USA stökar till det i verkstan
För knappt tio år sedan var de bortglömda. Allt handlade om nybildade it- och internetkonsulter som lockade till sig det mesta av både riskvilligt kapital och åtråvärd personal. I dag är det tvärtom.
Verkstadsföretagen, alltså de bolag som vi trots moderniseringar på alla plan alltjämt förknippar med stämpelklockor, skitiga blåställ och utvikningsbrudar på väggarna i bullriga fabriker, har blivit vår tids hetaste sektor. Beviset finns i rekordförsäljning och rekordvinster, gigantiska utdelningar till ägarna och all-time-high på börsen.
Orsaken är väl bekant: I framför allt Kina och Indien pågår en upprustning av infrastrukturen vars like inte har skådats sedan återuppbyggnaden av Europa efter andra världskriget. Sandviks vd Lars Pettersson föredrar att jämföra med industrialiseringen av USA, som pågick från slutet av 1800-talet ända in i 1960-talet.
Och även i Europa, som är den största geografiska marknaden för samtliga stora verkstadsbolag, ligger efterfrågan på mycket höga nivåer för de flesta industrivaror, som exempelvis Atlas Copcos kompressorer, Sandviks hårdmetallskär, SKF:s kullager och ABB:s transformatorer.
Företagen själva ser ingen anledning att försöka tona ned de högt ställda förväntningarna. Snarare tvärtom, tycks det. Exempelvis SKF skruvade för en månad sedan upp prognosen för sin volymtillväxt under första kvartalet. Sedan dess har aktien stigit med 10 procent.
Ytterligare bränsle till kursstegringen har den senaste tiden hämtats från företagens insiders. Både Industrivärden och Lundbergs har ökat sina innehav i Sandvik, och i Atlas Copco har både ekonomidirektören och chefsjuristen köpt på sig ytterligare aktier.
Det är faktiskt svårt att hitta något som talar direkt emot verkstadsbolagen. Alla kurvor och indikationer pekar åt rätt håll.
Den som ändå prompt vill ha sömnsvårigheter kan fundera en del på företagens exponering mot USA. För medan efterfrågan i Asien tycks omättlig och Europa går oerhört starkt, så befinner sig USA i en uppförsbacke som enligt många bedömare blir allt brantare. Och för flera av företagen, till exempel Sandvik, är USA den största enskilda geografiska marknaden. Tabellen här intill visar företagens exponering. Med undantag för Scania har samtliga bolag en betydande verksamhet i USA. I genomsnitt har företagen 23 procent av sin försäljning i Nordamerika, där även de mindre ekonomierna Kanada och Mexiko ingår.
Men man ska kanske inte se alltför negativt på detta. En avmattning av efterfrågan i USA tolkas rent av positivt, eftersom världsekonomin annars skulle riskera att löpa amok. Medan USA saktar in jobbar ju Europa och Asien för högvarv. Å andra sidan kanske det är en fåfäng förhoppning att övriga världen opåverkad skulle kunna tuffa vidare om amerikanerna slutar investera och shoppa. En av vår tids megatrender är ju trots allt att produkter och till och med tjänster produceras i Asien och säljs i väst, framför allt i USA.
Farhågor om att USA står inför en minskad konsumtion fick investmentbanken Credit Suisse att nyligen rekommendera sina kunder att sälja bland annat Electrolux, det svenska företag i sektorn som har störst exponering mot USA. Aktiemarknaden tycks dock vara mer fokuserad på resultatet av Electrolux stora omstruktureringar, som har lett till en kraftigt ökad lönsamhet och fått aktien att det senaste året stiga med över 100 procent.
Det som däremot kan ställa till det för aktieägare i svenska verkstadsföretag är vad som händer i de amerikanska verkstadsföretagen. Dessa flitigt använda jämförelseobjekt, vars värderingar på gott och ont används som måttstock för de svenska företagen, är nämligen mycket mindre internationella.
Enligt en sammanställning gjord av mäklarfirman ABG Sundal Collier har några av de tyngsta amerikanska verkstadsföretagen 55 procent av sin försäljning i Nordamerika, alltså mer än dubbelt så mycket som de svenska. Det här är förstås väl känt på marknaden, men kan ändå leda till en stökig kursutveckling om de amerikanska rapporterna signalerar sämre tider. Det som händer på de amerikanska börserna har en tendens att smitta av sig på andra börser runt om i världen, inte minst den svenska.
Den som ändå vill ge sig in i verkstadsrallyt men samtidigt dra ned på den geografiska risken kan fundera på SKF. Företaget har bara 20 procent av sin försäljning i USA, vilket är klart mindre än snittet, och är dessutom attraktivt värderat. I en färsk analys konstaterar den finska mäklarfirman Evli att SKF värderas som om vinsttillväxten framöver är obefintlig, detta samtidigt som bolaget självt i en så kallad omvänd vinstvarning låtit förstå att det går bättre än någonsin. Liksom många andra företag i verkstadssektorn har SKF dessutom både höjt sina finansiella mål och lagt fram planer på stora utskiftningar av kapital till ägarna.
Ännu mindre exponering mot USA har Alfa Laval, experten på värmeöverföring, flödeshantering och separation. Företaget går dessutom mycket starkt där, och vd Lars Renström hör till de direktörer som på sistone uttalat sig på ett sätt som ger små utrymmen för såväl feltolkningar som för felsteg: “Vi ser inte någon nedgång på någon av Alfa Lavals marknader. Allt tyder på en fortsatt mycket stark efterfrågan”, sade han nyligen till Dagens Nyheter.
Den amerikanska investmentbanken Bear Stearns tror, liksom Affärsvärlden, på en stark utveckling för verkstadsbolag med stor närvaro i Europa. Slutsatsen baseras på en färsk undersökning där de högsta cheferna på kontinentens 300 största verkstadsföretag tillfrågats om hur de bedömer läget. Och enligt dessa insiders har utsikterna på sistone blivit allt bättre, precis som bland annat SKF vittnat om.
58 procent av de tillfrågade spår en volymtillväxt på 5-10 procent under 2007. När samma respondenter fick frågan för tre månader sedan var det endast 33 procent som spådde en sådan ökning. Enligt Bear Stearns kan hallelujastämningen tolkas som att den högkonjunktur vi befinner oss i ännu inte har nått toppen, och att verkstadshaussen på börsen är långt ifrån över.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.