USA-kapitalet flödar in

Allt oftare landar i dessa dagar representanter för amerikanska venture capital-bolag på Arlanda och tar taxi till vårt eget Silicon Valley – Kista. En rad svenska internet- och telekomrelaterade företag har de senaste två-tre åren fått finansiering från amerikanska VC-bolag och har representanter från dem i styrelsen.

De senaste åren har ett antal amerikanska venture capital-bolag etablerat sig i Europa. Efter att bolagen, och de investerare som placerat pengar i deras fonder, tjänat stora pengar på IT-, internet- och telekominvesteringar i USA med årliga avkastningar på 30-40 procent eller mer vill de nu göra om den resan – i Europa.

Och fler bolag lär komma hit – om inte marknaden för teknologibolag helt klappar ihop. Det vi sett hittills av den amerikanska expansionen i Europa är enligt många bedömare bara början.

Det är både kända och okända amerikanska VC-bolag som öppnat kontor på den här sidan Atlanten och startat fonder med inriktning på investeringar i europeiska företag. De flesta har etablerat sig i London, men även i en del andra europeiska finanscentra. Några har etablerat partnerskap med europeiska VC-bolag.

“Jag har de senaste veckorna fått flera förfrågningar från amerikanska bolag som vill ha samarbete med svenska kollegor”, säger Olof Carlstoft på 6:e AP-fonden, stor aktör på den svenska VC-marknaden.

Några exempel på etableringar i Europa:

o Benchmark Capital, känt VC-bolag i Menlo Park, Silicon Valley, offentliggjorde i mars i år att det startar en fond på en halv miljard dollar för investeringar i Europa. Verksamheten kommer att drivas från ett nytt kontor i London. Benchmark har i USA finansierat och stött uppbyggnaden av kända internetrelaterade företag som eBay, Scient och Webvan (som säljer livsmedel på nätet och leds av förre Andersen Consultingchefen George Shaheen.).

o Kennet Capital, som samarbetar med investmentbanken Broadview, öppnade ett kontor i London 1999 och har investerat i flera skandinaviska företag.

o The Carlyle Group, som förvaltar motsvarande 8,5 miljarder euro globalt och har huvudkontor i Washington, D.C., beslöt redan 1997 att gå in i Europa. Företaget har nu tre kontor i Europa – i London, Paris och München – och har öppnat en fond på 700 miljoner dollar för investeringar i framför allt internetrelaterade bolag.

o BankBoston Capital and Ventures, Cross Atlantic Technology Fund och GEO Capital Partners är andra amerikanska VC-bolag som nyligen startat verksamhet i Europa.

o Andra bolag, som Atlas Ventures och Vision Capital, har arbetat med investeringar i Europa i flera år.

En del av bolagen är renodlade VC-bolag som enbart går in i tidiga skeden i företagsuppbyggnader och arbetar mycket nära företagsledningarna. Andra är venture capital-enheter i större finanshus.

“Extremt intressant”

Intresset för den skandinaviska marknaden är påtagligt – även flera finska, norska och danska bolag har nu amerikanska VC-bolag som delägare.

“Skandinavien är extremt intressant för oss”, säger Glenn Youngkin, The Carlyle Group i London. “God ekonomisk utveckling, välutbildade människor, hög teknisk kunskap, betydande internet- och PC-penetration, avancerade produkter och tjänster inom telekom och internet”. Lovorden haglar.

Benchmark Capitals pressrelease om den nya europeiska fonden – Benchmark Europe I – sammanfattar ungefär hur amerikanarna som nu går in i Europa resonerar:

“Applicera USA-modeller”

“Inställningen till ’technology‘ start-ups”, och över huvud taget till risktagande, har förändrats påtagligt i Västeuropa de senaste åren och möjligheterna att skapa företag i världsklass är nu minst lika stora i Europa som i USA … kraftigt ökande användning av internet, speciellt wireless internet, skapar många spännande affärsmöjligheter… vi är entusiastiska över möjligheterna att nu applicera de tekniker och affärsmodeller som fungerat så bra i USA på europeiska projekt.”

Den skakiga börssituationen för teknologiaktier kan i någon mån, åtminstone tillfälligt, dämpa amerikanarnas offensiv i Europa. Men de flesta tycks mena att det inte bör påverka omfattningen av “deals” mellan duktiga VC-bolag som verkligen har något att tillföra utöver pengarna – i form av råd och dåd, kontakter etc – och bra företagsprojekt.

Glenn Youngkin på The Carlyle Group, menar att börsoron och sjunkande kurser på teknologiaktier till och med kan gynna VC-bolag som är väl rustade och har fått in pengar i sina fonder. Företag kan tvingas skjuta upp börsnoteringar och då blir de tvingade att söka finansiering på annat sätt, till exempel från venture capital-bolag.

Det finns flera skäl till amerikanarnas nyvaknade intresse för Europa, liksom det finns skäl till att europeiska företag finner det intressant att få finansiering och stöd från amerikanska VC-bolag, inte bara från europeiska. I botten ligger den ökande globaliseringen.

Att amerikanarna kastar lystna ögon på den europeiska marknaden beror på att VC-fonderna attraherar så enormt mycket kapital, att bolagen helt enkelt behöver nya jaktmarker att söka investeringar på. Man har insett att det finns många intressanta möjligheter i Europa, och att konkurrensen om objekten åtminstone i vissa fall är mildare än i USA.

En andra förklaring är att värderingarna varit så enormt uppskruvade i USA men något lägre i Europa. VC-bolagen kan alltså komma in i bolagen till litet lägre pris. Så har det i alla fall varit – men skillnaden börjar utjämnas.

Frontlinje

Den tredje förklaringen är att det i Europa, främst i Skandinavien, finns produkt- och tjänsteområden där vi ligger före USA. Det gäller särskilt mobiltelefoni, och i synnerhet mobilt internet.

Europeiska entreprenörer vill knyta till sig välrenommerade amerikanska, och över huvud taget internationella VC-bolag, för att det är värdefullt imagemässigt när de ska in med sina produkter och tjänster på den amerikanska marknaden, men även på andra marknader. Dessutom får de ofta mer pengar via amerikanska VC-bolag. Och givetvis kan ett bra venture capital-bolag ge mycket hjälp och stöd – med strategiskt upplägg, kundkontakter, rekryteringar etc.

En del svenska entreprenörer är mycket imponerade av de amerikanska venture capital- bolagen.

“Många är superproffsiga, medan en del svenska VC-bolag vi tidigare haft kontakt med verkat ganska amatörmässiga”, tycker Christopher Ahlberg, VD för och en av grundarna av Spotfire, som utvecklat beslutstödssystem för bland annat läkemedelsindustrin. Företaget, som har kontor både i Boston och Göteborg, har fått finansiering från bland annat Atlas Ventures och har en man därifrån (Philippe Claude) i styrelsen. Andra finansiärer är InnovationsKapital och Sprout Group.

“Philippe Claude har själv startat egna bolag och sitter i styrelsen för fyra Nasdaq-noterade bolag”.

Andra tycker att Christopher Ahlberg överdriver skillnaden och menar att svenska venture capital-bolag har blivit påtagligt bättre på senare år.

Generellt gäller att många amerikanska VC-bolagsmänniskor har stor industriell erfarenhet, är skickliga tekniker och att de själva har varit entreprenörer (medan de europeiska riskkapitalisterna ofta har en finansiell bakgrund).

Den mest kände amerikanske venture-kapitalisten är John Doerr, partner på Kleiner Perkins Caufield & Byers (KP), det enormt framgångsrika och nästan mytomspunna VC-bolaget på Sand Hill Road i Menlo Park, venture capital-gatan. Han är tekniker och ekonom och var några år stjärnsäljare på Intel innan han började på Kleiner Perkins.

Specialicering

Många amerikanska VC-bolag är starkt specialiserade på bransch, eller segment av bransch, och bygger upp stor kompetens och värdefulla nätverk.

“I samband med vår senaste finansieringsrunda diskuterade vi med ett amerikanskt venture capitalbolag, Norwest Venture Partners, och jag blev väldigt imponerad”, säger Olov Schagerlund, VD för nätverksbolaget Dynarc. “De satte sig mycket snabbt in i vår teknik, i strategierna, konkurrenssituationen etc. Det blev ingen “deal” för de vill helst in tidigare i ett företags utveckling. I stället har vi fått finansiering från amerikanska fonder som går in i senare faser.”

“Men det hade inte varit fel att ha med Norwest på ett tidigt stadium. Då hade vi kanske kommit fram ännu fortare i USA”.

Olov Schagerlund råder den som arbetar med finansiering av sitt bolag att ta kontakt med ett eller flera välrenommerade amerikanska VC-bolag. Även om det inte blir någon affär lär man sig oerhört mycket. Deras hårdhänta granskning är mycket nyttig.

Att ett VC-bolag är amerikanskt är naturligtvis ingen garanti för kvalitet. Det finns också lycksökare som med emfas hävdar att de har mycket att tillföra utöver kapitalet, men knappast har det. Det är alltså mycket viktigt att ta reda på vad företaget ifråga har åstadkommit tidigare och att ta referenser.

Liten radie

Venture capital-verksamhet är till sin natur lokal – meningen är ju att representanter från VC-bolaget ska arbeta mycket nära bolagen man har i portföljen och besöka dem ofta. Förr sades det i Silicon Valley att företagen man finansierar inte ska ligga längre bort än en timmes bilresa. Kravet på lokal närvaro gör att det blir nödvändigt för ett amerikanskt VC-bolag som ska in i Europa att ha kontor här. Näst bäst är att ha en samarbetspartner. Ofta handlar det om en kombination.

“Det blir mycket resande i Europa”, konstaterar Lydia Whyatt på Kennet Capital i London. Kennet Capital har engagerat sig i två svenska företag, Altitun i Kista som säljer avstämbara telekomlasrar för bredband, och Citikey som utvecklat en mobil stadsguidetjänst.

Kennet Capital har också samarbetspartner i Europa, till exempel venture capital- bolaget SFK i Finland.

I samarbetet mellan amerikanska venture capital-bolag och europeiska entreprenörbolag kan det uppstå kulturkrockar – amerikanernas tuffa tempo och ibland mycket starka fokusering på pengar kan upplevas som jobbigt av européer. Det är kulturskillnader som måste hanteras.

Många amerikanska VC-bolag väljer att koncentrera sig på den amerikanska marknaden. Ett stort antal bolag på Sand Hill Road jobbar bara med Silicon Valley-företag. När Affärsvärlden ringer till Kleiner Perkins och frågar om de börjat intessera sig för Europa blir svaret kort och gott: “Vi investerar bara i USA”. Punkt, slut.

Men andra har alltså en betydligt mer internationell strategi.

Ökande konkurrens

“De svenska VC-bolagen kommer att utsättas för allt hårdare konkurrens när fler och fler amerikanska bolag börjar bearbeta Europa, och inte minst Skandinavien”, säger Olof Carlstoft på 6:e AP-fonden. “Än så länge har vi inget svenskt venture capital-bolag i klass med de bästa amerikanska”.

Nyligen tog ett amerikanskt VC-bolag hem en affär mitt för näsan på ett svenskt. Det kommer att hända igen.