Vad ska staten med SBAB till?

Den folkliga bilden av SBAB som bolånens hjälte fick sig en rejäl knäck när Riksbanken den 20 december för första gången på sju år höjde räntan. Den statliga bolånebanken gick omedelbart ut och höjde sina korta boräntor med lika mycket, en kvarts procent. SBAB tog därmed ledningen i det räntehöjarrally som följt sedan dess.

SBAB höjde dessutom sin rörliga ränta med 0,25 procentenheter medan flertalet av konkurrenterna bara höjde med mellan 0,15 och 0,20 procent. Och man genomförde sin räntehöjning med omedelbar verkan medan Riksbankens höjning trädde i kraft först 19 dagar senare.

– Vi var i själva verket långsamma och de andra långsammare, säger SBAB:s vd Klas Danielsson.

Han menar att de redan under hösten såg att räntemarknaden signalerade en höjning genom att driva upp Stibor-räntan med 35 punkter. SBAB agerade inte, eftersom det inte kunde uteslutas att Riksbanken skulle avstå från sin höjning i december.

– När den kom var vi tvingade att agera, säger han.

När Riksbanken höjer räntan vill affärsbankerna följa efter. Men ingen vill vara först. Efter att någon gått i täten följer dock ofta de andra efter. Så även denna gång. SBAB:s agerande fick således snabbt genomslag på hela den svenska bolånemarknaden.

Det väcker frågor om SBAB springer sina egna eller statens ärenden. Är räntehöjningen ett affärsmässigt drag, med syfte att öka intjäningen? Eller är den en följd av att staten vill hålla nere hushållens skulder?

***

SBAB – Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag – bildades 1985 för att ta över de statliga bostadslån som länsbostadsnämnderna förmedlade. På så vis flyttades 8,5 miljarder kronor från statsbudgeten till statsägda SBAB. I början på 1990-talet började bolaget konkurrera med affärsbankerna och erbjuda lån till allmänheten.

Enligt riksdagsbeslut ska SBAB bidra till mångfald och konkurrens på bolånemarknaden och till en sunt fungerande kreditmarknad. Varken i SBAB:s statuter eller direktiv från riksdag/regering står det något om att man ska verka för billigare bolån eller att man ska använda räntan i syfte att hålla ner utlåningen. Något samhällsintresse för att motivera SBAB:s existens som statligt bolag finns egentligen inte.

SBAB själva säger att bolagets affärsidé är att ”med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige”.

Ändå har det återkommande förts diskussioner om i vilken utsträckning staten har, kan, vill och kommer att använda SBAB som medel för att påverka marknaden. Ibland framhålls att regeringen inte alls kan lägga sig i, att det vore ministerstyre, men regeringen har rätt att påverka SBAB:s styrning.

– Under min tid så kunde vi ju ge tydliga uppgifter till SBAB. Vi sa tydligt som ägare att ni ska vara marknadsledare och se till att hålla nere räntor till dem som ska låna till bostäder. Ni ska leva på marknadens villkor men se till att ni är en prispressare neråt. Och det gjorde de, och andra banker skulle följa med, sa Sven-Erik Österberg, som var finansmarknadsminister mellan 2004 och 2006, till magasinet Arena efter att alliansregeringen tagit över och deklarerat att de ville sälja ut SBAB.

Sven-Erik Österberg ansåg att SBAB hade en viktig samhällsroll att fylla.

Under senare år har regeringen använt den makten i begränsad utsträckning. Under förra mandatperioden granskade Riksrevisionen statens styrning av SBAB. Den visade att regeringen haft som huvudlinje att inte aktivt styra SBAB. Bolaget har, med något undantag, självständigt beslutat om verksamheten inklusive villkoren för utlåning och räntesättning. Och bolaget har på egen hand ansvarat för de affärsmässiga besluten. En bild som bekräftas av Carl-Viggo Östlund, före detta vd på SBAB.

– Bolaget drevs professionellt. Ägarna agerade inte politiskt. Det var en positiv överraskning för mig, säger han.

SBAB har genom åren ofta dragit på sig kritik. Ibland för att den statliga bolånebanken behållit höga räntor och bidragit till att bankernas höga lönsamhet bestått. Vid andra tillfällen för att ha sänkt räntor, gett stora rabatter och slopat bolånetak, vilket drivit på kreditexpansionen.

Så har det delvis sett ut de senaste åren.

– SBAB och Danske Bank har varit de tunga prisdrivarna, säger Mikael Skytt, bolånechef på Nordea.

Resultatet är att SBAB förra året tog marknadsandelar. Under de första nio månaderna 2018 hade SBAB 17 procent av all nyutlåning jämfört med 18 procent för helåret 2017. Marknadsandelen har därmed stigit från drygt 7 procent 2014 till nu dryga 8 procent. Utlåningsvolymen har stigit med cirka 140 miljarder till 375 miljarder. Avkastningen på eget kapital ligger samtidigt på 12,8 procent, klart över avkastningsmålet på minst 10 procent som ägaren staten satt upp.

I kronor betydde det att SBAB:s vinst efter skatt uppgick till 1,7 miljarder kronor sedan staten fått ytterligare 528 miljoner kronor i skatt. SBAB var därmed svenska statens nionde mest vinstgivande bolag och det sjunde lönsammaste.

SBAB:s räntehöjning gör att räntorna närmar sig snittet. SBAB ligger fortfarande lägre än storbankerna, men inte lägst av alla. Risken är att det blir svårare att kapa åt sig marknadsandelar framöver.

***

Den kritik som riktats mot SBAB har i första hand kommit från konkurrenterna och handlat om otillbörlig konkurrens. Statens låga avkastningskrav på 10 procent har gjort att SBAB kunnat hålla nere sina räntor medan aktiemarknaden kräver 15 procents avkastning på affärsbankerna. Kostnaderna har också kunnat hållas nere av att man är en internetbank utan kostsamma lokalkontor. Utlåningsräntorna är heller inte förhandlingsbara som hos affärsbankerna. Kunderna kan dock få rabatt på större lånebelopp om bostadens belåningsgrad är låg.

Det har också höjts röster över att SBAB ihärdigt uppmanat sina kunder att binda lån på längre tid oberoende om räntetrenden pekar upp eller ner. Det trots att erfarenheten visar att bundna lån på sikt är ofördelaktiga för låntagarna. I mitten på januari sänkte SBAB följaktligen de långa räntorna på bolån.

Generellt är bundna lån dyrare för långivaren, men de är samtidigt ett sätt att knyta till sig kunden och ge stadiga intäkter flera år framåt. Den kund som har lån med rörlig ränta måste bankerna hela tiden jobba på att få behålla.

SBAB kan, med staten i ryggen, också låna upp pengar billigare än konkurrenterna. Enligt kreditinstitutet Moody’s betyder det statliga ägandet ett stegs högre kreditvärdighet än man annars skulle haft.

***

Kanske är det största problemet med SBAB att bolaget verkar på något som får definieras som en oligopolmarknad, där aktörerna agerar i linje med sina konkurrenter. Kreditvärderingsinstitutet Moody’s gjorde i höstas en genomgång av det svenska banksystemet. I studien konstaterades att de svenska bankerna är bland de lönsammaste i Europa. Den höga koncentrationen av banker gör att de kan behålla en hög prissättning, vilket tillåter dem att tjäna mer än sina europeiska kolleger. Bolånen, med höga boräntemarginaler och exceptionellt billig finansiering, är det som till stor del ligger bakom överlönsamheten.

SBAB blir därmed snarare en del av oligopolet än en spelare som utmanar de lönsamma jättarna.

Det är dock andra aktörer som står för de allra mest generösa erbjudandena till spararna. Den höga lönsamheten och möjligheten att kunna gå runt de kostsamma kapitaltäckningsreglerna har lockat in nya spelare på bolånemarknaden, som till exempel Avanza/Stabelo och Hypoteket.

– Via bolånefonder har de kunnat gå under Finansinspektionens radar och därigenom fått cirka 40 punkter lägre lånekostnad, säger Nordeas bolånechef Michael Skytt.

Medan bankerna finansierar sina bolån med säkerställda obligationer på vanligtvis fem års löptid samt egen inlåning finansierar sig bolånefonderna genom att till exempel försäkringsbolag och pensionsförvaltare med ett långsiktigt placeringsbehov köper andelar i en fond. Risken ligger därmed inte i bolånefonden utan hos investerarna enligt regelverket. Därmed har bolånefonderna inte något krav på kapitaltäckning.

Såväl SBAB som flera av storbankerna avvaktar nu Finansinspektionens besked om vad som gäller. Enligt Finansinspektionen kommer ett pm i frågan inom kort. Sedan tidigare har Finansinspektionen meddelat att man ser fördelar med bolånefonder. Bankerna ”utsätter sig för en refinansieringsrisk” och ur ”ett systemperspektiv finns sårbarhet med att kreditgivningen är starkt beroende av banksektorn, framför allt när denna som i Sverige är mycket koncentrerad”. Också Konkurrensverket är positivt till de nya bolånefonderna som man menar ökar förutsättningarna för större konkurrens på bolånemarknaden.

Hushållens lån uppgår i dag till cirka 4 000 miljarder kronor varav cirka 3 000 miljarder är lån med säkerhet i bostaden. Enligt Svenska Bankföreningen äger 70 procent av hushållen sin bostad och av dessa har 90 procent ett bostadslån. Av lånen är cirka 70 procent rörliga, som trots namnet vanligen är bundet till tre månader. Bundna lån löper från allt mellan ett och tio år till en fast ränta under lånets hela löptid. Den höga andelen rörlig ränta har flera förklaringar. Dels beror det på att ränteläget länge varit fallande eller lågt, men också för att det nästan alla tidsperioder varit mer lönsamt att ha rörlig ränta. Sist men inte minst förklaras det av att man bara kan komma ur bundna lån i förtid mot en dyr avgift, om man exempelvis vill flytta.

De fyra storbankerna dominerar helt bolånemarknaden där de enligt Copenhagen Economics hade en gemensam marknadsandel på 78 procent 2017. Under det första halvåret 2018 har marknadsandelarna fallit ”en aning”, enligt Finansinspektionens bankbarometer från september 2018.

Dominansen hotas av flera uppstickare som lockats av affärsbankernas höga vinstmarginaler. Främst bland uppstickarna märks SBAB, Danske Bank och Länsförsäkringar som alla tre tog marknadsandelar från de fyra 2017. Tillsammans med Landshypotek hade de fyra en marknadsandel på 17 procent i juli 2018.

Samtliga av de nu nämnda är banker som faller under Finansinspektionens regler för bostadslån. I oktober 2010 införde de regeln att lån bara får ges upp till 85 procent av bostadens marknadsvärde. I juni 2016 infördes amorteringskrav. Finansinspektionen reglerar inte bara villkoren för bankernas utlåning utan ställer också krav på deras kapital och likviditet. Dessa krav har successivt skärpts sedan 2008 och har bidragit till att bankernas utlåningskostnad ökat under den senaste 10-årsperioden. Men samtidigt har bruttomarginalen på bankernas bostadslån ökat från 0,2 procent 2010 till 1,55 procent för tredje kvartalet i fjol, enligt Finansinspektionens beräkningar.

– Kapitaltäckningsreglerna svarar för 50–60 punkter i påverkan men det är också tydligt att lönsamheten gått upp under den senaste 10-årsperioden, säger Klas Danielsson.

De stigande bolånemarginalerna är också en följd av hög kreditefterfrågan och det låga ränteläget. Bankerna kompenserar för låga ränteintäkter med höga utlåningsmarginaler.

– Det är god lönsamhet för att inte säga att det råder överlönsamhet. Det är en av anledningarna till att vi som uppstickare vill konkurrera med storbankerna och förbättra villkoren för bolånetagarna, tillägger han.

Det hindrade dock inte SBAB från att vara först ut med räntehöjningen denna gång. Det är inte orimligt att tänka sig att Klas Danielsson visste att beslutet skulle falla i god jord, säger den förre vd:n.

– Självklart, som i alla bolag är man lyhörd till vad man tror att ägaren vill, och vilka långsiktiga planer som finns. När vi fattade beslut på min tid funderade vi förstås över om det var rimligt för ägaren eller om det skulle stöka till det för dem. Sådana tankegångar fanns när man fattade olika beslut, säger Carl-Viggo Östlund.

År 2006 beslutade den borgliga regeringen Reinfeldt att vissa statliga bolag, däribland SBAB, skulle säljas ut ”när det kunde ske mest affärsmässigt”. Regeringen ansåg inte att en helägd statlig bank skulle konkurrera med privata aktörer på marknaden. Kommuner får inte driva gym, så varför ska staten driva bostadsutlåning i konkurrens med bankerna, löd resonemanget.

För att klä bruden inför den tänkta försäljningen utvidgade den borgliga regeringen 2009 SBAB:s uppdrag så att bolaget också skulle få driva bankrörelse och annan finansiell verksamhet. Bolaget gick inledningsvis inte tillräckligt bra för att en försäljning skulle kunna aktualiseras och 2011 återkallade den då S-ledda regeringen försäljningstillståndet.

Under 2014 tillträdde Klas Danielsson som ny vd. Han hade lång erfarenhet av bankverksamhet. Han hade startat nätmäklaren Teletrade, som senare gick ihop med Nordnet, och han var därefter vd för Nordnet i många år. Han har också haft styrelseposter i bland annat Ikano Bank och East Capital.

Klas Danielsson startade med den nygamla strategin att fokusera på bolån och bostadsfinansiering och ”chocksänker bolåneräntan”, enligt sitt pressmeddelande från november det året. SBAB har dubblat resultatet på fyra år.

– Jag satsade på tillväxt, vilket SBAB inte haft på många år, med strategin att erbjuda bra lånevillkor för att ta marknadsandelar, säger Klas Danielsson.

De ekonomiska förutsättningarna för att sälja SBAB har ökat. De politiska är däremot mer oklara, men inget tyder på en försäljning av den statliga banken i närtid.

Finansmarknadsminiser Per Bolund (MP) har avböjt att kommentera.