UTLÄNDSKA PROGRAMVARUFÖRETAG: Ett stormigt år

Inte bara programvaruföretaget Microsoft hade det motigt under fjolåret. Också de internationella affärssystembolagen hade ett tufft år. Vinstmarginalen för de utländska programvaruföretagen i Sverige var dock god, och uppgick till 26 procent. Omsättningstillväxten levde däremot inte upp till fjolårets förväntningar utan landade på tio procent. Efter flera år av mycket god efterfrågan blev det plötsligt stopp. Mest uppseendeväckande var genomklappningen för nederländska Baan. Bolaget fick svåra finansiella problem och gjorde en förlust på 2,5 miljarder kronor. Trots fyra ledningsbyten under det senaste året är bolaget fortfarande på fallrepet.

Utvecklingen visar på riskerna med hög tillväxt i en bransch som bygger på förtroende och stabilitet. Ett affärssystem är en tung och långsiktig satsning för företag och en leverantör med finansiella bekymmer framstår då inte som ett attraktivt alternativ.

Fel image

Stagnationen på marknaden för affärssystem har medfört att bolagen alltmer inriktat sig på lösningar för internet och e-handel. Här utmanas de traditionella aktörerna som branschledaren SAP eller Oracle och JD Edwards, av en uppsjö nya utmanare. De stora företagen har inte riktigt rätt image för den nya ekonomins företag. Det är exempelvis få som förknippar bolag som SAP med nya spännande internetlösningar, men bolaget har ägnat 1999 åt att stöpa om bolaget efter marknadens krav. Företagets huvudprodukt, R/3, har “webbifierats” och har fått ett mer trendriktigt namn, Mysap.com. SAP omsatte 462 miljoner kronor under förra året i Sverige. Vinsten slutade på 40 miljoner kronor.

Att skriva om programvarubranschen utan att nämna Microsoft är omöjligt. Bolagets tentakler spänner över hela branschen. Även 1999 präglades av Microsofts med- och motgångar.

Koncernens omsättning var cirka 180 miljarder kronor, en tillväxt på 29 procent. Vinsten landade på nästan 110 miljarder, vilket ger Microsoft en vinstmarginal på hela 60 procent.

I Sverige ökade omsättningen med 24 procent till 808 miljoner kronor. Men den verkliga försäljningen till den svenska marknaden är betydligt större än så. Anledningen är att de flesta Windowslicenser säljs förinstallerade på datorerna. De ingår inte i Microsofts svenska försäljningssiffra.

Motgångarna i fokus

Men Microsoft var i fokus betydligt mer på grund av sina motgångar än tack vare sina framgångar. Microsoft anklagades av det amerikanska justitiedepartementet för att ha utnyttjat sin monopolställning på operativsystem i syfte att krossa konkurrenten Netscape.

Följetongen, där hela den amerikanska data- och programvarubranschen hamnade i vittnesbåset, är inte slut än, men en domstol har fastställt att Microsoft verkligen har utnyttjat sin dominerande ställning. Det lutar åt att mjukvarujätten delas upp i två delar; ett bolag för operativsystemen Windows, Windows NT och Windows 2000 och ett annat för Office-programmen, internetbläddraren Explorer och företagets internettjänster.

Men sista ordet är inte sagt. Och oavsett vad som händer i rättegången finns det gott om andra hot mot bolaget på marknaden och från konkurrenter, som blev tydligare under 1999.

Gratis Linux

Under året klev gratis-operativsystemet Linux fram på allvar som ett verkligt hot mot Microsofts Windows NT. Linux har en programvarukod som är fritt tillgänglig för alla. Mycket av utvecklingen av Linux görs av entusiaster på nätet och resultaten blir sedan åtkomliga för var och en. Under året tog sig ett antal företag som specialiserat sig på Linux in på den amerikanska Nasdaq-börsen, till exempel Red Hat, Caldera och VA Linux. Det gav ytterligare trovärdighet åt alternativet till Windows NT.

Systemet med fri programvarukod har seglat upp som ett hot mot hela Microsofts affärsmodell. Idag finns det gratiskonkurrenter till i princip samtliga produkter från Microsoft. Ett exempel är Netscape, som i projektet Mozilla lagt ut källkoden till sin internetbläddrare Netscape Communicator.

Ett annat hot är att PC:n inte längre är IT-världens självklara mittpunkt. Istället kommer en uppsjö andra produkter: som handdatorer, mobiltelefoner, hemelektronik och andra apparater. Dessa kan vara uppkopplade med både fasta och mobila anknytningar.

Nya krav

Dessa produkter ställer nya krav på programvaran. Microsoft har satsat på den här marknaden med Windows CE, en nedbantad version av operativsystemet Windows, men företaget har svårt att få fotfäste på denna marknad. Palm dominerar fullständigt marknaden för handdatorer och Windows har inte förmått ta några märkbara marknadsandelar.

De stora telekombolagen har också gett Microsoft kalla handen och har istället satsat på det brittiska programföretaget Psions produkt Epoc.

Förnyelse

Företagets egna framgångar framträder också alltmer som ett potentiellt hot. Att sitta på Microsoft och försvara en branschjättes ställnig är kanske inte den mest lockande utmaningen när det gäller att locka personal. Under förra året hoppade också en mängd nyckelpersoner av från företaget.

Microsofts nye VD, Steve Ballmer, tycks under fjolåret ha identifierat ett behov av att förnya bolaget. Microsoft hade, enligt Ballmer, tappat fokus och glömt bort sina kunder. Bolaget har därför omorganiserats och är nu indelat i affärsområden inriktade på olika kundkategorier istället för som tidigare på produktområden.