Utsattes för mordförsök av bin Laden

Han ler. Mötet med Osama Bin Laden ägde rum för 13 år sedan under en av John Simpsons många reportageresor till Afghanistan.

I dag är John Simpson en vithårig, belevad och ytterst artig genteman på 57 år, som mer än de flesta förtjänar epitetet världsreporter. Under de dryga 30 år han jobbat som journalist har han bevakat 34 konflikter eller krig runt om i världen – från motsättningarna på Nordirland till kriget i Afghanistan.

“Det låter som om jag noggrant bokför alla mina upplevelser. Jag låter som en trainspotter”, säger han lite urskuldande.

Under ett par dagar är han i Stockholm inbjuden av SAS Media för att i eftermiddag inför en grupp utvalda gäster ge sin syn på journalistens roll i dagens informationssamhälle.

För svenskar är han förmodligen mest känd från intåget i Kabul i mitten av november förra året. Den gången utgjorde han förtrupp till Norra Alliansens styrkor. Inför påslagna kameror tågade han, omgiven av hurrande barn, nerför bergen mot Afghanistans huvudstad.

Han har alltsedan dess kritiserats av engelska media för att lida av storhetsvansinne. I vissa tidningar har han beskyllts för att ha gett intrycket av att han och BBC, inte de militära styrkorna från Norra Alliansen, var de som befriade Kabul från talibanernas styre.

“Det är några journalister på några tabloider i London som gnäller. De är småaktiga och avundsjuka. Tidningarna är inte glada när BBC, som hatas av en stor del av pressen i London, är först med nyheter. I USA, som jag besökte för någon månad sedan, bemöts jag och BBC närmast med vördnad. I New York har BBC alltsedan den 11 september haft fyra gånger så höga tittarsiffror som CNN. Det visar väl vilken hög trovärdighet BBC har”, säger John Simpson.

Två dagar innan terrorattackerna den 11 september hade John Simpson tvingats lämnat Kabul.

“Jag var i Pakistan och såg attackerna mot World Trade Center på BBC. Jag var övertygad om bakom attackerna låg Osama Bin Laden och Al Queda”, säger John Simpson.

En knapp månad senare var han tillbaka i Afghanistan, som han besökt tolv-femton gånger, första gången redan 1980.

“Under en månad låg jag inte mer än en kilometer bakom fronten. Vi sov på cementgolv, vi åt dålig mat. Det är klart att jag var uppspelt när vi sedan kunde gå in i Kabul”, säger John Simpson.

Innan han anlände till Stockholm har han bevakat valet i Zimbabwe, trots att han var en de journalister som inte släpptes in i landet. I likhet med de flesta politiska bedömare i västvärlden är han kritisk mot valutgången där den sittande presidenten Robert Mugabe utropades till segerherre men han vill också ta Mugabe i försvar.

“Han är ingen diktator som många påstår. Att likna honom vid en Idi Amin är absurt. Mugabe, som jag känt sedan mitten av 70-talet och intervjuat nio gånger, har en vision. Och man får inte glömma att 85 procent av invånarna i Zimbabwe är litterata, vilket är högre än i något annat afrikanskt land. Dessutom är han är en journalistisk dröm. Han säger alltid något som är värt att publicera”, säger John Simpson, som har permanenta bostäder i Dublin och Paris.

“Men jag är ständigt på resande fot. Om någon månad hoppas jag få bevaka valet i Frankrike, i juni ska jag tillbaka till Afghanistan och i början av hösten är det högst troligt att Bush inleder bombningarna av Iraq. Då vill jag gärna vara i Bagdad”, säger John Simpson, som inte har några som helst planer på att dra sig tillbaka till någon studio i London, än mindre att pensionera sig.

“Att sitta som kommentator och debattör på BBC i London vore att sakta dö. Jag hoppas kunna fortsätta som journalist på fältet så länge som jag kan tala. Men det är upp till BBC att avgöra. Mitt avtal löper ett år i taget”, säger John Simpson.

Född: 9 augusti 1944, uppvuxen i London och Sussex Familj: gift med andra hustrun Dee Kruger, som är 37. Permanenta bostäder: i Dublin och Paris Karriär: Har jobbat för BBC under hela sin karriär. Minnesvärda ögonblick: När han utsattes för ett knytnävslag av dåvarande premiärministern Harold Wilson i samband med sitt första uppdrag.

”Året var 1970. Jag frågade om han tänkte utlysa nyval. Han slog mig i magen. Vid den här tiden var det ingen som skrev om vad de såg trots att det var flera journalister närvarande. Harold Wilson var en dålig politiker men han hade en ordentlig kraft i slaget.”

”Österrikes president (och tidigare FN_sekreterare) Kurt Waldheim slog mig, också i magen, när jag ställde frågor om hans förflutna. Han var inte bara dålig politiker med ett fläckat förflutet, han saknad också kraft i slaget.”

Åke Lindberg