Vad händer egentligen med rubeln?

Sanktionerna mot Ryssland börjar bita. Världsbanken förutspår att den ryska ekonomin kommer att krympa med över 11% år. Det största raset sedan 1994, när landet genomled ekonomisk kris under omställningen till marknadsekonomi. En del prognosmakare tror på ännu större BNP-fall, på närmare 15%. Inflationen har dessutom tagit fart och uppgår nu till 16,7%. Samtidigt förväntas exportintäkterna öka eftersom priset på energi gått upp kraftigt i kölvattnet av Ukrainainvasionen och olja och gas, med endast vissa restriktioner, kan fortsätta att exporteras.

Uppgång efter fall för rubeln

Den ryska rubeln föll initialt kraftigt efter invasionen. Som mest var den ned 40% mot dollarn två veckor efter invasionen. När många ryssar flyttade sina pengar utomlands. Men rubeln har sedan återhämtat sig och är nu tillbaka på ungefär samma nivå som innan kriget. Det tog många bedömare på sängen, som trodde att rubeln skulle kollapsa när västvärlden beslutade att frysa stora delar av den stora ryska valutareserven på 640 miljarder dollar.

Flera förklaringar anges till varför rubeln återhämtat sig. En är att styrräntan höjts. Den mer än fördubblades, från 9,5 till 20%, kort efter invasionen (men har nyligen sänkts till 17%). Centralbanken har också infört avgifter vid köp av utländsk valuta och valutakontroller har införts som begränsar hur ryska medborgare får föra pengar ut ur landet. Utländska investerare har också hindrats att sälja ryska aktier vilket till exempel gjort att svenska sparares investeringar i Ryssland befinner sig i ett slags limbo.

Exportörer tvingas växla till rubel

Ryska exportörer, primärt av olja och gas, har tvingats växla in 80% av sina exportintäkter till rubel. Dessutom har Ryssland hotat med att bara ta mot betalningar i rubel när omvärlden köper olja och gas vilket skapat stor internationell irritation.

Kriget i UkrainaPremium

Mer kofta och mindre rysk gas i nya energiprogram

Många bedömare tror att rubelns återhämtning inte är uthållig. De pekar på att prognoserna för rubeln är att den kommer att vara svagare om ett år än idag. Många valutahandlare är också försiktiga, eller är förhindrade att genomföra transaktioner, vilket håller rubelkursen uppe på konstgjort höga nivåer. Att transaktionerna blivit färre märks även i Sverige. Sedan den 28 mars publicerar exempel

vis inte Riksbanken längre hur rubeln utvecklas mot den svenska kronan med hänvisning till att likviditeten är för låg och volatiliteten för hög. Samtidigt har en svart växlingsmarknad vuxit fram där värdet på rubeln är väsentligen lägre än vad den officiella växelkursen anger.

Rubeln har försvagats sedan Putin tog över

Över tid har rubeln fallit kraftigt. Sedan Vladimir Putin blev president runt millennieskiftet har rubeln fallit med omkring 70 procent. Som man kan se i diagrammet nedan har försvagningen tagit fart både vid invasionen av Georgien 2008, vid Rysslands annektering av Krim 2014 och nu vid invasionen av Ukraina.