Utredning: Lägre amorteringskrav ska gynna unga och bostadsbyggandet

Två lättnader och en ny begränsning. Det var huvudnumren på måndagsmorgonen när finansmarknadsminister Niklas Wykman tog emot kommittébetänkandet Reglering av hushållens skulder.

Enklare och lägre amorteringskrav

Det nya amorteringskravet föreslås ersätta de två som finns idag. Som det fungerar idag är att nya bolån måste betalas av med 2% ner till 70% av bostadens marknadsvärde och sedan med 1% ned till 50%. Enligt Kommitténs förslag ska kravet istället endast bestå av 1% ner till 50%.

Dagens kompletterande amorteringskravet ska däremot helt tas bort enligt förslaget. Idag måste bolånetagare med lån på bostaden som överstiger 450% av årsinkomsten amortera ytterligare 1%, vilket kommittén alltså vill skrota.

Höjd nivå på bolånetaket

Kommittén föreslår att bolånetaket höjs från 85% till 90%, vilket innebär att det då krävs en mindre kontantinsats än idag.

Maxgräns för storlek på bolån

Ett nytt skuldkvotstak föreslås som ska begränsa hushållens lån i förhållande till hushållets bruttoinkomst. Enligt förslaget ska inte hushållen få låna mer än 550% av bruttoinkomsten.

Något liknande har inte funnits i Sverige sedan utlåningstaket försvann 1985.

En viss flexibilitet ingår i förslaget. Kreditgivaren ska ha möjlighet att höja skuldkvoten med 10% vid nyutlåning.

Enligt kommitténs uppgifter för hösten 2023 var det knappt 3% av alla bolån som överskred den föreslagna skuldkvoten.

Kommittén rekommenderar att de tre förslagen fasas in stegvis.

Efter presentationen på måndagsmorgonen kom Swedbank med en analys. Enligt den förväntas bostadspriserna att stiga 5% som engångseffekt på de föreslagna kraven.

Dagens krav alltför strikta

Professorerna Peter Englund och John Hassler har varit med i kommittén sedan starten i april 2023 och den tidigare generaldirektören för Finansinspektionen Martin Andersson sedan i början av året.

Huvuduppgiften för kommittén var att analysera riskerna som skuldsatta hushåll utgör för det finansiella systemet, och hur till exempel amorteringskrav och bolånetak kan motverka sådana risker.

Enligt betänkandet har kommittén primärt velat göra en bättre avvägning mellan å ena sidan vinsterna med ökad utlåning och å andra sidan effekter på det finansiella systemet.

Idag är kort sagt kraven allt för strikta, menar man.

Det nya skuldkvotstaket kommer endast att gälla för bolån. Annan upplåning, exempelvis blancolån till kontantinsatsen, omfattas inte.

Begränsas taket till endast bolån kan sådana lån öka och hushållen komma att verka mer motståndskraftiga än vad de faktiskt är.

Men eftersom ränteavdrag för blancolån föreslås försvinna, kommer sådana lån snart att vara mindre attraktiva för hushållen, menar kommittén.

Peter Englund som presenterade kommitténs förslag menar att det finns mer som behöver göras än dagens förslag och ändrade ränteavdrag.

“Jag tror inte att detta är något alexanderhugg som löser alla problem på bostadsmarknaden”, säger han till Afv.

Två av kommitténs sakkunniga är skiljaktiga

Enligt Finansinspektionen har tvärtom dagens bolånetak och amorteringskrav fungerat bra. Att de fått bolånetagarna att låna mindre och att köpa billigare bostäder. På så sätt menar FI har hushållens motståndskraft mot stigande räntor stärkts.

Finansinspektionens biträdande chefekonom Thomas Nielsen, sakkunnig till kommittén, håller inte med kommitténs slutsatser.

I ett särskilt yttrande skriver han att kommittén inte haft tillräckligt med data. Enligt Tomas Nielsen kommer de föreslagna kraven att öka hushållens skulder. Det kommer i sin tur leda till att hushållen blir mindre motståndskraftiga mot ekonomiska chocker.

Även professor Lars E. O. Svensson, sakkunnig till kommittén och före detta vice riksbankschef, är kritisk.

I sitt särskilda yttrande motsätter Lars E.O. Svensson sig förslaget till skuldkvotstak som han menar är en missvisande indikator på risker i hushållens skuldsättning.

Wykman lägger upp alla makroverktyg på bordet …

Frågan om vilken myndighet som ska ansvara för amorteringskraven låg utanför kommitténs mandat.

Men finansmarknadsministern öppnar för att såväl amorteringskravet som övriga makrotillsynsinstrument är uppe på bordet.

“Man får titta på hela systemet så man inte får någon plockepinneffekt”, säger Niklas Wykman till Afv.

Enligt finansmarknadsministern är det en öppen fråga vilken myndighet som ska ha ansvar för makrotillsynsinstrumenten.

“Det är naturligt för regeringen att ställa sig frågan hur verktygen samspelar med andra verktyg”, säger Niklas Wykman.

“Det ansvarsfulla är att ta ett steg tillbaka och titta på hela systemet”

… vilket kan öppna dörren för Riksbanken

Ansvaret kan också, enligt Niklas Wykman, komma att delas upp på flera myndigheter. De myndigheter som kan komma ifråga är Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen. Det är FI som har ansvaret idag.

Ett makrotillsynsinstrument som kommer att omfattas av en sådan översyn är den kontracykliska kapitalbufferten, se faktaruta.

Liksom Riksbankens styrränta är kapitalbufferten framåtsyftande. I båda fallen vidtas en åtgärd för att uppnå en positiv effekt i framtiden, medan åtgärden i sig kan vara impopulär när den införs.

Flera länder har därför valt att lägga ansvaret också för kapitalbufferten på centralbanken, på armslängds avstånd från realpolitikens dagsfrågor.

För drygt tio år sedan föreslog en utredning att Riksbanken skulle ansvara för den kontracykliska kapitalbufferten.

Martin Andersson förespråkade då som generaldirektör för Finansinspektionen att hans myndighet fick ansvaret, något som också skedde.

Och han har inte ändrat sig.

“Makrotillsynen är kopplad till kapitalregelverket som ligger på Finansinspektionen”, säger den tidigare FI-chefen.

“Ska man flytta makrotillsynen till Riksbanken, ja då tror jag att man behöver flytta hela banktillsynen till Riksbanken”