kronor.

Creandum har också investerat i företag som Izettle, Linas Matkasse, Cint, Video­plaza och 13th Lab. 13th Lab såldes år 2014 till Facebook och Cint såldes 2016 till Nordic Capital. Men den mest uppmärksammade exiten är ändå försäljningen av Izettle till amerikanska betaljätten Paypal för 19 miljarder kronor tidigare i år. Den skedde samma år som Spotify sattes på börsen.

– Det där kommer i skov, säger Staffan Helgesson.

Om Creandum sålt av sitt innehav i Spotify vill Staffan Helgesson inte berätta, men han säger att Creandums affärsidé inte är att äga aktier i noterade bolag.

Han har nyligen fyllt 50 år och ägnat de sista 20 åren åt att hitta techbolag med potential. Det är han knappast ensam om. Konkurrensen för riskkapital i tidig fas, så kallat venture capital, har hårdnat för varje år, vilket riskerar att trissa upp priser på heta bolag. Å andra sidan har centralbanker världen över använt sedelpressarna och utbudet av investerarvänligt kapital ökat.

– Jorden är platt! Entreprenörer startar bolag överallt, kapitalet rör sig fritt och guldkistan vid regnbågens slut för de bolag som lyckas är mer välfylld än någonsin.

Staffan Helgesson återkommer ofta till att jorden är platt och syftar på en bok av Thomas Friedman, The World is Flat, som driver tesen att digitalisering skapar samma förutsättningar för alla företag, stora som små, världen över.

En platt värld får konsekvenser för varje enskilt land och varje enskilt företag, och enligt Staffan Helgesson ligger Sverige inte särskilt bra till.

– Om man tar snittåldern på de 20 största bolagen i Sverige och jämför det med snittåldern på bolag i andra utvecklade ekonomier runt om i världen har vi den högsta snittåldern av alla. Jämför med USA eller Kina, där finns en otrolig påfyllnad av nya bolag. Vi har många små och många stora bolag, men få i mitten.

Enligt Staffan Helgesson får stora företag förr eller senare problem.

– Dynamiken i svenskt näringsliv är låg och det är en ödesfråga för Sverige.

En viss frustration över entreprenörers förutsättningar att växa blir snabbt påtaglig i samtal med Staffan Helgesson. Efter bara en kort stund går han vant igenom olika faktorer som bromsar Sveriges attraktionskraft. Avgörande är att attrahera och behålla talang.

– Vi måste göra det lättare och snabbare för folk att kunna komma hit. Det är många som vill vara här, men vi slänger snarare ut dem.

Bostadsmarknaden måste också avregleras, säger Staffan Helgesson. Det måste gå att få tag på en bostad, utan att betala flera miljoner kronor eller köpa svarta hyreskontrakt. På sikt, hävdar han, måste hela skattesystemet reformeras, framför allt måste marginalskatten ner. Han förklarar med ett exempel:

– För några år sedan hade vi israeliska investerare här. De ville investera i en av Creandums fonder. Efter någon vecka ringde en av dem tillbaka och frågade: ”Du, vi måste bara kolla våra anteckningar: vi har skrivit att ni beskattar små bolag hårdare än stora – det måste väl ändå vara fel och tvärtom?” ”Nej, jag är ledsen. I Sverige beskattar vi små bolag hårdare än stora bolag.” Och då pratar jag alltså om fåmansbolagsbeskattningen, den mest galna uppfinningen någonsin.

Staffan Helgesson varvar lundaskånskan med engelska uttryck när han går in på personaloptioner, som han inte anser bara bör vara något för mindre bolag. Svenska städer konkurrerar med San Francisco, Berlin, London, Tel Aviv eller Peking. Då är det svårt, menar Helgesson, att förklara för en indisk utvecklare varför hon eller han ska flytta till Stockholm där man inte kan få egen bostad, måste skatta bort majoriteten av inkomsten och har svårt att bli delägare i ett bolag.

Men om man lämnar marknadspolitiska övertygelser åt sidan och blickar mot nya investeringar: Vad har han lärt sig med åren, hur gör man för att pricka rätt på sikt? Staffan Helgesson är snabb med att ta fram brasklappar: ”Misstag måste man göra själv, det är ingen som orkar lyssna på en gråhårig farbror som jag”, men sedan svarar han:

– Man måste ha förmåga att se runt rätt många hörn och försöka förstå hur saker och ting utvecklar sig. Man ska inte lyssna så mycket på vad andra säger, gör man som alla andra blir avkastningen ganska genomsnittlig. Man måste våga ha en egen uppfattning och våga ta risk, mycket risk. Alla unga bolag, med undantag för konsultbolag, innebär mycket risk. Det är väldigt få som också har stor uppsida. Vi är inte rädda för risk, men vi är väldigt fokuserade på att hitta företag där det finns en väldigt stor uppsida.

Creandum har sedan länge kontor i Stockholm och Berlin. För att komma åt de europeiska entreprenörer som startar bolag direkt i USA och för att hjälpa sina europeiska bolag in på den amerikanska marknaden har de sedan fem år även kontor i San Francisco. Branscher som han och kollegerna tycker är extra intressanta är hälsa och sjukvård (digital health) och transporter. Creandum tittar också närmare på hur automatiseringen ser ut i ett antal klassiska och ”tråkiga” industrier. Även fintech ligger på Creandums radar. För några år sedan köpte Creandum in sig i betaltjänsten Klarna, och Helgesson tycker att de traditionella bankerna utmanas med rätta.

– Vad är en bank egentligen? Det är egentligen bara ett användargränssnitt på toppen av en råvara. Kolla på Izettle! De började med en tjänst och efter ha skaffat miljoner användare kunde de enkelt lägga på andra nya tjänster och lösningar som efterfrågades. Men varför var det inte en svensk eller europeisk bank som köpte Izettle? För att de är för kvartalsfokuserade och agerar därmed inte på ett sätt som maximerar deras möjligheter att vinna på lång sikt.

Därtill ser han centrala kontinentala skillnader. Vad gäller innovation så har USA varit loket i 50 år och Kina kommit starkt de senaste tio åren och är i vissa avseenden på väg att passera USA. En sak är han säker på:

– Europa har rejäla utmaningar och på ledande politisk nivå är insikten begränsad. När EU diskuterar teknik handlar frågan om hur vi ska hindra Microsoft eller Google från att bli för dominerande. Diskussionen handlar inte om hur vi, i Europa, ska göra för att skapa nästa Microsoft eller nästa Google.

Trots det är Helgesson positiv till Europa som har en stor talangbas och till exempel fler utvecklare än USA.

Digitaliseringen reformerar och revolutionerar flera branscher som befinner sig i förändring, eller som det så populärt kal­las inom näringslivet, disruptas. På Creandum använder sig rådgivningsteamet av allt smartare analysverktyg för att identifiera och analysera bolag.

– För några år sedan hade jag trott att crowdfunding skulle kunna vara det som disruptade vår bransch. Det har inte hänt. Det beror, tror vi, på att många entreprenörer i slutändan vill ha en investerare av kött och blod. Men det innebär ändå inte att vi bara kan luta oss tillbaka.

Staffan Helgesson är också övertygad om att teknik fortsättningsvis kommer att kullkasta flera affärsmodeller och hela institutioner.

– Vi har nog alla tänkt: Är inte allting uppfunnet nu? Men hur stor del av BNP har egentligen på allvar påverkats av internet? Det är inte särskilt många procent.

Det tankesättet ligger bakom flera av Creandums investeringar.

Att sjukvård och hälsa står för cirka 10 procent av BNP i Europa och nästan 20 procent av BNP i USA, gjorde exempelvis att Creandum gick in i nätdoktorn Kry. Det är både stort och har i förhållandevis liten utsträckning påverkats av internet.

– Det är väldigt mycket som inte har hänt ännu. Det är fortfarande dag ett på internet.

På konsumentsidan har tekniken påverkat transporter med Uber som tydligt exempel. Men det är fortfarande ganska lite som har hänt inom business to business-segmentet. Creandum har därför investerat i det norska företaget Xeneta, en marknadsplats som fokuserar på containerfrakt via fartyg.

– Marknaden omsätter 250 miljarder dollar om året, och där skickar man fortfarande telefax till varandra. Det finns rätt många industrier med liknande möjligheter, säger Staffan Helgesson.

Efter att ha medverkat i några stadsplaneringsprojekt tycker han också att det finns en utbredd uppfattning att man ska ”lösa alla problem med hårdvara” . Staffan Helgesson säger att det vore bättre att försöka utnyttja det som redan finns – hus och vägar – och lösa problemen med mjukvara, exempelvis genom att utnyttja vägar effektivare med Uber eller lokaler med Airbnb. Man kan fortsätta på temat internet i evighet. Hur stor del av veterinärbranschen är digitaliserad? Ganska lite. Creandum har investerat i First Vet, som påminner om Kry men som riktar sig till djur.

Med digitalisering kan man också kringgå gamla strukturer. Ett exempel på ett innehav som gör det är musikbolaget Epidemic Sound. Bolaget har en tjänst som gör att en tv-kanal, som vill lägga på musik till en egenproducerad serie får licens på olika enheter och i flera länder. Det kan jämföras med ”den gamla världens musik” där juridiska rättighetsproblem uppstår mellan landsgränser eller om man exempelvis visar programmet i traditionell tv-kanal kontra Apple-tv.

Hur ser han då på framtiden för nuvarande innehav?

– När Creandum investerar tänker fonden väldigt lite på exit. När vi lägger fram råd om vad fonden ska investera i så tänker vi bara på om det kan bli ett riktigt bra bolag. Hur de exiteras är bara en funktion av att de har blivit framgångsrika. Hos oss finns ingen som har jobbat inom finansbranschen, och vi är rätt dåliga på det, men vi hoppas att vi är rätt bra på att hjälpa bolagen, på grund av vår entrenöriella och operativa bakgrund.

Jo, han förstår att riskkapitalbolag som Creandum kan anses tillhöra finansbranschen.

– Fast vi tänker inte så. Men vad vi vill är att varje bolag ska kunna bli miljarddollarföretag och sedan vill vi att det börsnoteras eller säljs . För vi vill att det ska leva vidare. Helst ska det bli ett vad vi kallar hangarföretag som i sin tur både köper nya bolag och som har medarbetare som lämnar och startar nya bolag.

Staffan Helgesson om:Fyra fonder

Namn: Staffan Helgesson, general partner, Creandum.

Ålder: 50 år.

Uppvuxen: På en avstyckad gård utanför Lund, senare Lund. Bott i och utanför Stockholm i 25 år.

Familj: Hustru, en son, en dotter.

Fritid: Fotbollsfarsa. Bland annat styrelseledamot i fotbollslaget Brommapojkarna, där även Altors Harald Mix är styrelseledamot.

Karriär: Ikea Singapore 1991, Proctor & Gamble 1993, McKin­sey 1998, startade venture capital-bolaget Startupfactory år 1999 och Creandum med fokus på tidiga teknikbolag år 2003. I ryggen fanns då Sjätte AP-fonden samt Skandia Liv.

Bolag: Creandum Advisor som är rådgivare till Creandums fonder.

Startup-lägen

Techscenen har flyttat från Kista till Stockholms innerstad, från Palo Alto till San Francisco, Från Herzliya till Tel Aviv. Det beror på att det är lättare att rekrytera personal om man sitter centralt.

Noterade bolag på mindre listor

Det är oftast ett misstag att notera sig för tidigt. Om du behöver mer pengar och inte håller vad du lovar kan du plötsligt befinna dig i en allvarlig situation.

Freemium

Om man tittar på alla företag i världen är kanske 99 procent små och mellanstora bolag. Mjukvara till skillnad från hårdvara har en dupliceringskostnad som i stort sett är noll. Och det innebär att man kan utveckla en annorlunda affärsmodell. Innehavet Bokio har en gratis bokföringstjänst för små och medelstora bolag. Det finns en gratis version, men man kan också betala, precis som i Spotifys fall, för en bättre tjänst. En trend är att tråkiga rapporteringssystem har mycket sämre användarvänlighet än de som konsumenter möter på andra ställen. Det kommer också att reformeras och effektiviseras.

Första fonden 2003, Creandum I, var på 300 miljoner kronor. Andra fonden, Creandum II, 2007: 740 miljoner kronor med innehav som Spotify, Izettle, Videoplaza, Cint, Linas Matkasse och Spotifyavknoppningen Soundtrack Your Brand. Tredje fonden 2012, Creandum III: 1,3 miljarder kronor med innehav som Neo Technologies, Nonstop Games, 13:th Lab, Epidemic Sound, Forza Football, Wrapp och Tictail. Fjärde fonden, Creandum IV, är på 1,7 miljarder kronor. Pengarna ska främst gå till europeiska techbolag som kan bli stora på andra sidan Atlanten.