Vad kostar en stor skog?

De två stora skogsförsäljningar som Assidomän och Skanskaplanerar under våren blir en bra test på värderingen av störreskogsområden. Dessutom lär de visa om det finns något intresseför denna sorts investeringar från institutionella placerare.För Assidomäns del gäller försäljningen ett sammanhängandeområde på 125.000 hektar i norra Dalarna och västra Härjedalen.Med tanke på lokaliseringen av företagets industrianläggningar,sågverk och massabruk anses innehavet vara mindre strategiskt.Efter spekulationer i media om hur mycket ett så stort områdekan vara värt gick Assidomän ut med ett pressmeddelande straxföre jul och tillkännagav att värdet enligt en traditionellavkastningsvärdering i denna del av Sverige skulle ligga närmare1.000 miljoner kronor. Därmed skulle alltså priset per hektarhamna på 8.000 kronor.

Rimligheten i denna värdering är emellertid svår att bedöma,eftersom den framför allt är beroende av hur mycket skog dethandlar om, hur gammal den är (dvs. hur mycket som är moget föravverkning) och vilken kvalitet som skogen och skogsmarken har.Infrastrukturen och transportavståndet, liksom konkurrenstrycketfrån olika virkesköpare, är andra viktiga faktorer som styrpriset. För en fastighet som består av bra avverkningsmogentallskog kan priset per hektar vid en traditionell värderinghamna över 100.000 kronor i norra Svealand. En fastighet somdäremot består av nyanlagd ungskog ger ett värde på runt 1.500kronor per hektar. Kalmark som inte är planterad och som intelämpar sig för självföryngring har närmast ett negativt nuvärde.Enligt lantmäteriverkets enkätundersökning från i höstas, sominnehåller försäljningsuppgifter fram till september, lågnormalpriserna på fastigheter i de aktuella områdena på mellan10.000 och 20.000 kronor per hektar. Den stora ekonomiska oro,som inte minst har drabbat skogsindustrin, bör emellertid hadämpat prisutvecklingen.

Assidomän kommer att presentera ett prospekt över området underfebruari.För Skanskas del gäller försäljningen Boxholms skogar,som omfattar ett 50.000 hektar stort område, varav 43.000 hektarproduktiv skogsmark i södra Östergötland och nordöstra Småland.Skanska har inte släppt några kvantitativa data överskogsinnehållet, utan håller på att genomföra en värdering.Värdeuppgifter på runt en miljard kronor, motsvarande 20.000kronor per hektar, har nämnts. Rimligheten i detta ärnaturligtvis också svår att bedöma, men det är självklart attSkanskas innehav bör betinga ett högre hektarpris än Assidomäns,med tanke på den generellt sett bättre tillväxten, de kortaretransportavstånden och den större råvarukonkurrens som gäller idet aktuella området.

Enligt lantmäteriverkets undersökning låg normalpriserna förskogsfastigheter i södra Sverige på mellan 20.000 och 40.000kronor per hektar.Vad som kan te sig lite förvånande är att bådabolagen tänker sälja skogsområdena hela, i stället för att delaupp dem. Normalt brukar större skogsfastigheter handlas medrabatt i förhållande till mindre. Det beror framför allt på attantalet potentiella köpare blir väsentligt mindre. Dessutomkrymper värdet på jakträtten och andra mer personliga värdenordentligt. När det gäller dessa stora områden lär även mindreindustriella köpare, som sågverksföretag, vara uteslutna. Det äralltså egentligen bara de riktigt stora skogsföretagen som harkapacitet att förvärva dessa områden.

Ett alternativ är att någon institutionell köpare visar intresse.I dag är det endast Trygg-Hansa Sak som äger ett i sammanhangetmindre skogsmarksområde på 4.400 hektar. Men AP-fondernas förreVD Carl Johan Åberg har tidigare sagt att skogsfastigheter kanvara en intressant placering för fonden. Det är inte helt lättatt hitta någon självklar köpare till Assidomäns område,eftersom det ligger relativt långt från närmaste störreskogsindustri. (Med den massabaserade skogsindustrins alltstörre beroende av allt färskare fibrer, behov av tillförlitligaleveranser och inte minst ambitioner att hålla nerekapitalbindningen får massaveden i det aktuella området ett lågtvärde.) De tre stora skogsföretagen Korsnäs, Modo och Stora, somalla har angränsande skogar och är de tänkbara industriellaköparna, köper exempelvis normalt ingen granmassaved iHälsinglands- och Härjedalsområdet. När det gäller Skanskasskogar är Assidomän och Modo de mest tänkbara industriellaköparna, som med egna medel kan finansiera ett förvärv.Sågverksföretaget Rörvikstimber, som har flera stora sågar iområdet, bland annat Boxholms såg, har knappast råd med ettförvärv på egen hand.