Utländsk bygginvasion

Byggsverige fortsätter att gå på högvarv. Efter boomen för bostadsbyggandet stundar en rejäl uppgång för byggandet av vägar och järnvägar. Bara i Stockholmsområdet beräknas ban- och vägverken göra upphandlingar på närmare 20 miljarder kronor i år och nästa år. Exempel på stora projekt i huvudstaden är Citybanan och Norra länken. För landet som helhet väntar anläggningsbeställningar på hisnande 60 miljarder kronor under de närmaste tio åren.

Strålande tider för byggarna, kan tyckas. Men där Skanska, NCC och Peab tidigare kunde känna sig säkra på att ta order är läget numera ett annat. Plötsligt har nämligen tyska, franska, och brittiska byggbolag fått upp ögonen för den svenska byggmarknaden. Utländska byggare har visserligen till och från tagit order vid bro- och tunnelbyggen i Sverige. Men nu verkar företagen på allvar vilja bryta sig in på den svenska marknaden.

Det tydligaste exemplet är Bilfinger Berger, Tysklands näst största byggföretag. Bolaget ligger bland annat bakom uppförandet av Svinesundsbron mellan Norge och Sverige, Götatunneln och det pågående bygget av Citytunneln i Malmö. Efter att ha satsat fyra år på att lära känna den nordiska marknaden tar tyskarna nu nästa steg.

– Vi har provat på marknaden och sett att vi är konkurrenskraftiga i Sverige. Därför har vi nu bestämt oss för att öppna en första filial i Göteborg. Vi vill vara med och tävla om de riktigt stora anläggningsuppdragen, säger Claus Pederssen, platschef för Bilfinger Scandinavia. Rekryteringen till Göteborgskontoret pågår för fullt och tanken är att kontrollen av byggprojekten ska skötas härifrån.

En usel tysk byggmarknad är en av förklaringarna till att Bilfinger söker sig utomlands. En kanske ännu viktigare förklaring är att en stor del av de 60 miljarder kronor som de närmaste tio åren ska investeras i anläggningar handlar om undermarksarbeten och tunnlar. Just stora och komplicerade tunnelbyggen räknas till Bilfingers specialiteter. Bolaget beskriver sig själv som världsledande på området.

Tyskarna verkar inte bara ha rätt kompetens utan även de rätta priserna för att kunna kapa åt sig de stora projekten. När bolaget för två år sedan tog hem uppdraget att bygga Svinesundsbron låg tyskarna 40 procent under Skanskas anbud. Tyskarna har även anklagats för lönedumpning genom att anlita arbetskraft från låglöneländer som Polen.

– Vi har både svenskar, polacker och tyskar på våra arbetsplatser. Våra tyska arbetare och tjänstemän är väsentligt dyrare än deras svenska kollegor. När det gäller anlitandet av polsk arbetskraft kan vi konstatera att även NCC anlitar sina polska dotterbolag i Sverige, säger Pederssen.

Klart står att Bilfinger satt i system att anlita ett nätverk av utländska entreprenörer och bemanningsföretag från bland annat Polen vid sina uppdrag i Sverige. Huruvida tyskarna spelar med öppna kort råder det delade uppfattningar om.

När Bilfinger tillsammans med ett konsortium i slutet av 2004 fick uppdraget att bygga Citytunneln i Malmö uppges fackförbundet Byggnads först ha fått besked om att enbart svensk arbetskraft skulle anlitas. I dag uppger facket att svenskarna är i minoritet på byggplatsen. Pederssen förklarar utvecklingen med att Bilfinger bestämt sig för att anlita en specialiserad underentreprenör med polsk arbetskraft i stället för att utnyttja egna anställda.

Om tyskarna verkligen konkurrerar med lägre löner är oklart. Utländska bolag måste nämligen precis som svenska
(i avvaktan på avgörandet i EG-domstolen i det så kallade Vaxholmsmålet) följa kollektivavtalen. Branschkretsar utgår dock ifrån att exempelvis polackerna i dag får nöja sig med kollektivavtalens minimi-nivåer samtidigt som deras svenska kollegor tar hem de högre timlönerna.

Men mycket talar för att det inte är lönerna som är Bilfingers trumfkort. Det faktum att tyskarna anlitar en hög andel utländsk arbetskraft leder nämligen per automatik till högre effektivitet. Väl på plats i Sverige är polacker och tyskar intresserade att arbeta så mycket som möjligt. Långa veckor och flerskift tillhör vanligheterna och innebär att maskiner utnyttjas maximalt. För svenska byggarbetare är flerskift inte lika självklart och byggbolagens resursutnyttjande sannolikt lägre.

Cheferna för Skanska och NCC i Sverige säger sig ta den utländska konkurrensen med ro.

– Vi är inte rädda. Vi har levt med internationell konkurrens tidigare, säger Olle Ehrlén, chef NCC Construction Sweden.

Branschkollegan Mats Williamson, chef för Skanska i Sverige, vill inte heller tala om något allvarligt hot.

– Konkurrensen stimulerar oss att bli ännu bättre. Den gör att vi ytterligare skärper till oss, säger Williamson.

Bakom kulisserna lär tongångarna vara annorlunda. I praktiken kan Bilfingers och andra utländska bolags intåg innebära smärtsamma intäktsförluster för NCC och Skanska på hemmamarknaden. En titt på siffrorna understryker dramatiken. Av de 20 miljarder kronor som Skanska Sverige omsatte i fjol kom inte mindre än 9 miljarder kronor från infrastrukturuppdrag.

För NCC:s del uppges mark- och infrastrukturarbeten stå för 35 procent av byggverksamheten i Sverige. Tappade marknadsandelar kan snabbt komma att sätta sina spår i resultaträkningens första rad. I de fall svenskarna väljer att ta
strid om order väntar en press på marginalerna.

Byggaktier som Skanska och NCC har stigit kraftigt i år. Aktiemarknadens förväntningar är inställda på fortsatt goda tider inom bostad men även en uppgång på anläggningsuppdrag. Att utländska konkurrenter skulle kunna förstöra festen håller Hans Derninger, analytiker på Standard & Poor’s Equity Research, inte med om.

– Den utländska närvaron kommer att öka konkurrensen. Men historiskt har de stora anläggningsprojekten varit en dålig affär för Skanska, NCC och Peab, då prisnivåerna ofta inte avspeglat risken tillräckligt bra. Frågan är om man ska misströsta, om det i stället blir Bilfinger som tar kontrakten, säger Hans Derninger.

Och visst har Derninger rätt när han förordar lönsamhet före volym. Men både analytiker och byggbolagscheferna tycks underskatta risken med att tappa stororder på hemmaplan. Skanskas bygge av Öresundsbron lär ha varit en viktig referens för efterföljande infrastrukturorder i USA. Förlusten av prestigeorder kan därmed få ett dyrt efterspel.

Ett annat orosmoln på den svenska bygghimlen är kundernas förändrade beteende. Stora beställare som Vägverket men även Banverket har tröttnat på den bristande konkurrensen. Vägverket försöker aktivt via annonser och roadshows att locka utländska bolag till Sverige.

– Jag tror att de svenska byggbolagen får räkna med hårdare konkurrens framöver, säger Hans Rode, fram till i måndags chef för region Stockholm på Vägverket.

Det utländska intresset har inte låtit vänta på sig. I somras tog Bilfinger hem en anbudstävling om ett tunnelbygge för Norra länken i Stockholm. Att tyskarna fick ordern berodde dock enligt Vägverket inte på priset. Tyskarnas tekniska lösning var helt enkelt den mest avancerade.

____________________________________________
“Vi ska bli ledande på infrastruktur i Sverige”

Bilfinger Berger är Tysklands näst största byggföretag och har tagit flera storordrar i Sverige. Bakom satsningen står Skandinavien-ansvarige Michael Blaschko.

Varför intresserar sig Bilfinger för Sverige?
– Den svenska marknaden för infrastrukturinvesteringar har vuxit starkt de senaste åren och prognosen för de kommande åren pekar i samma riktning. Det vill vi vara delaktiga i.

Hur ser era framtidsplaner ut för Sverige?
– Vi vill öka vår verksamhet i Sverige ytterligare. Just nu är vi ett av flera utländska företag i Sverige, men vårt mål är att vi skall bli det ledande utländska företaget inom infrastrukturbyggen i Sverige. Vi har byggt upp mycket goda kundrelationer som vi vill behålla och utveckla.

Inom vilka områden vill ni vinna order i Sverige?
– Vi koncentrerar oss enbart på stora projekt som tunnel- och brobyggen. Vår styrka ligger i att realisera komplicerade uppdrag. Vi kan utföra stora byggprojekt som kräver både teknisk kompetens och extraordinära organisatoriska kunskaper.

Bilfinger har blivit känt för att anlita ett stort antal underentreprenörer med arbetare från låglöneländer som Polen. Din kommentar.
– Vi anlitar inte fler underentreprenörer än exempelvis Skanska. Vårt koncept bygger på att arbeta med internationella företag och därigenom vänder vi oss till hela europeiska marknaden. Dessutom är många av de projekt som vi lägger anbud på delvis finansierade av EU. I Svinesundsprojektet arbetade bland annat holländare och schweizare men media valde att fokusera på de polska arbetarna. I Sverige associeras polacker fortfarande med bärplockning och inte med hantverk. Man skall komma ihåg att vid byggandet av Svinesundsbron var det polacker som gjorde de mest tekniskt avancerade arbetena. De räknas i dag som några av de skickligaste betongarbetarna i Europa.

Varför anställer ni inte fler svenska byggarbetare?
– Det är en fördel att kunna anlita en underentreprenör som har just de specialkunskaper som behövs för de olika projekten istället för att ha fast anställd personal som inte alltid har de kunskaper som krävs. Det skulle vara möjligt om vi huvudsakligen ägnade oss åt husbyggnation, men den kompetens som krävs inom vårt område varierar beroende på varje enskilt projekt. Att arbeta med underentreprenörer ger oss större flexibilitet.Guldgruva Stockholm
Stora projekt under upphandling i Stockholm, uppskattat ordervärde.
Norra länken, cirka 7 miljarder kr.
E 18 Hjulsta-Kista, 2,5 miljarder kr.
Väg 73 Nynäshamn, 1 miljard kr.
Citybanan i Stockholm, 8 till 10 miljarder kr.BILFINGERS UPPDRAG I SVERIGE HITTILLS
Order som Bilfinger hittills tagit i Sverige.
2000 Delar av Götaleden i Göteborg, 450 miljoner kronor, konsortium.
2002 Svinesundsbron mellan Norge och Sverige, 527 miljoner kronor.
2004 Citytunneln i Malmö, 2,3 miljarder kronor, konsortium.
2005 Norra Länken, projektering med option på bygge av arbetstunnel.
2005 Järnvägsbro i Göteborg, 80 miljoner kronor.