USA OCH EUROPA: På säkrare grund
I Asien finns en enorm och genuin osäkerhet om hur utvecklingenframöver skall bli. Det är inte alls konstigt när valutor,räntor och börser befinner sig på helt nya nivåer. Man kan sägaatt den asiatiska exporten säkert gynnas av att valutorna harfallit så kraftigt. Inhemsk efterfrågan bör däremot försvagas avhöga räntor som krävs både för att försvara valutan och på grundav farhågor för att valutaförsvagningen skall ge kraftigtstigande inflation. Men hur mycket – det är en helt annan sak.Modeller som i vanliga fall fungerar ganska bra är helt enkeltinte tillförlitliga efter så här stora förändringar.
Man kan jämföra med situationen med Sverige i början av 1990–talet. Övergången till låginflationspolitik och kronans fallinnebar att alla förutsättningar plötsligt såg annorlunda ut.Det var nästan omöjligt att förutse vad som skulle hända med densvenska ekonomin och detta skapade också stor förvirring omvärderingen av finansiella tillgångar. I efterhand står det heltklart att både värderingen av kronan och räntorna avspeglade attman ville gardera sig mot ett mycket värre scenario än det somså småningom förverkligades.
Men att osäkerheten nu förefaller oändlig i Asien betyder intealls att nästan vad som helst kan hända även i västländerna.Till skillnad från de asiatiska länderna befinner sig densvenska ekonomin nu på fast mark. Det gäller även för Europa somhelhet och USA. Trots dramatiken i Asien finns det alltså intealls anledning att gripas av panik när det gäller utvecklingen ivästländernas ekonomier. Ränteförändringar, börsfall ochvalutaeffekter i västvärlden ligger fortfarande inom ramen förnormala förändringar där modeller och prognosverktyg fungerarungefär som vanligt. Här har man trots allt en rimlig chans attuppskatta effekterna av Asienkrisen.
OECD uppskattar att de direkta handelseffekterna innebär atttillväxten i USA och Europa dras ner med tre kvartsprocentenheter. Men OECD påpekar att en lättare penningpolitikkan mildra effekterna, så att tillväxten bara skulle dras nermed 0,3-0,4 procentenheter. Andra bedömare tycks räkna med ännumindre effekter. Enligt tidningen Economists sammanställning avprognoser i januari ligger den genomsnittliga prognosen förUSA:s tillväxt 1998 för närvarande på 2,7 procent. Det är tilloch med ett par tiondelar högre än i oktober förra året.Förändringarna för övriga länder är också marginella.
Det enskilt viktigaste skälet till att effekterna bedöms bli såsmå är att Asienkrisen också har inneburit att räntorna harfallit kraftigt. Bara sedan i november har den svenskatioårsräntan fallit med nästan en procentenhet till 5,6 procenti måndags eftermiddag. Det är den lägsta nivån sedan i början av1960-talet. Även om inte realräntorna har fallit lika mycket bördagens låga räntor ge en rejäl extra skjuts åt inhemskefterfrågan. Enligt en simulering av effekterna av enränteförändring som Konjunkturinstitutet gjorde förAffärsvärldens räkning för några år sedan betyder en varaktigsänkning av realräntan med en procentenhet att BNP-tillväxtenblir ungefär en procentenhet högre under året efterräntenedgången. Sänkningen av realräntan är inte så stor nu, mendet är inte alls otänkbart att den expansiva effekten av lägrelånga räntor, tillsammans med att man sannolikt avvaktar med atthöja de korta räntorna, helt uppväger Asienkrisens effekter påutrikeshandeln.De svenska räntorna har fallit mer än i omvärlden,bland annat därför att avtalsrörelsen har börjat bättre änväntat. Men även i omvärlden har räntorna fallit. Tyska ochamerikanska räntor har fallit med omkring en halv procentenhetsedan i november. Exempelvis OECD har i sin decemberprognosräknat med att den amerikanska tioårsräntan skall ligga på 6,4procent i år och det är ungefär en procentenhet högre än nivån imåndags eftermiddag. Ungefär detsamma gäller för den tyskatioårsräntan som i måndags låg strax över fem procent, det ärockså nästan en procentenhet lägre än vad OECD har räknat med.
Slutsatsen måste bli att nettoeffekterna av Asienkrisenförmodligen inte blir särskilt stor. Att det går trögare förexporten bör uppvägas av de positiva effekterna av räntefallet.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.