USA:s konsumenterförmår inte mer

I USA sjönk de ledande indikatorerna, som anses förutspå konjunkturutvecklingen på något halvårs sikt, för fjärde månaden i rad. Om man tro att gamla mönster upprepas är det därmed snart dags för en ny konjunkturnedgång. Orsaken till nedgången i indexet står främst att finna i de allt svagare signalerna för den privata konsumtionen.

Amerikanska hushåll tycks slutligen ha tvingats ge upp en tapper kamp i shoppingcentrum runt om i landet när oljepriset stigit, räntan höjts och insikten om att det börjar bli dags att betala för de senaste årens shoppingkalas slutligen börjat infinna sig.

De negativa nyheterna från hushållsmarknaden blir därför allt vanligare. De stora detaljhandelskedjorna som är inriktade mot massmarknaden uppvisar allt sämre försäljningsutveckling. Sears redovisade minskad försäljning och stigande förluster under tredje kvartalet, och detaljhandelsdominanten Wal-Mart, med cirka 10 procent av den totala detaljhandelsförsäljningen i USA, har sedan sommaren tvingats justera ner sina försäljningsprognoser väsentligt.

Dessutom är lagren hos återförsäljarna av bilar i USA på rekordhöga nivåer trots en mindre försäljningsuppgång i september.

Än viktigare är signalerna om bostadsbyggandet, som hittills fungerat som en formidabel stötdämpare när konjunkturen annars har sviktat. I september sjönk bostadsbyggandet med sex procent. Denna statistikuppgift är emellertid svårtolkad och ofta föremål för omfattande revideringar.

Men samtidigt finns det ytterligare signaler om en påtaglig försvagning av nybyggnadsmarknaden då flera byggbolag tvingats rea ut nybyggda bostäder för att över huvud taget få dessa sålda. Med de eftersläpningstendenser som är typiska på bostadsmarknaden så talar det för att bostadsbyggandet kommer att fortsätta minska framöver.

Ett tecken på att hushållen slutligen har insett att det är dags att börja tänka på framtiden och att skulderna någon gång måste betalas är att kreditexpansionen har mattats betydligt under senare tid. I augusti var det till och med så att skulderna minskade en aning.

Här spelar säkert den pågående presidentvalskampanjen en viss roll för hushållens agerande eftersom den delvis har ställt såväl underskotten i de offentliga finanserna som handelsbalansen i fokus. Att hushållen efter valet kommer att drabbas av skattehöjningar eller statsfinansiella åtstramningar (eller båda) börjar nog gå upp för genomsnittsamerikanen.

Till detta ska läggas en centralbank som tycks fast besluten att höja räntan ännu några steg och ständigt stigande bensin- och uppvärmningskostnader. Oljeprisstegringen motsvarar ensam en skattehöjning på 85 miljarder dollar och ger enligt beräkningar en åtstramande effekt på omkring 0,5 till 0,75 procent av BNP.

Så frågan är om inte den amerikanska konsumenten slutligen är på väg att räknas ut. Och att det här på marginalen kan komma att påverka väljare när de ska lägga sin röst i presidentvalet, och i så fall troligtvis i John Kerrys favör.

Å andra sidan har de amerikanska hushållen visat en osedvanlig seghet när det gäller shoppingviljan. Sjunkande oljepriser, en ordentlig rekyl uppåt för sysselsättningen, en överstökad smutsig presidentvalskampanj och bättre börs skulle ånyo kunna gjuta liv i till synes utmattade konsumenter.

Men Affärsvärlden tror att inte ens en ganska lång rad av positiva nyheter räcker för att få upp konsumtionstillväxten till nivån från fornstora dagar. Så räkna med att den amerikanska tillväxttakten sjunker ytterligare under slutet av det här året och en bra bit in på nästa år.