Vad är en warrant?

Warranter är ett relativt nytt finansiellt instrument på den svenska derivatmarknaden. UBS var först ut med en lansering 1995. Handelsbanken var inte sena att följa efter. Men det var först 1998 som handeln tog ordentlig fart. De båda bankerna har fortfarande en dominerande ställning på marknaden.

Peter Frösell på Handelsbanken formulerar skillnaderna mellan warrant och option på följande sätt: »En warrant är en option. Men en option är ingen warrant«.

Garanterar likviditet

Till skillnad mot en option så kan inte en warrant utfärdas av vem som helst, utan endast av en bank eller en fondkommissionär. Handeln sker dock i OM:s system precis som med optioner. Den bank som utfärdat en warrant agerar marknadsgarant eller så kallad »market maker« i det utfärdade papperet. Banken garanterar likviditet (att det finns köp- och säljkurser).Det finns flera likheter med en lång option. Samtidigt finns vissa detaljer som skiljer instrumenten åt.

En warrant ger, precis som en option, möjligheten att med en liten investering få en god avkastning (det krävs en liten kapitalinsats jämfört med aktier). Men placeraren riskerar samtidigt hela det belopp som investerats. Risken är dock begränsad till det investerade beloppet (det pris som betalades för warranten). Den som gör affären behöver alltså inte vara rädd för att transaktionen utmynnar i en restskuld.

Trots detta bör warranter användas med försiktighet och bara som ett komplement till aktier och räntepapper i en bred portfölj. Endast en mindre del av portföljen (cirka 5 till 10 procent beroende på riskprofil) bör placeras i warranter. Det passar således inte den investerare som bara har en liten summa pengar att placera. En fördel jämfört med optioner är att man slipper höga courtagekostnader (dessa är lika som för aktier). Dessutom finns det warranter på aktier där det inte finns standardiserade optioner.

Hävstångseffekten

En warrant är konstruerad så att rörelserna i priset är större än i det underliggande värdepapperet. Den procentuella avkastningen är alltså större än i det underliggande värdepapperet. Därigenom uppnås hävstångseffekten. Elasticiteten på en köpwarrant är alltid större än 1 och mindre än -1 för en säljwarrant. Elasticiteten bestämmer hur stor rörelsen är i förhållande till den underliggande aktien. Om elasticiteten uppgår till 5 procent så innebär det att warranten stiger med 5 procent samtidigt som aktien stiger 1 procent. Vid en nedgång blir raset 5 procent om aktien backar med 1 procent. Risken är alltså stor samtidigt som möjligheterna lockar.

Kontantavräkning

På slutdagen kommer warranten antingen att ha en automatisk kontantavräkning eller också sker en leverans av aktierna. Vilka vilkor som gäller framgår av det prospekt som banken tillhandahåller. Det gäller att läsa vilkoren noga då det kan finnas avgörande skillnader.

Till skillnad mot optioner går det endast att köpa sälj- och köpwarranter. Det går alltså inte att ställa ut eller sälja warranter. Det inskränker placerarens möjligheten att skydda sina innehav och minska risken. Visst går det att ställa optioner eller blanka aktier i syfte att eliminera risk, men inte lika effektivt som på optionsmarknaden. Samtidigt utgör warrantens konstruktion att det är svårt att beräkna risken. När det gäller risker i optionshandeln sker de beräkningarna direkt i OM:s system. Har du däremot stängt en optionsposition genom att köpa en warrant så måste banken beräkna risken manuellt, vilket skapar problem.

Mest köp

Att risken är stor i warranter framgår med all tydlighet av Affärsvärldens granskning av kursutvecklingen sedan årsskiftet. En förklaring är naturligtvis att aktiemarknaden har fallit kraftigt samtidigt som köpwarranter är överrepresenterade. Vi har valt att studera Handelsbankens warranter eftersom banken är störst på området. Utvecklingen är dock representativ för hela warrantmarknaden. Handelsbankens 211 warranter (det finns ytterligare 55 stycken som noterats efter årsskiftet) har fallit med i genomsnitt 50 procent sedan årsskiftet. Endast 26 stycken har ökat i värde medan 185 stycken fallit i pris. Sannolikheten att du ska ha valt en option som har stigit är alltså 1 på 10. I genomsnitt har de lyckade warranterna stigit med 61 procent. De förlustbringande warranterna har i genomsnitt fallit med 65 procent sedan årsskiftet. Affärsvärldens generalindex har under samma period backat med 21 procent.