Utsikt från Lindab

Känslan är smått absurd för den som ska besöka Lindab, ett börsnoterat företag som omsätter närmare 10 miljarder kronor och har ett börsvärde på nästan 9 miljarder. Huvudkontoret gömmer sig i det idylliska böljande kustlandskapet på Bjärehalvön i Skåne. Området domineras av potatisodlande jordbrukare och semesterfirare i Båstad med omnejd. Men i Grevie, några kilometer från Båstad, ligger huvudkontoret och en fabrik som förser norra Europa med ventilationskopplingar, i treskift, dygnet runt.

Ola Ringdahl, vd sedan ett drygt år tillbaka, bor själv i Malmö och pendlar tolv mil enkel väg flera dagar i veckan. Företaget har elbilspolicy för ledningens tjänstebilar. Samtidigt transporteras insatsvaror och färdiga produkter till och från fabriken i Grevie med dieseldrivna lastbilar som får stånka sig över kullarna för att komma ut till E6:an.

– Det var här som Lage Lindh grundade företaget för 60 år sedan. Här finns mycket tradition, känsla och respekt för det han byggt, säger Ola Ringdahl.

Lindab tillverkar huvudsakligen ventilationskanaler, allehanda plåtdetaljer till hus som stuprännor och takprofiler, samt byggelement i stål. Det är en klassisk tillverkningsindustri som sedan starten 1959 har vuxit oavbrutet i 50 år. Bolaget har verksamhet på över 200 platser i 32 länder. Under finanskrisen 2008/2009 tog det dock stopp för tillväxten. Sedan dess har bolaget stått och stampat med skral lönsamhet.

Under 2012 såg dock finansmannen Sven Hagströmer och hans investmentbolag Creades en turn around-kandidat i Lindab med ett starkt varumärke på väl inarbetade marknader. Creades köpte mer än 1o procent av aktierna och blev största enskilda ägare. Åren som följde präglades av frustration över att vändningen inte kom till stånd. Enstaka infall av optimism och stigande aktiekurs straffades snart med tillbakagångar. I slutet av 2018 stod aktien på samma nivå som i slutet av 2013.

I våras kom dock ett välkommet besked i form av en omvänd vinstvarning. Lindab flaggade för att både omsättning och vinst skulle bli högre än vad man tidigare kunnat anta. Aktiemarknaden applåderade. Hittills i år har aktien stigit med mer än 57 procent. Creades tackade för kaffet med att sälja halva innehavet och ta hem en reavinst som satt långt inne men till slut hamnade på 100 procent. Creades hade köpt cirka 9 miljoner aktier för omkring 50 kronor styck och sålde nu halva innehavet för 100 kronor och fick därmed tillbaka hela den ursprungliga köpeskillingen samtidigt som bolaget har kvar aktier värda 450 miljoner kronor. En utomstående kan dock tycka att det ser märkligt ut att Creades säljer när det äntligen verkar lossna. Creades vd John Hedberg, som även sitter i Lindabs styrelse, förklarar:

– Vi hade så klart inte sålt på de nivåer som gällde i början av året. Men Lindab hade blivit lite för stort som innehav i portföljen, så efter kursuppgången var det läge att justera det.

När Ola Ringdahl träffar Affärsvärlden firar han sin ettårsdag som vd för Lindab. Vid rekryteringen var uppdraget från styrelsen tydligt: Höj lönsamheten! Koncernens finansiella mål är en rörelsemarginal som ska snitta på 10 procent över en konjunkturcykel. Under 2018, ett konjunkturmässigt toppår, var den 6,8 procent.

Ola Ringdahl insåg snabbt att han kommit till ett företag som färgats av en lång historia av framgång och som körde på i gamla hjulspår. För tio år sedan var försäljningen lika stor som i dag, men vinsten var dubbelt så hög. Om organisationen var omedveten om att bolaget befann sig på ett sluttande plan, eller om man var oförmögen att hantera det, ska vi låta vara osagt. Men Ola Ringdahl såg vad som behövde göras.

– Det allra första var att skapa tydlighet när det gäller ansvar. Frågan om vem som var ansvarig för vad behövde lösas på många nivåer. Det har vi löst genom att skapa omkring ett hundra resultatenheter där varje chef har ett helhetsansvar för både kostnader och intäkter. Vi har också skärpt fokus på att produkterna alltid ska levereras i tid till kund, säger Ola Ringdahl.

Den här decentraliseringen har skett parallellt med att koncernen delats upp i tre affärsområden: Ventilation Systems, vilket – som namnet anger – tillverkar ventilationsutrustning, Profile Systems som tillverkar plåtprodukter till hus, samt Building Systems som tillverkar allt som behövs för att uppföra en byggnad med stålkonstruktion.

Koncernens problembarn är Building Systems med mångåriga förluster i bagaget. En rörelsemarginal på 0,8 procent under 2018 har dock ökat till 5,4 för det första halvåret i år. Affärsområdet var till salu redan innan Ola Ringdahl tillträdde, men endast några skambud kom in. Nu är siktet inställt på att vända affärsområdet.

– Åtgärd nummer två och tre är att öka bruttovinsten och sänka de fasta kostnaderna. Det handlar om att lyfta på varenda sten när det gäller försäljningspriser, rabattnivåer, inköp, produktionseffektivitet, logistik, antal anställda, antal fabriker och overheadkostnader, säger Ola Ringdahl.

Hans poäng är att ett bolag som har svag tillväxt och minskande bruttomarginal tvingas krympa sina fasta kostnader. Ett sådant bolag kan i bästa fall överleva, men kommer aldrig att ha råd med att investera sig till tillväxt genom produktutveckling, teknikinvesteringar och marknadsföring. Det är det utrymmet som nu ska skapas i Lindab.

Ventilationsbranschen blir alltmer högteknologisk i takt med att klimatkraven höjs på de hus som byggs och renoveras. Nya fastigheter marknadsförs med allehanda miljöcertifieringar. Smarta hus och smarta städer är det nya svarta bland bygg- och fastighetsbolag och teknikkonsulter. Hyresgäster ställer krav på energieffektivitet. Stora nybyggda fastigheter har i dag mycket avancerade styrsystem för värme, kyla och ventilation.

Mot den bakgrunden är det lite överraskande att Ola Ringdahl säger att Lindab i grunden är ett företag som bockar plåt.

– Jag ser mycket i Lindab som vi ska vara stolta över. Vi ska bejaka styrkorna från vårt ursprung inom plåtslageri och förädlande av tunnplåt. Vi ska bygga vidare på det och klara att växa organiskt, säger han.

Han förtydligar att Lindab har högteknologin också. Egenutvecklad mjukvara för styrsystem, sensorer som känner av hur många personer som vistas i ett rum och anpassar ventilationen för det. Men det handlar om en mindre del av koncernens totala försäljning.

– Lindab har i likhet med andra bolag i ventilationsbranschen drömt om att vara en totalleverantör för att styra hela klimatlösningen i fastigheter. Men bolaget är inte redo för det. Vi ska välja ut de områden som vi är ledande inom, och som vi kan tjäna pengar på. På de områden som vi inte behärskar lika väl kan vi gärna samarbeta med andra. Vi ska vara uppskattade och relevanta för tekniska konsulter som designar klimatsystem, men framför allt ska vi vara installatörernas och montörernas bästa vän.

Klockan tickar för Ola Ringdahl. Målet om 10 procents rörelsevinst är fortfarande en bit bort, och han inser att nu blir antagligen inte konjunkturen bättre än så här. För att klara målet över en konjunkturcykel borde lönsamheten redan i dag ligga en bit över 10 procent. Och att vänta tio år på en ny konjunkturtopp för att kunna konstatera att målet är nått har varken han eller styrelsen lust med.

Förvisso tog Lindab ett bra kliv uppåt med rapporten för det andra kvartalet, då en justerad bruttomarginal på 9,3 procent noterades. För första halvåret var siffran 8,8 procent.

– Alla på Lindab jobbar stenhårt nu. Vi är fast beslutna att nå våra mål. I takt med att vi förbättrar resultaten kan vi också accelerera vårt investeringsprogram.

Ola Ringdahl tycker att det är synd att Creades sålt halva innehavet och därmed klivit av cornerposten som den enda större ägaren av kött och blod. Övriga större ägare är institutioner och kapitalförvaltare som Lannebo fonder och Fjärde AP-fonden. Ola Ringdahl jämför med sitt förra jobb som koncernchef för Nord-Lock Group, ett företag som tillverkar högteknologiska fästelement och helägs av Gustaf Douglas investmentbolag Latour.

– Det är bra med en ägare av kött och blod, och Creades vd John Hedberg sitter kvar i styrelsen, vilket känns bra. Men jag har förståelse för att Creades jobbar mer med finansiella investeringar och med lite kortare horisont än till exempel Latour, som i sin tur är extremt när det gäller långsiktighet. Gusta­f Douglas planterar ekar.

Ola Ringdahl såg en klar risk för att Lindab kunde ha blivit uppköpt när aktiekursen låg på hälften av dagens nivå. Förklaringen till att så inte blev fallet är sannolikt att förlusterna i affärsområdet Building Systems var ett giftpiller.

På Creades svarar John Hedberg und­vikande på frågan om inställningen till det innehav som finns kvar.

– Vi kan tänka oss att både köpa och sälja aktier i Lindab framöver. Det beror på kursutvecklingen och bolagets utveckling, säger John Hedberg.

Lindab

Huvudkontor: Grevie, Båstads kommun.

Omsättning 2018: 9,3 miljarder kronor.

Resultat före skatt 2018: 531 miljoner kronor.

Marknad: Ventilationsutrustning, bygg-komponenter av plåt, och stålhallar.

Ola Ringdahl

Är: Vd och koncernchef för Lindab Group.

Född: 1972.

Bor: I stadsdelen Limhamn, Malmö.

Familj: Gift och fyra barn, i åldrarna 18, 16, 13 och 11 år.

Utbildning: Försvarets tolkskola, UD-tjänstgöring i Moskva, Handelshögskolan i Stockholm.

Karriär: Konsult på McKinsey, olika funktioner på Crawford, Assa Abloy, regiondirektör på sjukvårdsföretaget Capio, samt vd för Nord-Lock Group.

Lön och rörlig ersättning 2018: 4,9 miljoner kronor.

Extremresor: Ola Ringdahl har smak för att resa, och gärna långt och obekvämt. Strax efter millennieskiftet var han konsult på McKinsey i Sydafrika. Där gifte han sig med svenska Nina och de fick sitt första barn. När det var dags att flytta tillbaka till Sverige beslöt de sig för att köra bil hem, vilket senare resulterade i boken Kapstaden till Nordkap på 333 dagar. Ola Ringdahl tog tjänstledigt tre månader i taget, och när han ännu efter sex månader inte hade kommit tillbaka ringde cheferna på McKinsey och undrade var han var. Kvar i Afrika, blev svaret.

Nästa bok kom till omkring 2008 efter ännu en långresa i bil från Sverige till Kambodja, denna gång med alla fyra barn i baksätet. Resan tog 16 månader och familjen fick tillstånd till hemundervisning av äldste sonen Temba som då var åtta år. Den resan resulterade i boken Tembas äventyr – från Sverige till Kambodja i ett rött UFO.

”Visst har jag gjort avsteg från karriären genom resorna. Men de har lärt mig oerhört mycket både som människa och ledare. Man kan säga att jag har gjort en grundlig karriär genom att gå förhållandevis långsamt fram.”