USA: Högkonjunkturen nära slutet

Efter åratal av ständigt positiva överraskningar om den amerikanska ekonomin har det under den senaste tiden presenterats flera dåliga nyheter. I förra veckan visade det sig att det så kallade arbetskostnadsindex steg kraftigt under första kvartalet. Arbetskostnaderna steg med 1,4 procent under första kvartalet, den största uppgången sedan i början av 1990-talet. Under fjärde kvartalet steg arbetskraftskostnaderna med 1,0 procent.

Högre inflation

För ett par veckor sedan visade det sig att inflationen, även exklusive oljepriser, blev betydligt högre än väntat i mars. Det är egentligen för tidigt att säga om detta är en ny trend. I normala fall skulle man nog kräva betydligt mer övertygande bevisning för att tro att inflationen verkligen är på väg uppåt, men den här gången är det motiverat att ta varningarna på stort allvar. Den amerikanska ekonomin har ju fortsatt att växa extremt snabbt och det är oerhört förvånande att inflation och löneökningar inte har stigit snabbare än de har gjort. Visserligen föll tillväxten från 7,3 procent under sista kvartalet förra året till 5,4 procent under första kvartalet i år. Det var till och med något lägre än väntat. Men även 5,4 procent är en mycket hög tillväxt som ligger en bra bit över vad den amerikanska ekonomin kan klara av i längden.

Och trots att tillväxten dämpades en aning så fortsatte den inhemska efterfrågan att växa snabbt. Den privata konsumtionen steg med över åtta procent, den största uppgången på 17 år. Även investeringarna fortsatte att öka snabbt och bidrog med över två procentenheter av den totala tillväxten. Export, försvarsutgifter och lagerinvesteringar drog ner.

Kanske är det så att den starka dollarkursen till slut börjar få en viss dämpande effekt på den amerikanska ekonomin. Visserligen har snabbare produktivitetstillväxt bidragit till att stärka konkurrenskraften rejält under de senaste åren. Under 1999 steg de så kallade enhetsarbetskostnaderna (arbetskraftskostnaderna korrigerade för produktivitetsförändringar) bara med knappt två procent. Under sista kvartalet förra året ökade produktiviteten så mycket att enhetsarbetskostnaden till och med föll en smula. Men i år har dollarn stärkts med sex procent mot ett vägt index och samtidigt har arbetskraftskostnaderna ökat betydligt snabbare. Och att exporten mattades av redan under första kvartalet kan vara ett tecken på att amerikansk konkurrenskraft var svag redan i utgångsläget.

Toppen passerad

Det finns även andra tecken på att den amerikanska konkurrenskraften har börjat försvagas. Den amerikanska industrikonjunkturen vände, liksom den svenska och den europeiska, kraftigt uppåt under förra året när Asienkrisen klingade av. Men under de senaste månaderna finns det tecken på en viss dämpning. Det så kallade inköpschefsindex, som är en av de tidigaste indikatorerna, föll i april för andra månaden i rad. Nivån är visserligen fortfarande ganska hög och enligt Wall Street Journal kan nivån grovt översättas till en BNP-tillväxt på 4,5 procent. Men intrycket är ändå att den amerikanska industrikonjunkturen har passerat toppen.

Och den här gången är det inte industrikonjunkturen i världen som helhet som mattas. I Europa är det nämligen fortsatt uppåt och här har industrin säkert god draghjälp av den allt svagare euron. De europeiska inköpschefsindexen fortsatte uppåt och för EMU-länderna som helhet pekar trenden brant uppåt under de senaste månaderna. Även i Sverige har industrikonjunkturen fortsatt att stärkas. Konjunkturbarometern för första kvartalet visade att orderingången ökade nästan lika snabbt som efter att kronan föll 1992. Produktionen ökar också snabbt. Industrin har till och med börjat öka antalet anställda.